Search

Nu värvar AIK 23-årige Aziz Harabi. Dömd för rån, narkotikabrott och våldsamt motstånd, rapporterar Riks. Harabi dömdes 2020 för ett rån i Skogås som begicks när han var 16 år. Enligt domen omringades en annan 16-årig pojke av Harabi och hans gäng, misshandlades med slag och sparkar och fick en kniv mot halsen. Pojken hotades med att bli knivhuggen och rånarna kom över bland annat hans väst, mobiltelefon, pendelkort och 400 kronor. Harabi dömdes till 130 timmars ungdomstjänst, en dom som senare fastställdes av hovrätten. Han har dessutom dömts vid flera tillfällen för ringa narkotikabrott. 2021 dömdes han även för våldsamt motstånd efter att enligt domen ha knuffat en polis mot en vägg och gjort motstånd vid ingripandet. Så sent som 2024 dömdes han återigen för ringa narkotikabrott efter cannabisbruk. Trots detta har AIK valt att värva honom på ett kontrakt som sträcker sig från januari 2027 till och med 2030. AIK:s rekryteringschef Miika Takkula försvarar beslutet och säger att den som tagit ansvar, avtjänat sitt straff och känner ånger och skam för sina handlingar förtjänar en ny möjlighet. Värvningen har samtidigt väckt kraftiga reaktioner och kritik bland AIK-supportrar. Frågan är hur långt en klubb ska gå när det gäller att ge en spelare en andra chans, och vilka signaler man samtidigt skickar till sina supportrar och omgivningen. #AIK #fotboll #idrott

”Vi kommer öppna dig”, ”Ja hora vi får se”, ”Du ska se vad ska hända dig i skolan”. Hovrätten: Ej olaga hot, oklar innebörd. Åtalet ogillas. Våra skattepengar finansierar denna cirkus medan de kriminella skrattar åt rättsväsendet och brottsoffren. #rättvisa #brottsoffer #rättsväsende

En ungdom skickade meddelanden till en annan där det bland annat stod ”Vi kommer öppna dig”, ”Ja hora vi får se” och ”Du ska se vad ska hända dig e skolan”. Hoten skrämde offret så pass att han stannade hemma från skolan påföljande dag. Hovrätten: Inte olaga hot ⬇️ #brott #skola #hot

När Angeliqa såg att en man i hennes närområde hade publicerats på Dumpen valde hon att göra det som för många känns fullständigt självklart: hon varnade andra. Hon skulle snart bli varse att det kan vara brottsligt att varna andra för en person som visat ett sexuellt intresse för barn. Angeliqa polisanmäldes och åklagaren valde att inleda en förundersökning mot henne. Där ansåg rättsväsendet att det var värt att lägga resurser. Det slutade med rättegång. Angeliqa dömdes för förtal och ålades att betala skadestånd. Efter rättegången startades en insamling för att hjälpa henne att täcka kostnaderna. Angeliqa var redan från början tydlig med en sak: om det blev några pengar över när skadestånd, rättegångskostnader och övriga utgifter var betalda skulle överskottet gå till Dumpen. Och det blev pengar över. 35 000 kronor. De 35 000 kronorna har Angeliqa nu skickat vidare till Dumpen. På något sätt går alltså pengarna i arv. Människor hjälpte Angeliqa att bära kostnaden för hennes rättsprocess – och det som blev över hjälper nu oss att bära kostnaderna för våra. Bara under hösten har vi två rättsprocesser framför oss, ett mål i hovrätten och ett i tingsrätten. Dumpens och mina advokatkostnader för dessa ligger redan på omkring 170 000 kronor, och de är nu inbetalda. Angeliqas 35 000 kronor går därför i praktiken rakt in i våra advokatkostnader. Så ett enormt tack till Angeliqa. Men också ett enormt tack till alla er som bidrog till hennes insamling. Era pengar hjälpte först henne. Det som blev över hjälper nu oss. Och så finns det en annan sida av den här historien. Angeliqa har även fått känna av konsekvenser i sitt arbetsliv. Hon arbetar 30 procent som VD-assistent och 70% som kontorsansvarig, men när hon valde att ställa upp i intervju i media rörande frågor kring sexualbrott mot barn så plockade bort henne från all synlighet . Bilden som förmedlas är att hennes förtalsdom gör henne mindre lämplig som förebild för företaget. Vi ser det precis tvärtom. Vi tycker att Angeliqa är en förebild. Hon såg något hon ansåg var fel och valde att agera. Hon gjorde det trots att det skulle komma att kosta henne oerhört mycket – juridiskt, ekonomiskt, arbetsmässigt och privat. Det har kostat tårar, sorg och obehag. Det har kostat henne en dom för förtal. Självklart finns det arbetsgivare som kan känna obehag inför att förknippas med en anställd som dömts för förtal. Men om konsekvensen blir att den som slog larm ska gömmas undan, då tycker vi att något har blivit väldigt fel. Hon stod upp för det hon trodde på. Hon stod upp för barnen, och det är hon som kommer att bli ihågkommen som en förebild ❤️ #rättvisa #förtal #barnskydd

Bra exempel på hur absurt låga straff vi har för våldtäkt mot barn, och vilka fullständigt orimliga konsekvenser de så kallade ”billighetsskälen” kan få. En 80-årig man har dömts för grov våldtäkt mot en liten flicka som han är släkt med och som återkommande har vistats och sovit över hos honom. Mannen ska ha tejpat den lilla flickans händer och fötter, nypt henne och utfört oralsex på henne. Flickans exakta ålder anges inte av sekretesskäl. Det enda som framgår är att hon är ”långt under femton år”. Minimistraffet för grov våldtäkt mot barn är fem års fängelse. Det är alltså det absolut lägsta straff som lagstiftaren har föreskrivit för brottet. Domstolen har dock möjlighet att gå under minimistraffet om det finns särskilda skäl. I det här fallet anser hovrätten att våldtäktsmannens höga ålder är ett sådant skäl och att straffet därför bör sättas ned. Resultatet? Fyra och ett halvt års fängelse, alltså under straffminimum. Lägg sedan till villkorlig frigivning efter två tredjedelar av strafftiden, så är mannen ute igen efter tre år. Som tur är röstade riksdagen i torsdags för att avskaffa möjligheten att använda vissa billighetsskäl för att gå under straffminimum. Ett förslag som Socialdemokraterna alltså röstade nej till. #våldtäkt #barnskydd #rättvisa

Motparten var inte nöjd med den villkorliga dom som Göteborgs tingsrätt dömde ut för förtal efter att jag publicerat en artikel om en före detta IT-forensiker som sexchattade med barn. Han var så missnöjd att domen överklagades till hovrätten. I stället yrkar man på sex månaders fängelse. Givetvis kommer någon som avslöjats med att sexchatta med barn att anmäla och kräva ”upprättelse” om staten väljer att genom lag skydda deras hemligheter. Av någon outgrundlig anledning skyddar Sveriges lagar förövarens hemligheter. Vad man däremot inte skyddar är barn genom brottsförebyggande lagstiftning. Sverige är helt världsunikt i sättet på vilket man skyddar förövarens hemligheter men inte barn. Felet ligger alltså inte enbart hos alla dessa förövare som vill att deras hemligheter ska skyddas i lag. Felet ligger lika mycket hos de politiker som skulle kunna ändra, men inte gjort det. Mycket går snabbt att ändra, men inte den förtalslagstiftningen som förövarna fortsätter att missbruka. Den 19/8 ska Jonatan Alfvén upp för fem fall av förtal. I slutet av september ska jag upp i muntlig förberedelse mot en man som kom för att ha sex och sova på hotell med en trettonåring. Den 1 oktober ska jag upp i hovrätten mot en man som sexchattat och skickat intimbilder till en fjortonåring. Tre rättsprocesser där både jag och Jonatan löper stor risk att dömas till fängelse för att vi sagt sanningen. Någonstans måste man dock ställa sig frågan: Vad skickar vi för signaler till barnen när det är olagligt att berätta vad förövare gör mot de? Och vem är det lagen är tänkt att skydda? #Förtal #Barnskydd #Rättvisa

Three people were shot dead in a hair salon in Uppsala the day before Walpurgis Night last year, and now the trial begins in the Court of Appeal where the life-sentenced shooter, Fredric Gülich Brendling, is appealing his sentence and claims he is innocent, while the co-defendants are also seeking a retrial. (translated)

Något bland det svåraste jag har att förlika mig med vid domstolsprövningar är när rätten hamnar i teoretiska resonemang vad som har försegått inuti i en gärningsmans huvud. Dvs när det blir resonemang kring de så kallade subjektiva rekvisiten (har gärningsmannen haft en avsikt och insikt med sitt handlande?). Det är mycket enklare att acceptera att en domstol inte finner det styrkt att ett brott har skett pga bristande bevisning där exv den utpekade inte kan bindas till brottet. Låt mig illustrera med ett aktuellt exempel. Den 21 februari 2026 uppstod ett bråk vid Rondellens pizzeria i Västerås. Ett brottsoffer blev slagen två gånger i bakhuvudet av en gärningsman som använda ett längre skaft till en slägga som tillhygge (se bild). Offret orsakades livshotande skallskador. Gärningsmannen åtalades för försök till mord. (TLDR: GM ringer MÄ ch säger att han ska dö, krossar hans skalle med en påk, dras bort från MÄ av vittnen. Hovrätten: det är inte bevisat att han ville döda MÄ. SÄNKER STRAFFET MED 6 ÅR.) Gärningsmannen och offret kände varandra väl, där offret bl.a. varit anställd hos gärningsmannens taxibolag. Bevisningen var omfattande med bl.a. övervakningsfilm, vittnen, dna-träff på skaftet, larmsamtal m.m. Gärningsmannen förnekade att han hade slagit målsäganden, men Västmanlands tingsrätt ansåg det utrett att han var gärningsman med hänvisning till bevisningen. Med hänvisning till målsägandens skador och brutaliteten ansåg tingsrätten att det var försök till mord rent objektivt. Angående gärningsmannens uppsåt menade tingsrätten att eftersom gärningsmannen hade hotat att döda målsäganden innan händelsen, att han slog flera slag i bakhuvudet och att pizzeriaägaren närmast fick dra gärningsmannen från platsen hade han ett avsiktsuppsåt att döda och dömdes för försök till mord till 10 års fängelse. Domen överklagas. Svea hovrätt instämmer i att gärningsmannen är just gärningsman och att gärningen är rent objektivt försök till mord. Men. Vad gäller gärningsmannens uppsåt resonerar hovrätten enligt följande. "Att GM tidigare hade uttalat hot mot MÄ och beväpnat sig med ett tillhygge saknar nämnvärd betydelse för frågan om han begick den åtalade gärningen med uppsåt att döda. Det våld han utsatt MÄ för har varit mycket allvarligt, men inte av sådan beskaffenhet att det med säkerhet eller stor sannolikhet skulle leda till döden. Enbart den omständigheten att det är bevisat att GM, i objektiv mening, har begått den åtalade gärningen kan därför inte läggas till grund för några egentliga slutsatser om hans uppsåt i förhållande till en effekt (MÄs död) som rent faktiskt inte inträffat." Eftersom situationen dessutom var tumultartad på platsen går det enligt hovrätten inte att dra slutsatsen att GM har haft s.k. avsikts- eller insiktsuppsåt. Vad gäller då det s.k. likgiltighetsuppsåtet? Hovrätten menar här att "När GM utdelade de upprepade slagen mot MÄs bakhuvud måste han ha varit medveten om risken för att de kunde få dödlig utgång. För att GM ska kunna dömas för försök till mord är det dock inte tillräckligt att han var medveten om denna risk. Det krävs därutöver att han i gärningsögonblicket var likgiltig inför att risken skulle förverkligas. För att likgiltighetsuppsåt ska föreligga krävs i allmänhet att denna risk enligt gärningsmannens föreställning varit avsevärd. Om gärningsmannen trodde, i betydelsen antog eller utgick från att effekten, i detta fall döden, skulle inträffa, har han i allmänhet haft likgiltighetsuppsåt. Om han inte gjorde det, har han i allmänhet inte haft sådant uppsåt. Vid impulsstyrda våldsbrott är angreppssättet och den effekt som detta typiskt sett är ägnat att orsaka normalt en utgångspunkt för bedömningen. I praxis har uttalats att användande av skjutvapen eller våld med kniv mot halsen, bröstet eller ryggen typiskt sett är sådana angreppssätt som är förenade med livsfara (se t.ex. rättsfallen NJA 1998 s. 86 och NJA 2016 s. 763). Det har i det här fallet visserligen varit fråga om åtminstone två slag med ett tillhygge mot huvudet. Det finns emellertid ingen utredning som visar under vilka närmare förutsättningar eller med vilken kraft slagen utdelats." Hovrätten landar i att det inte är ställt utom rimligt tvivel att GM vid själva slagen hade sådan insikt om att MÄ skulle dö att han ska dömas för försök till mord. Han döms istället för grov misshandel till 4 års fängelse. Märk här alltså att det är en händelse där GM tidigare HAR HOTAT MÄ TILL LIVET, tar med sig tillhygge och SLÅR MOT BAKHUVUDET FLERA GÅNGER. Om vi inte kan få detta till uppsåt för att döda någon så kommer det vara problem vid samtliga sådana händelser, att försök till mord kan skrotas om det inte är typ skjutvapen involverade. #rättsväsende #brott #juridik

I Sverige🇸🇪 är det förbjudet att VARNA andra för en dömd sexualbrottsling.. ..om man ska tro Hovrättens dom. Det här gör mig riktigt förbannad..👹 https://t.co/l5Cqy6E2EA #Sverige #Rättvisa #Brott

En 15-åring sprängd till döds. Idag kom hovrättens dom mot mannen bakom. 11 års fängelse. Utan mängdrabatten skulle det bli 14 års fängelse. 3 år i rabatt. I augusti röstar riksdagen om lagförslaget att avskaffa mängdrabatten. S, V, C och MP röstar nej. Det går inte att försvara. #Sverige #Rättvisa #Lagstiftning

En 15-åring sprängde sig själv av misstag med en hemmagjord bomb i Östberga, vilket ledde till att Svea hovrätt fastställde tingsrättens dom mot en 23-årig man som anstiftade dådet samt två minderåriga pojkar som dömdes för medhjälp till grov allmänfarlig ödeläggelse. #Östberga #sprängdåd #gängkriminalitet

Den tidigare kommunpolitikern för Socialdemokraterna, Ashkan Ekman Ekhtiari, sköt sin fru i huvudet med ett jaktgevär när hon sov i Sollefteå 2020. Tingsrätten dömde honom till livstids fängelse och utvisning på livstid för mord, vilket hovrätten senare fastslog. Han avtjänar sitt straff på Salberga i Sala och ansökte i maj om extra permission för att kriga i Iran, rapporterar nyhetsbyrån Siren. I Ekman Ekhtiaris ansökan till Kriminalvården har han uppgett att han behöver permission ”för att delta i sitt lands försvar mot det ’imperialistiska zionistiska illegala kriget’”. https://t.co/5pVkT3j079 #Sverige #mord #kriminalvård

Göta hovrätt sänker straffen för ett par dömda för kidnappning av en tvååring, där pappan nu får sju års fängelse och hans flickvän tre år, efter att ha brutit sig in i den före detta fruns hem och misshandlat henne och hennes nya man innan de flydde med barnet mot Köpenhamn. #kidnappning #Jönköping #brott