Search

Ukraina har bevisat att det går att slå mot Rysslands hjärta. Genom precisionsattacker mot raffinaderier, militärbaser och annan strategisk infrastruktur höjs kostnaden för Putins krig. Europa har en skyldighet att ge Ukraina fler av de långdistansrobotar och vapensystem som gör https://t.co/Eo0s2OQTw7 #Ukraina #PutinsKrig #PrecisionAttack #UA #RU #EU

Idag ska vi ta upp ett lite ovanligt tema: Skenmål! Det byggs nämligen en stor mängd billiga kopior av värdefulla vapensystem som ska lura fienden att anfalla dem istället för riktiga vapensystem. Ibland är skenmålen inte ens speciellt välgjorda. Ändå går ryssarna på det hela och attackerar dem. Exempelvis så tog en ukrainsk artilleribrigad ett rör, satte en spann på det och målade allting grönt. Det dröjde sen inte länge innan ryssarna attackerade ”artillerienheten” med en drönare. Ett lite mer trovärdigt skenmål av en artillerienhet, i det här fallet en M777-haubits kan kosta 5000 SEK att tillverka om man använder huvudsakligen plywood. Under vintern levererade en ukrainsk organisation 53 sådana haubitsskenmål till frontförband. Samtliga 53 attackerades av ryssarna. Vissa mottog fullträffar och brann helt enkelt upp eftersom de var gjorda av så brandfarligt material. Man kan ju då tycka att det här låter som ett misslyckande eftersom de alla upptäcktes och vissa rentav förstördes, men det är i själva verket tvärtom. Själva syftet med skenmål är nämligen att få ryssarna att slösa tid, energi, vapen och ammunition som till och med kan vara klart dyrare än skenmålet. Lancet-drönare som ryssland ofta använder till att slå mot artilleri uppskattas exempelvis kosta någonstans mellan 12 000 och 40 000 USD. Då ska vi även ha i åtanke att vissa skenmål efter att de attackerats faktiskt går att återanvända. Ibland fastnar nämligen de ryska drönarna i maskeringsnät och åstadkommer inte någon större skada på skenmålet mer än en del splitterskador. Ett skenmål med en del hål i går lätt att reparera. På nätterna smyger ingenjörssoldater ut och inspekterar skenmålen och med tejp och mindre plywoodbitar kan de ofta laga målen så att de blir som nya. De flyttar också skenmålen 20 – 30 meter och vips så har Ukraina när morgonen gryr en ”ny haubits” som ryssarna på nytt kommer att slösa resurser på att slå ut. Så kan det pågå flera gånger innan det aktuella skenmålet får ”pensioneras” för gott. Ett skenmål ”lever” i regel 2 – 4 veckor. På vägen har det ofta kostat ryssarna stora summor. En skenmåls-haubits som bekostades av en ensam donator fick namnet ”Tolik” och skickades ut till fronten. Tolik visade sig vara ett ytterst lyckat skenmål för senare hörde ett befäl i ingenjörsförbandet av sig och meddelade att Tolik hade ”överlevt” över 20 träffar från Lancet-drönare och alltså kostat ryssarna flera miljoner SEK och hade kostat 4500 SEK att tillverka…. Här kan vi snacka utväxling. Det här är alltså bara en väldigt och banal skenmålskonstruktion. Lite intressant i sammanhanget är att ryssarna själva ibland faktiskt inser att det är just ett skenmål de slår och inte något riktigt högvärdigt mål. Exempelvis så uppger den ryska krigsmaktens mest beryktade drönarförband ”Rubikon” att de under april 2026 slog ut 20 ukrainska skenmål. Långsamt ökar därmed kraven på att skenmålen ska vara mer realistiska för att fortsätta att kunna lura ryssarna, som med tiden använder allt mer avancerade sensorer. Den stora industrikoncernen Metinvest tillverkar därför skenmål i metall som utifrån materialet uppfattas som äkta vapensystem. När det gäller framförallt skenmålsfordon så sätter ingenjörsförbanden även in värmekällor som ska få även de mer avancerade ryska spaningsresurserna att identifiera det som värme från motorer och möjligen soldater. Det finns även helt andra typer av skenmål, nämligen låtsas-radarstationer. En riktig kortdistansradarenhet som ofta används av drönarförband kan lätt kosta över 10 miljoner SEK och av förklarliga skäl ett hett byte för ryssarna som aktivt spanar efter och försöker slå ut sådana. Ett skenmål som ska ge sken av att vara en sådan kortdistansradarenhet och är 2,2 meter hög kostar bara drygt 2000 SEK att plocka ihop med sina fyra ”tallrikar” och jagas även de intensivt av ryssarna. Kort sagt är skenmål väldigt kostnadseffektiva i förhållande till vad de åsamkar ryssarna för kostnader, men för en lite undanskymd tillvaro, vilket kanske ligger i sakens natur. I klippet nedan syns ett skenmål som simulerar en Bohdana-fälthaubits och som träffats av ryssarna. #Skenmål #Krig #Ukraina

I en chatt med läsarna svarar Hans Liwång, professor vid Försvarshögskolan, på frågor om vilken typ av vapensystem som är mest effektiva i kriget i Ukraina samt ger insikter om tillgången och antal av specifika vapensystem som används av länder som Ryssland. #Ukraina #vapensystem #krig