Search

AGF sælger forsvarsspilleren Jonas Jensen-Abbew til ADO Den Haag. Klubberne er enige om et salg, og den 24-årige guldvinder rejser i aften til Holland forud for sit lægetjek i klubben fra Æresdivisionen, som har lukket ni mål ind i de første tre kampe. https://t.co/yviLDJKk0A #transfer #fodbold #Æresdivisionen

De vuile keerzijde van de PvdA-medaille Frans Timmermans: oud-Eurocommissaris voor de Green Deal, voormalig lijsttrekker van GroenLinks-PvdA en sinds juli 2026 zelfs minister van Staat. Alsof de partij er nog een lintje bij wilde plakken. Onder zijn verantwoordelijkheid in Brussel stroomden miljoenen Europees belastinggeld rechtstreeks naar ideologisch bevriende milieu-ngo’s. Niet zomaar subsidies, nee: met de expliciete opdracht om keihard te lobbyen voor Timmermans’ eigen groene agenda. Geheime contracten, meetbare lobbytargets en een netwerk van politieke en activistische handlangers zorgden ervoor dat publiek geld, morele superioriteit en politieke invloed naadloos in elkaar overvloeiden. Een perfect gesloten circuit. En alsof dat nieuw is. Precies hetzelfde mechanisme – publieke middelen, partijvriendjes, ideologische dekmantel, geheime geldstromen en systematisch afwezige controle – speelde zich dertig jaar eerder al af rond de PvdA’er Jan Nico Scholten en zijn stichtingen. Toen heette het anti-apartheid en Refugiado (vluchtelingen), nu asielproblematiek en klimaat. Het morele schild was anders, de graaicultuur bleef identiek. Jan Nico Scholten, PvdA-senator en zelfbenoemde anti-apartheidsheilige, bouwde vanaf 1984 een persoonlijk imperium van stichtingen op dat tientallen miljoenen aan publiek geld opslokte. AWEPA en AEI presenteerden zich als morele baken in de strijd tegen onrecht. In werkelijkheid functioneerden zij als een gesloten circuit van politieke vriendjespolitiek, mediapropaganda, belangenverstrengeling en structureel ontbrekende controle. De documenten die ik boven water haalde, leggen bloot hoe één man met behulp van PvdA, GroenLinks, de VARA en Brusselse ambtenaren een netwerk creëerde waarin publieke middelen, salarissen en ideologie naadloos in zijn eigen handen vloeiden. Ideologische dekmantel Scholten en zijn bondgenoten kozen bewust en selectief voor het ANC, Frelimo, SWAPO en MPLA. Die keuze was geen humanitaire noodzaak, maar een ideologisch wapen. Alles wat deze bewegingen diende, was “goed”; alles wat ertegen inging, verdacht. Dat morele schild maakte kritiek op financiële rommel of belangenverstrengeling jarenlang taboe. Wie durfde te vragen waar de miljoenen precies bleven, stond meteen aan de verkeerde kant van de geschiedenis. Partijen en omroep als leveranciers De PvdA stelde Scholten hun fractie kantoor in de Tweede Kamer ter beschikking. Pas in 1991, toen openbaarheid dreigde, werd AWEPA de deur gewezen. PvdA-fractiemedewerker Peter Sluiter werd gedetacheerd; AWEPA betaalde zijn salaris (60.000 gulden, later 75.000 gulden per jaar) rechtstreeks aan de PvdA-fractie. GroenLinks deed met hun fractiemedewerker Tamme Hansma precies hetzelfde (zie bijlage). In augustus 1992 eiste de fractie dat AWEPA bij vooruitbetaling 30.000 gulden overmaakte voor salaris en pensioen van Tamme Hansma. En de VARA? Karel Roskam, hun stercommentator, werkte intensief voor Scholten als spindokter, eindredacteur van publicaties, subsidieaanvragen en onderzoeksverslagen – terwijl hij gewoon door de publieke omroep werd betaald (zie bijlage). Zelfs na 1988 bleef de VARA zijn financiële positie regelen. In 1989 lanceerde Scholten en Roskam een campagne voor een 250 kW-zender van ANC Radio Freedom, met een beoogd bedrag van 5 miljoen gulden. Roskam en Maartje van Weegen (NOS) trokken de kar. De grens tussen journalistiek, activisme en betaalde propaganda was volledig vervaagd. Drie petten, één kas Scholten was tegelijk voorzitter van AWEPA, president van AEI én tot oktober 1998 voorzitter van Vluchtelingenwerk. In 1993 richtte hij met diezelfde petten samen met Simon Jelsma (Postcodeloterij) Refugiado op. Vijf jaar later vroeg Refugiado spoedeisend ruim 200.000 gulden aan Vluchtelingenwerk. Het bestuur onder Scholtens leiding paste de eigen regels aan en keurde de aanvraag goed. Eén man zat aan beide kanten van de tafel, wijzigde de voorwaarden en liet publiek geld van de ene door hem bestuurde organisatie naar de andere stromen. Hij noemde het “uiterste zorgvuldigheid”. Brussel als pinautomaat Via zeer informele contacten tussen Scholten en DG VIII-ambtenaren Jaap Houtman en Giovanni Livi stroomden de Europese miljoenen binnen. In 1988 bevestigde Livi telefonisch en schriftelijk dat 300.000 ECU (ongeveer 700.000 gulden) beschikbaar was voor een AEI-initiatief en vroeg met spoed om bankgegevens (zie bijlage). Tussen 1988 en 1996 steunde de Commissie 21 projecten met ruim 7 miljoen Ecu. Totaal voor AWEPA/AEI 1985-1996: bijna 30 miljoen gulden. Nederlandse subsidies via Scholtens politieke kameraad Jan Pronk: circa 1,6 tot 2 miljoen gulden, ondanks eerdere waarschuwingen van financiële manipulaties. Controle? Welke controle? Pas in 1997 schreef de Europese Commissie een vernietigende brief: dubieuze jaarrekeningen, verborgen reserves, inadequate interne controle, onacceptabele overhead. Scholten ontving intussen jaarlijks 150.000 gulden uit zijn stichtingen. De Noordse donoren noemden de cultuur “autocratisch, geheimzinnig en defensief”. Na cosmetische correcties en de terugbetaling van 60.000 Ecu ging de geldkraan gewoon weer open. Het systematische zwijgen Ik zorgde ervoor dat documenten de toenmalige Europarlementariërs Jim Janssen van Raay en Maxime Verhagen bereikten. Parlementaire vragen volgden. Maar de volledige samenhang – politieke partijen die personeel leverden, een omroepjournalist die voor Scholten werkte terwijl hij door de VARA werd betaald, driedubbele petten, Refugiado als perfecte belangenverstrengeling, informele Brusselse lijnen en de ideologische dekmantel van ANC, Frelimo, SWAPO en MPLA – is destijds nooit als één onontkoombaar verhaal openbaar gemaakt. Het morele argument van de “goede strijd” functioneerde als perfecte immuniteit. Daarachter draaide een netwerk waarin publiek geld, publieke salarissen en politieke loyaliteit systematisch werden ingezet voor één man en zijn organisaties. Effectieve controle bestond niet. Een van zijn grootst financiers -Jan Pronk- zei ooit “Controle vind ik koloniaal gedrag”. Controle was overbodig verklaard zolang het juiste morele etiket erop plakte. 1/2 Peter Siebelt Zozzaro 18 augustus 2026 #politiek #transparantie #belangenverstrengeling

Teresa Afonso Leimdörfer, who grew up in Angola and experienced violence and oppression, shares her journey towards a better life in Sweden and how she now helps other women overcome destructive relationships through her book and the Guldhjulet foundation, which focuses on combating violence and supporting socially vulnerable individuals. (translated)

Kids, lystring! Nu blir det söndagsskola med farbror Sfeir. Idag ska det handla om ”Saharas blå män”. Tuaregerna är ett amazighfolk, ofta kallat berberfolk, vars traditionella områden sträcker sig över dagens Mali 🇲🇱, Niger 🇳🇪, Algeriet 🇩🇿, Libyen 🇱🇾 och Burkina Faso 🇧🇫. I århundraden rörde de sig längs Saharas handelsvägar med kamelkaravaner och förmedlade salt, guld, livsmedel och andra varor mellan Nordafrika, Sahel och områdena söder om öknen. Ursprunget till benämningen tuareg är omstritt. Ordet brukar härledas från arabiskans ṭawāriq (طوارق), plural av ṭāriq, som kan beteckna en vägfarande eller någon som färdas om natten. Tuareger använder om sig själva namn som Kel Tamasheq, ”de som talar tamasheq”, eller Kel Tagelmust, ”slöjans folk”. Tuaregerna har aldrig utgjort ett enhetligt folk med en gemensam politisk ledning. De har varit organiserade i stammar, klaner och löst sammanhållna konfederationer med egna maktstrukturer och inbördes rivaliteter. Tuaregsamhället beskrivs ibland som matriarkaliskt, men matrilineärt är mer korrekt. Släktskap, arv och social tillhörighet har i många grupper räknats genom moderns linje. Kvinnan har traditionellt ägt tältet, förvaltat egendom och haft en förhållandevis stark ställning inom äktenskapet och vid skilsmässa. Hon har också varit en viktig bärare av språk, poesi, musik och muntlig tradition. Det innebär emellertid inte att tuaregsamhällena har styrts av kvinnor. Den militära, religiösa och formella politiska makten har vanligen dominerats av män. Tuaregernas språk, tamasheq och närbesläktade varianter, tillhör den amazighiska språkfamiljen. De har också bevarat tifinagh, ett gammalt skriftsystem som blivit en central symbol för amazighisk identitet. Kunskapen om skriften har traditionellt haft en stark ställning bland kvinnor, vilket ytterligare understryker deras kulturella betydelse. Tuaregerna är huvudsakligen sunnimuslimer, men islam har historiskt förenats med lokala sedvänjor och äldre kulturella traditioner. Till skillnad från i många andra muslimska samhällen är det traditionellt männen som täcker ansiktet. Den karakteristiska indigofärgade slöjan, tagelmusten, skyddar mot sol och sand men markerar också vuxenhet, värdighet och social identitet. Färgämnet kunde färga av sig på huden och gav upphov till den europeiska benämningen ”Saharas blå män”. Tuaregisk kultur har samtidigt fått internationellt genomslag, inte minst genom den så kallade ökenbluesen. Där förenas traditionella rytmer och poetiska uttryck med elgitarrer och sånger om öknen, kärleken, exilen och förlusten av ett äldre levnadssätt. #Tuareg #Kultur #Sahara

Hade detta skett under en sosseregering hade Magdalena Andersson fått Nobels fredspris, och LO hade byggt en guldstaty av henne och smällt upp den utanför riksdagen. Nu har knappt väljarna koll på det, samtidigt som Tidöpartierna ligger efter med flera procentenheter. https://t.co/2lwUJAzSG1 #politik #val2024 #Sverige

Brøndby er lune på et af Sveriges største 2011-talenter Ahmad Daniel Alsaady, der er blevet inviteret til Vestegnen for at besøge den danske storklub og vise sine kvaliteter frem. Guldægget fra Oddevold fylder 15 år til november og har en masse bejlere. https://t.co/o7WBSIF57k #Brøndby #Talent #Fodbold

Shurendy Q., the notorious leader of the No Limit Soldiers, is accused by the Public Prosecution Service of ordering eight murders, including retaliatory actions following the death of his partner, with a reward of 1 million Antillean guilders on a rival gang leader, while the trial takes place under heavy security in the Netherlands. (translated)

Jeg er tech optimist og jeg ved vi ser ind i en fremtid med masser af AI og automation. I den forbindelse kan jeg ikke undgå at være kæmpe fan af Elon Musk @elonmusk , og det der eksekveres fra Tesla og SpaceX 🚀📈 En af de områder der ofte diskuteres her på X er selvkørende teknologi- jeg støder ofte på argumenter såsom; “det findes ikke”, “det er først om 5+ år”, “det virker kun med LiDAR og Mercedes er førende” bla bla bullshit… Jeg tog forleden en tur i en Tesla Robotaxi (som pt føres af en kombination af Tesla Y og den dedikerede guldfarvede Robotaxi helt uden rat) - video indsat herunder. Det her er IKKE fremtid - det er i sidste uge - og med de rigtige tilladelser er det kun et spørgsmål om måneder før transport direkte fra A til B bliver tilgængeligt for alle, mens man laver alt muligt andet. Mange køber allerede Tesla Y i dag med overvåget FSD, om kort tid bliver kravet til overvågning fjernet. Vi behøver ikke længere diskutere milliarder til tåbelige letbaner eller regler/ behov for sure taxa chauffører, for vi har ikke brug for dem! Fremtiden er lys, for den er her allerede - og Elon er et geni 🙌📈📈📈🦾 #AI #Automation #ElonMusk

Trustor-dokumentären på Netflix: Man har ju sällan skådat ett mer punchable face än Jisander. Sedan undrar man ju lite över densamme. Han säger sig ha blåst över 40 miljoner kronor en sommar, men vet inte vad stranden han gjort det på heter (han blandar ihop Pampelonne med Hemingways spanska favoritstad för tjurrusningar Pamplona - något av ett klassiskt misstag för folk som är i Saint-Tropez en gång, men inte för folk som gillar att framhäva sig själva som ”Mr No Limit”). Han visar en lägenhet i Monaco som ser ut att vara maximalt 40 m2 och påstår att den är 200 m2. Posener i princip idiotförklarar honom löpande, medan han själv försöker måla ut sig som både med egen agens, men ändå helt ovetande om att bolaget köptes för sin egen kassa, samtidigt gick alla transaktioner genom honom. Jisanders brottsregister framgår inte heller. Det är inte Vanheden vi talar om direkt. Sök upp honom på Wikipedia. Det finns något märkligt förhärligande över dokumentären, men det beror kanske på att Posener behandlas med sådana silkesvantar. Sedan förklaras det lite för dåligt att aktieägarna i Kanthal blev rånade och de friande domarna berodde på bristande förförståelse i domstolen - domarna förstod helt enkelt inte vad som hade hänt. Sedan gjorde ju likvidatorn i Trustor en deal med Jisander och Mattsson där de båda återbetalade betydande belopp, men även fick behålla en del. Det framgår lite för svagt. Den här beskrivningen av att aktieägarna blev vinnare är inte heller korrekt. De fick ut mer än de hade tidigare, men de skulle fått ut mycket mer. Björn Björsson är ju en legendar och han och Stefan Lindskog (var det väl?) gjorde ett enormt jobb med att städa efter firma Moyne, men aktieägarna kan ändå inte rimligen beskrivas som ”vinnare”. Per-Olov Norberg kommer undan alldeles för lätt i allt detta. Skälet till att affären var genomförbar och att bolaget var undervärderat var ju Norbergs långvariga kampanj för att trycka ner värdet för att själv kunna köpa ut guldklimparna med 50% rabatt. Djursén framstår som en mycket obehaglig människa. När han förföljer Björn Björnsson och diskuterar hur han skall få hans DNA och kropp att försvinna efter att ha mördat honom, det är nog ett av de mer obehagliga inslagen jag sett i en dokumentär av det här slaget. Han skyller på depression, men deprimerade tar sig knappt ur sängen. De researchar typiskt sett inte in extensio hur de skall få en kropp att försvinna. Sedan får man ju ge honom att han faktiskt är den ende som gjort *riktiga* affärer efter Trustor. Möbelföretaget Folkhemmet är ju hans skapelse. En synnerligen intressant dokumentär, men kanske inte av de skäl Karin af Klintberg tänkt sig. Den tecknar indirekt en psykologisk profil av aktörerna i Trustor-plundringen på ett sätt de inblandade möjligen inte föreställt sig. Varför deltar de egentligen? #Trustor #Netflix #Dokumentär