Search

Sinnessjukt av Expressen att inte publicera namn och bild på Vänsterpartiets företrädare som mordhotade en 16-årig ungsvensk på öppen gata. Är man politiker är man en offentlig person. Ut med namn och bild! https://t.co/UzzFFcUn6R #politik #yttrandefrihet #offentlighet

Simona Mohamssons davidsstjärna har öppnat kloaken och blottlagt hur normaliserade antisemitiska föreställningar har blivit – och hur långt in i det svenska medieetablissemanget de når. Nu briserar det fullständigt för public service-profilen Elaf Ali. Ali var Sommarvärd i P1, har arbetat inom Sveriges Radio och SVT, varit krönikör i Expressen och skriver för SvD Kultur. Här jämför hon den israeliska flaggan med hakkorset. IHRA:s arbetsdefinition av antisemitism, som Sverige har ställt sig bakom, pekar uttryckligen ut jämförelser mellan Israels samtida politik och nazisternas som ett exempel på judehat. Tystnaden kring den här typen av utfall avslöjar en besvärande dubbelstandard i Mediesverige. Den som uttrycker rasistiska stereotyper blir – med rätta – hårt kritiserad. Men när antisemitiska föreställningar paketeras som kommentarer till Mellanösternkonflikten tycks helt andra regler gälla. Då blir hatet plötsligt ”ett perspektiv”, ”en reaktion på Israel” eller ett legitimt inlägg i debatten. Antisemitism upphör inte att vara antisemitism bara för att ordet Israel finns med i meningen. Det är detta Sverige måste göra upp med. Samma måttstock måste gälla oavsett avsändarens namn, bakgrund, politiska hemvist eller ställning i offentligheten. Mohamssons davidsstjärna var tänkt som en markering mot antisemitismen. Reaktionerna på den har blivit en betydligt starkare illustration av varför markeringen behövdes. Det börjar bli riktigt obehagligt. #antisemitism #Mediesverige #Mellanösternkonflikten

I går anklagade Annika Strandhäll judarna själva för att orsaka antisemitism. I dag fortsätter den socialdemokratiske riksdagsledamoten Denis Begić på samma osmakliga spår. Mohamsson bar en davidsstjärna för att markera mot antisemitismen i Sverige. Begić svarar genom att jämföra den judiska symbolen med en palestinasjal och omedelbart flytta diskussionen till Gaza. Sedan skriver han att han inte har hört Mohamsson säga ”att även palestinier räknas som människor”. Det är en absurd insinuation – inte minst eftersom Mohamsson själv har palestinsk bakgrund. Men det verkligt avslöjande är varför frågan över huvud taget ställs: hon har burit en judisk symbol runt halsen och markerat mot judehat, och förväntas därför plötsligt redovisa sin syn på Israel och Gaza. Precis som Strandhäll reproducerar Begić den kollektiva skuldbeläggning som antisemitismen bygger på: att svenska judar ska förklara, försvara eller bära ansvar för vad Israel gör – och att även den som offentligt tar avstånd från antisemitism måste kvalificera sin solidaritet genom att först ta avstånd från Israel. En davidsstjärna på en svensk partiledare som protesterar mot judehat i Sverige kan tydligen inte få vara just det. Den måste först passera ett politiskt renhetsprov om Mellanöstern. Det är en grotesk sammanblandning. Svenska judar är inte Benjamin Netanyahu. Davidsstjärnan är inte den israeliska regeringen. Och den som markerar solidaritet med människor som utsätts för hat ska inte behöva avlägga någon politisk trosbekännelse om Gaza för att få göra det. På två dagar har två framträdande socialdemokrater lyckats illustrera exakt varför antisemitismens tankefigurer inte längre kan avfärdas som ett problem i några obskyra ytterkanter. De har letat sig rakt in i den politiska offentlighetens mitt. Magdalena Andersson har ägnat kraft åt att kräva att V städar upp bland extremism och antisemitism. Det är hög tid att hon tittar inåt. Hon har en vedervärdig kloak att rensa i sitt eget parti. #Antisemitism #Solidaritet #Sverige

Fast det du beskriver här är ju inte ett problem, lika lite som att det skulle utgöra lackmustestet för att definiera problemet. Lackmustestet är följande: Tala med imamerna för samtliga moskéer i Sverige och be dem svara på om de anser att agerandet du beskriver ovan är förenligt med Islam. Återkom när du har hittat en handfull som svarar jakande på frågan och be dem uttala det i offentligheten. #Islam #Sverige #Mångfald

Det är inga nya åsikter eller element som smugit sig in i vänstern. Det finns en anledning till att varje skolbarn vet vad Auschwitz är men nästan ingen vet vad Kolyma är. Nazismen tvingades till en uppgörelse. I Nürnberg ställdes bödlarna inför rätta. Tyskland omprogrammerades.Lägren blev museer och minnesdagarna skrevs in i kalendern. Hela västvärlden enades om att detta aldrig får hända igen, och att alla ska veta vad som hände. Kommunismen fick aldrig någon uppgörelse. Vi stannade i Berlin. Först 1945, sedan igen 1989. Därför vet nästan inga unga att Sovjet förföljde judar, romer, letter, polacker etc. Man lät en tredje del av Kazakerna svälta ihjäl för hamra in sitt system. 1,5 miljon kazaker. och ja sedan massor av andra minoriteter. Stalin krossade även den judiska kultureliten. Judiska författare och poeter avrättades 1952, kallas De mördade poeternas natt. Året efter anklagades judiska läkare för att vilja mörda ledare, den så kallade läkarkomplotten. Det var troligen början på något ännu värre, men Stalin dog innan det. Offren kallades KOSMOPOLITER. Förföljelsen kallades antisionism, kulaker, eliminering av social farliga element. Sovjet uppfann orden som gör det möjligt att jaga folk och samtidigt påstå att man är humanist, antirasist, klasskämpe. Samma ord används idag. Moskva spred mer än ord och inhemsk terror. Östblocket stöttade terror i väst. Stasi gömde och hjälpte medlemmar i Baader Meinhof medan dom mördade och bombade i Europa. Tyska vänsterextremister tränade i finansierade terrorläger i mellanöstern (Palestina bland annat). Och propagandan döpte om allt. Kapare blev frihetskämpar. Bombmän blev motståndsmän. Romantisering av perversa våldsverkare. Västvärldens ”intellektuella” svalde allt. Che på tröjan. RAF som missförstådda idealister. Diktaturerna som spännande samhällsexperiment. våld är fint, bara det kommer från vänster. När muren föll hände ingenting. Inga rättegångar för Gulag. Ingen ställdes till svars för den orkestrerade svältkatastrofen i Ukraina. Bödlarna gick i pension, med lön. De i väst som stött det fick sitta kvar, fortfarande vara med i debatter och idel inbjudna i offentligheten. Tiotals miljoner döda, men knappt några museer att lära sig av, inga minnesdagar media sprider ljus på, en notis i skolböckerna. Ideologin lärs fortfarande ut på universiteten som vilken legitim teori som helst. Och symbolerna bärs öppet genom Europas huvudstäder varje första maj. Inga minnesstunder utan parader! Och i Sverige? Lars Ohly, som senare ledde Vänsterpartiet, har själv berättat att han blev ledsen när muren föll. Ledsen. När Europas största fängelse öppnades. Han blev ändå partiledare. I hans parti var det aldrig något hinder. Så när man läser att partier brustit i sin genomlysning mår man illa. Man har redan innan brustit på så många plan att det inte är förvånande. Här ligger det dubbla sveket. Först svek vi offren. Tiotals miljoner människor dog i läger, svält och avrättningar, och de fick aldrig ens det enklaste man kan ge: att bli ihågkomna. Vi byggde inga monument. Vi höll inga tysta minuter. Vi gav dem ingen plats i våra barns läroböcker. De glömdes bort för att ingen kräver något. Nu sviks nästa generation, för det är minnesluckan som utnyttjas. Samma rörelse vänder sig idag till unga där de finns, på TikTok och Instagram, med enkla känsloargument på femton sekunder. Det fungerar av ett enda skäl: likhögarna är bortstädade ur minnet. En 19 åring som aldrig hört ordet Holodomor har inget försvar mot en video om ”gemenskap”. Vet inte vad ideologin har i bagaget, för ingen har berättat det. Så gör något åt det. prata med ungdomar. Kräv att dom läser något som är längre än ett tiktok flöde ge dom Solzjenitsyn. Kommunismens svarta bok. Anne Applebaums bok om Gulag. Berätta om Kolyma, om svälten i Ukraina, om de mördade poeternas natt. Gör val med hela historien på bordet. Inte bara den halvan som överlevde… #Historia #Kommunism #Minnesdagar

Iran's president Masoud Pezeshkian expresses that it is currently very difficult to communicate with Ayatollah Mojtaba Khamenei, who has been absent from the public eye since he was supposedly injured on February 28, but still emphasizes that Khamenei's presence is a source of strength for the country. (translated)

Vi avskaffade friheten, krossade barnens framtid och lät folk dö ensamma på sjukhus för att "Trust the Science". Igår natt fick vi se vetenskapens högsta chef vägra svara på en enda fråga om varför 🤡 Senator Rand Paul konfronterade i natt den tidigare topptjänstemannen med interna mejl och dokument kring virusets uppkomst och pandemihanteringen. Svaret? En sönderslagen bandspelare på repeat. Fauci åberopade femte tillägget över HUNDRA gånger i rad. Det spårade ur till en ren cirkus när senatorerna till slut frågade vilken färg han hade på sin egen slips, och gubben vägrade svara även på det. Det var en nästan poetisk syn att se arkitekten bakom hanteringen sitta där helt utan talförmåga. Vi pratar alltså om USAs genom tiderna mest överbetalda byråkrat som beordrade skolstängningar som gav barn utvecklingstapp, stängde tusentals småföretag och drev igenom besluten som fick sedelpressarna att rulla i hela väst, vilket skapade den skenande inflation vi alla fortfarande får betala dyrt för än idag. Och själv medgav han senare att "avståndsreglerna" och "munskyddskraven" var helt hittepå utan vetenskaplig grund. Det här var mannen som tvingade på folk vaccindirektiv genom att öppet förespråka att göra deras vardagsliv till ett helvete, samtidigt som han stämplade alla som nämnde labbläckan i Wuhan som "rasistiska konspirationsteoretiker", allt medan hans egen myndighet slussade miljoner i skattemedel till just Gain-of-Function-virusforskning till exakt det kinesiska laboratoriet. Och när världsledande epidemiologer från Harvard, Oxford och Stanford vågade ställa kritiska frågor? Då såg han till att brännmärka toppforskarna så att statens censurarm kunde radera dem från offentligheten, allt medan hans egna stabschefer mejlade från privata Gmail-konton för att förstöra bevis och lura offentlighetsprincipen. Men det absolut sjukaste i allt det här är ändå att Fauci faktiskt inte ens behöver vara rädd för fängelse. Joe Biden signerade nämligen en helt täckande, förebyggande presidentbenådning för honom precis innan han lämnade Vita huset, en blanket immunitet som täcker allt Fauci gjort ända tillbaka till 2014. Tänk er att man har ett bokstavligt frikort i fickan från presidenten som skyddar en mot straffansvar, men man är ÄNDÅ så livrädd för vad sanningen skulle göra att man hellre sitter och nekar att svara inför senaten över hundra gånger på rad. "Lita på vetenskapen" förvandlades alltså till "jag nekar att svara" så fort ansvarsutkrävandet dyker upp. Det här sätter ju ändå allt i ett ganska intressant ljus: Om hela hanteringen var "vetenskaplig" och "ren", varför gav Biden honom total immunitet 12 år bakåt i tiden, och varför stammade han fram 5:e tillägget 100 gånger under ed? Är det någon som fortfarande fattar vad den här "pandemihanteringen" egentligen handlade om? #Pandemi #Vetenskap #Politik

Med anledning av att somliga återigen velat göra partipolitik av Somaliabiståndet, vill jag upprepa vad jag tidigare skrivit. Rätt ska vara rätt, i synnerhet i offentligheten: Jag jobbade som Somaliaambassadör tillsatt av en socialdemokratisk regering (tack för förtroendet). Fortsatte under borgerliga regeringen. I praktiken allt svenskt bistånd gick till somaliska parlamentarikerlöner, FN-löner, somaliska tjänstemännaditon men mest av allt till att avlöna en regeringsarmé ned till de enskilda soldaternas löner. Problemet var, då som nu, korruptionen. Även om det gick genom FN. Soldaterna skrev upp sig men många dök inte upp annat än på löningsdagen (lite som Nikolaj Gogols ”Döda själar”). Så flera svenska och andra västliga regeringar har gjort detta. Den sittande är den första som kopplat biståndet till återtagande till Somalia av mestadels mycket grova somaliska brottslingar. Innan gavs biståndet utan motprestation. #Somaliabistånd #Korruption #Biståndspolitik

När Bilan Osman glömmer historien Debatten om slöjan fastnar ofta mellan två ytterligheter. Antingen beskrivs den som ett rent uttryck för personlig religionsfrihet eller som ett bevis på kvinnoförtryck. Båda perspektiven missar en viktig historisk dimension. Jag har tidigare beskrivit normaliseringen av slöjan som ett vansinne, eftersom jag menar att den bortser från symbolens historiska och politiska betydelse i stora delar av Mellanöstern. (Länk till GP-artikeln.) Nu fortsätter samma berättelse. Bilan Osmans artikel i Expressen är, enligt min mening, ytterligare ett exempel på hur en islamistiskt präglad förståelse av slöjan presenteras utan att dess politiska och historiska dimension problematiseras. Jag växte upp i Egypten. Under min barndom var hijab ovanlig i stora delar av samhället. På fotografier från 1940-, 50- och 60-talet syns kvinnor i offentligheten ofta utan huvudduk. Förändringen kom framför allt under 1970- och 80-talen, parallellt med den islamistiska väckelsen och Muslimska brödraskapets växande inflytande. Slöjan blev inte bara ett uttryck för personlig tro utan också en symbol för en ny religiös och politisk identitet. Det är denna historiska utveckling som ofta saknas i den svenska debatten. Historiskt har också olika former av slöja och ansiktstäckning haft en social funktion. I många klassiska muslimska samhällen var ansiktstäckning framför allt förknippad med fria kvinnor, medan slavkvinnor inte omfattades av samma normer och i flera rättstraditioner inte tilläts bära samma typ av täckning. Slöjans historia handlar därför inte enbart om religion utan också om social status, makt och samhällsordning. Ingen ska ifrågasätta en vuxen kvinnas rätt att bära slöja om hon själv önskar det. Religionsfriheten är en grundläggande rättighet. Men det innebär inte att vi ska blunda för att samma symbol under de senaste femtio åren också har använts av islamistiska rörelser som ett verktyg för identitetsskapande och politisk mobilisering. När den dimensionen utelämnas reduceras en komplex historisk utveckling till en fråga om individuell tro. Sverige behöver därför en mer nyanserad diskussion. Vi måste kunna försvara religionsfriheten samtidigt som vi vågar analysera hur religiösa symboler också kan få en politisk funktion. Den distinktionen är avgörande om vi vill förstå både utvecklingen i Mellanöstern och de utmaningar som Sverige står inför idag. Den som vill förstå varför jag ser så allvarligt på denna utveckling kan gärna läsa mina tidigare texter: Länkar till de båda texterna finns i kommentarsfältet på min Substack. #Religionsfrihet #KvinnorsRättigheter #HistoriskAnalys

Ännu ett exempel på hur ett plagg som i shariasystemet markerar kvinnlig anständighet och underordning presenteras som något helt okomplicerat i svensk offentlighet. Normaliseringen fortsätter. https://t.co/ufQHScCPzk https://t.co/rkoRorKWAk #kvinnofrågor #mänskligaRättigheter #integration