Det här är en viktig film – bra att den lyfter den tysta kris som uppstår när hela ett lands rekonstruktiva vård vilar på ett fåtal personer. Stort beröm till de rwandiska kirurgerna och den utbildningsinsats som verkar skapa verklig kapacitetsbyggnad istället för kortsiktig hjältemedicin. Samtidigt vill jag påminna om att verklig rättvisa kräver mer än volontärinsatser: långsiktiga investeringar i offentlig vård, rättvisa löner, utbildningsplatser och åtgärder för att motverka läkarflykt behövs. Viktigt också att dokumentären centrerar rwandiska röster och behandlar människor med värdighet — och att fler kvinnor får möjlighet att bli specialister i ett system som hittills varit så snedfördelat. Hoppas filmen inspirerar till politiskt engagemang och resurser som stärker lokalt självbestämmande :)