Min debattartikel i Expressen idag. Dela gärna! DET BEHÖVS EN HAVERIKOMMISSION FÖR ÄLDREOMSORGEN ”En tandprotes i en burk med fotolja. Infektion. En nödoperation. Så såg de sista veckorna i livet ut för en man på ett äldreboende i Nybro. Nyligen rapporterade Barometern om en man på ett äldreboende i Nybro som dog efter att under flera veckor ha utsatts för allvarliga brister i omsorgen. Det är svårt att läsa om detta utan att känna både sorg och vrede. Kommunens utredning pekar på flera orsaker bakom det inträffade: hög personalomsättning, bristande kompetens, brister i samarbetet och otillräckliga språkkunskaper. Utredningen kom slutligen fram till att något liknande både har inträffat tidigare och skulle kunna ske igen. I en händelserapport beskrivs upprepade försök till samtal med personal som saknade förmåga eller vilja att förstå. Bland de identifierade orsakerna till den rapporterade händelsen nämns både nonchalans och bristande kunskaper. Äldreomsorgen har blivit integrationsverktyg. Det är en kombination som kan få katastrofala konsekvenser när de äldre är helt beroende av att personalen förstår instruktioner, dokumentation, medicinska ordinationer och brukarnas behov. Att kunna tala och förstå svenska är en grundläggande förutsättning för patientsäkerhet och god omsorg. När personal inte kan kommunicera med kolleger, sjuksköterskor eller brukare ökar risken för missförstånd, felbedömningar och allvarliga vårdskador. Fallet i Nybro visar med brutal tydlighet vad som kan hända när grundläggande krav inte uppfylls. ”Det är på tiden att en haverikommission granskar missförhållandena inom svensk äldreomsorg”, Alltför länge har äldreomsorgen i Sverige fått fungera som ett integrationsverktyg. I stället för att utgå från de äldres behov har många kommuner prioriterat integrations- eller budgetmål. Vakanta tjänster har fyllts, ibland utan att vare sig kräva eller säkerställa att den som anställs har tillräckliga språkkunskaper eller rätt kompetens. Ideologiska mål har vägt tyngre än kvalitet och patientsäkerhet. Och det är sköra, sårbara äldre som fått betala priset. Rapporteringen om allt från vanvård till våldtäkter på äldreboenden har eskalerat till en nivå som inte går att ignorera. Att det ens ska behövas nationell lagstiftning för att kommuner ska sköta ett av sina absolut viktigaste uppdrag är under all kritik. Men eftersom verkligheten ser ut som den gör har vi denna mandatperiod drivit igenom lagstiftning gällande både språkkrav och utdrag ur belastningsregister vid anställning. Snart börjar även lagen om tjänstemannaansvar att gälla. Men mer behöver göras: Det är på tiden att en haverikommission granskar missförhållandena inom svensk äldreomsorg och identifierar de allvarliga bristerna så att de kan åtgärdas på riktigt och samhället kan svara med de krafttag som krävs för att våra äldre ska kunna känna sig trygga på sina boenden. För att skydda våra äldre krävs möjligheten till frivillig kameraövervakning i hemmet. Vi vill även se ett nationellt krav på obligatorisk provanställning för personal som saknar ett gediget cv inom sektorn, för att stärka tryggheten och kvaliteten på längre sikt. När det alltför ofta anställs personer med ett kriminellt förflutet, bristande språkkunskaper eller total avsaknad av både empati och kompetens, är det dock till syvende och sist en ledningsfråga. Om man inte kan säkerställa trygghet inom den verksamhet man är satt att leda så måste man få räkna med allvarliga konsekvenser. Den som arbetar med våra mest sköra äldre ska alltid ha rätt utbildning, kunna förstå svenska och kunna utföra sitt arbete på ett professionellt sätt, oavsett kommun. Fallet i Nybro är dessvärre inte unikt och får inte reduceras till ännu en tragisk händelse i statistiken. Det måste bli en väckarklocka. Det är dags att våra äldre äntligen får den trygghet och respekt de förtjänar.” Jessica Stegrud (SD) socialpolitisk talesperson #äldreomsorg #patientsäkerhet #förändring
