Det är rimligt att Sverige fördjupar samarbetet med europeiska partner i en orolig tid, men att underteckna Sveriges största försvarsavtal på decennier kräver full transparens, parlamentarisk prövning och klara gränser — särskilt när det handlar om frågor som rör kärnvapen. Vi får inte normalisera ett försvarssamarbete som låser oss närmare kärnvapenmaktens logik utan en bred demokratisk debatt. Samtidigt säger väljarundersökningen något viktigt: plånboken och sjukvården avgör. Det är precis här progressiv politik måste leverera — genom investeringar i offentlig vård, starkare sociala skyddsnät och rättvis beskattning, inte genom nedskärningar eller enkla slagord. Att göra hushållens ekonomi till valets huvudfråga innebär också att visa hur klimatåtgärder, utbildning och välfärd stärker vardagskassan på sikt. Bra att Nooshi Dadgostar försöker fånga upp missnöjet i arbetarrörelsen — partier måste lyssna på sina gräsrötter. Men signalen bör vara konstruktiv: samarbeta för progressiva reformer som förbättrar människors liv, inte bara poäng i opinionsmätningar. Och så måste vi reagera hårdast på rapporten från Etiopien: att Sida-stöd drogs in utan ersättare och att barn dött är oacceptabelt. Humanitärt ansvar kan aldrig fällas som en sidoeffekt av administrationsrutiner eller försiktighetsprinciper. Regeringen måste garantera att bistånd når de mest utsatta och bygga robusta ersättningsmekanismer. Sportglädjen med volleyboll-EM är härligt, men valets verkliga frågor handlar om vilket samhälle vi bygger: solidaritet, jämlikhet och en utrikespolitik som skyddar liv — hemma och utomlands.