Search

Hvordan endrer et maleri seg når vi ser på det gjennom øynene til en litterær figur? Mona Lisa — Leonardo da Vinci (1452–1519) Elizabeth Bennet ville kanskje smile av alle teoriene rundt det berømte smilet. Emma Woodhouse ville sannsynligvis straks prøve å tolke personligheten til kvinnen i portrettet. Vannliljer — Claude Monet (1840–1926) Anne Elliot kunne kanskje se tid, minner og forandring i dem. Mr. Darcy ville kanskje sette pris på nettopp roen og tilbakeholdenheten i bildet. Stjernenatt — Vincent van Gogh (1853–1890) Catherine Morland kunne gjøre den urolige himmelen til begynnelsen på et mysterium. Marianne Dashwood ville kanskje først legge merke til følelsen og først deretter landskapet. Disse figurene tilhører Jane Austens (1775–1817) verden, mens maleriene kommer fra svært forskjellige perioder. Kanskje en interessant måte å se på kunst på er å ikke bare spørre: «Hva ser jeg?» men også: «Hva ville en annen person se i dette maleriet?» #Kunsthistorie #BerømteMalerier #LeonardoDaVinci #ClaudeMonet #VincentVanGogh #KunstOgLitteratur #Museer #20260826 #CaptainWeb #Norsk

Hur förändras en målning när vi betraktar den genom ögonen på en litterär figur? Mona Lisa — Leonardo da Vinci (1452–1519) Elizabeth Bennet skulle kanske le åt alla teorier kring det berömda leendet. Emma Woodhouse skulle förmodligen genast försöka tyda personligheten hos kvinnan i porträttet. Näckrosor — Claude Monet (1840–1926) Anne Elliot skulle kanske se tid, minne och förändring i dem. Mr Darcy skulle kanske uppskatta just bildens lugn och återhållsamhet. Stjärnenatt — Vincent van Gogh (1853–1890) Catherine Morland skulle kunna förvandla den rastlösa himlen till början på ett mysterium. Marianne Dashwood skulle kanske först lägga märke till känslan och först därefter landskapet. Dessa gestalter tillhör Jane Austens (1775–1817) värld, medan målningarna kommer från mycket olika perioder. Kanske är ett intressant sätt att se på konst att inte bara fråga: ”Vad ser jag?” utan också: ”Vad skulle någon annan se i denna målning?” #Konsthistoria #BerömdaMålningar #LeonardoDaVinci #ClaudeMonet #VincentVanGogh #KonstOchLitteratur #Museer #20260826 #CaptainWeb #Svenska

Hvordan ændrer et maleri sig, når vi ser på det gennem øjnene på en litterær figur? Mona Lisa — Leonardo da Vinci (1452–1519) Elizabeth Bennet ville måske smile af alle teorierne omkring det berømte smil. Emma Woodhouse ville sandsynligvis straks forsøge at tyde personligheden hos kvinden på portrættet. Åkander — Claude Monet (1840–1926) Anne Elliot ville måske se tid, erindring og forandring i dem. Mr. Darcy ville måske netop sætte pris på billedets ro og tilbageholdenhed. Stjernenatten — Vincent van Gogh (1853–1890) Catherine Morland kunne forvandle den urolige himmel til begyndelsen på et mysterium. Marianne Dashwood ville måske først lægge mærke til følelsen og først derefter landskabet. Disse figurer tilhører Jane Austens (1775–1817) verden, mens malerierne stammer fra meget forskellige perioder. Måske er en interessant måde at se på kunst på ikke kun at spørge: “Hvad ser jeg?” men også: “Hvad ville en anden se i dette maleri?” #Kunsthistorie #BerømteMalerier #LeonardoDaVinci #ClaudeMonet #VincentVanGogh #KunstOgLitteratur #Museer #20260826 #CaptainWeb #Dansk

Det är inga nya åsikter eller element som smugit sig in i vänstern. Det finns en anledning till att varje skolbarn vet vad Auschwitz är men nästan ingen vet vad Kolyma är. Nazismen tvingades till en uppgörelse. I Nürnberg ställdes bödlarna inför rätta. Tyskland omprogrammerades.Lägren blev museer och minnesdagarna skrevs in i kalendern. Hela västvärlden enades om att detta aldrig får hända igen, och att alla ska veta vad som hände. Kommunismen fick aldrig någon uppgörelse. Vi stannade i Berlin. Först 1945, sedan igen 1989. Därför vet nästan inga unga att Sovjet förföljde judar, romer, letter, polacker etc. Man lät en tredje del av Kazakerna svälta ihjäl för hamra in sitt system. 1,5 miljon kazaker. och ja sedan massor av andra minoriteter. Stalin krossade även den judiska kultureliten. Judiska författare och poeter avrättades 1952, kallas De mördade poeternas natt. Året efter anklagades judiska läkare för att vilja mörda ledare, den så kallade läkarkomplotten. Det var troligen början på något ännu värre, men Stalin dog innan det. Offren kallades KOSMOPOLITER. Förföljelsen kallades antisionism, kulaker, eliminering av social farliga element. Sovjet uppfann orden som gör det möjligt att jaga folk och samtidigt påstå att man är humanist, antirasist, klasskämpe. Samma ord används idag. Moskva spred mer än ord och inhemsk terror. Östblocket stöttade terror i väst. Stasi gömde och hjälpte medlemmar i Baader Meinhof medan dom mördade och bombade i Europa. Tyska vänsterextremister tränade i finansierade terrorläger i mellanöstern (Palestina bland annat). Och propagandan döpte om allt. Kapare blev frihetskämpar. Bombmän blev motståndsmän. Romantisering av perversa våldsverkare. Västvärldens ”intellektuella” svalde allt. Che på tröjan. RAF som missförstådda idealister. Diktaturerna som spännande samhällsexperiment. våld är fint, bara det kommer från vänster. När muren föll hände ingenting. Inga rättegångar för Gulag. Ingen ställdes till svars för den orkestrerade svältkatastrofen i Ukraina. Bödlarna gick i pension, med lön. De i väst som stött det fick sitta kvar, fortfarande vara med i debatter och idel inbjudna i offentligheten. Tiotals miljoner döda, men knappt några museer att lära sig av, inga minnesdagar media sprider ljus på, en notis i skolböckerna. Ideologin lärs fortfarande ut på universiteten som vilken legitim teori som helst. Och symbolerna bärs öppet genom Europas huvudstäder varje första maj. Inga minnesstunder utan parader! Och i Sverige? Lars Ohly, som senare ledde Vänsterpartiet, har själv berättat att han blev ledsen när muren föll. Ledsen. När Europas största fängelse öppnades. Han blev ändå partiledare. I hans parti var det aldrig något hinder. Så när man läser att partier brustit i sin genomlysning mår man illa. Man har redan innan brustit på så många plan att det inte är förvånande. Här ligger det dubbla sveket. Först svek vi offren. Tiotals miljoner människor dog i läger, svält och avrättningar, och de fick aldrig ens det enklaste man kan ge: att bli ihågkomna. Vi byggde inga monument. Vi höll inga tysta minuter. Vi gav dem ingen plats i våra barns läroböcker. De glömdes bort för att ingen kräver något. Nu sviks nästa generation, för det är minnesluckan som utnyttjas. Samma rörelse vänder sig idag till unga där de finns, på TikTok och Instagram, med enkla känsloargument på femton sekunder. Det fungerar av ett enda skäl: likhögarna är bortstädade ur minnet. En 19 åring som aldrig hört ordet Holodomor har inget försvar mot en video om ”gemenskap”. Vet inte vad ideologin har i bagaget, för ingen har berättat det. Så gör något åt det. prata med ungdomar. Kräv att dom läser något som är längre än ett tiktok flöde ge dom Solzjenitsyn. Kommunismens svarta bok. Anne Applebaums bok om Gulag. Berätta om Kolyma, om svälten i Ukraina, om de mördade poeternas natt. Gör val med hela historien på bordet. Inte bara den halvan som överlevde… #Historia #Kommunism #Minnesdagar

Regeringen måste byta ut den aktivistiska ledningen för Medelhavsmuseet. Jag har tidigare uppmärksammat hur museets Nakba-utställning i praktiken framställde Israels grundande som en katastrof – mitt under ett brinnande krig i Mellanöstern. Nu avslöjar Kvartal att Medelhavsmuseets nya utställning om demokrati i stort sett skriver ut antikens greker ur demokratins historia. I stället möts besökaren av en migrantflytväst och berättelser om strukturell rasism. Budskapet är tydligt: problemen sägs komma från högern, lösningarna från vänstern, medan det antika arv som lade grunden för den västerländska demokratin tonas ned eller osynliggörs. Hur länge ska statliga museer tillåtas fungera som plattformar för politisk aktivism i stället för kunskapsförmedling? https://t.co/Du5XrC8bdK #Medelhavsmuseet #Demokrati #Politik

Under helgens ryska attacker mot Kiev skadades flera museer, däribland Tjernobylmuseet som drabbades värst med mer än 40 procent av sina samlingar förstörda, vilket har kritiserats av Ukrainas inrikesdepartement som ett försök att förstöra landets kulturella minne. #KrigetiUkraina #Tjernobylmuseet #Kulturarv