Enligt PwC:s Skattebarometern anser 95 procent av de svenska företagen att politiker bör samarbeta över blockgränserna för att skapa en långsiktig och stabil skattepolitik, medan endast 18 procent av företagen använder AI för skattehantering, och 52 procent efterfrågar en ny skattereform för att underlätta tillväxt och investeringar. #skattepolitik #skattereform #AI
Artikeln diskuterar behovet av en omfattande skattereform i Sverige för att skapa ett mer rättvist och enklare skattesystem, där förslag inkluderar att jämna ut skatten mellan kapital och arbete, förenkla skatteregler genom att minska undantag och avdrag, samt ersätta kommunalskatten med en enhetlig statlig inkomstskatt. #skattereform #rättvisa #Sverige
Nu säger Liberalerna att de vill halvera den statliga inkomstskatten 🧐 Det skulle höja utbildnings- och karriärspremien i Sverige samt göra det mer lönsamt att arbeta lite mer. Marginalskatten baseras ju på bruttoinkomst och tar inte hänsyn till arbetade timmar. Många tycker ex. 70 000 kr i lön är mycket, på nominell basis, utan att veta om personen jobbar deltid, heltid eller 200 h per månad med nätter/obekväma arbetstider. Intressant att fundera kring om det skulle ge dynamiska effekter. Det som kom att kallas för ”århundradets skattereform” på 90-talet är det bästa exemplet på just det, även om det svider i statskassan på kort sikt #PrataPengar #Finanstwitter #svpol #svpol #Finanstwitter #Skatter
"Momsnedsættelser fører ikke til lavere priser." Så klar er udmeldingen i dagens Jyllands-Posten fra økonomen Youssef Benzarti, som står bag den hidtil største sammenligning af europæiske momssænkninger. Og han har et ganske pædagogisk eksempel. I 2009 nedsatte Frankrig momsen på restaurantbesøg, og præsidenten indgik en højtidelig aftale med de franske restauranter: lavere moms mod et løfte om lavere priser til borgerne. Momssænkningen blev gennemført, og fx skulle en løgsuppe til 100 kroner nu falde til under 90 kroner. Men ak, prisen endte med blot at falde 1,60 kroner – altså en brøkdel af den lovede besparelse. Resten forsvandt undervejs til forbrugeren, som Benzartis analyse viser oftest er tilfældet. Ikke desto mindre forsøger regeringen nu at fortælle danskerne, at når man indgår en helt tilsvarende aftale om lavere priser med detailhandlen i Danmark, så går det skam helt, helt anderledes. Men forskningen har vist, hvordan det ender. Benzartis analyse af omkring 300 momsreformer i hele EU viser, at den fulde besparelse stort set aldrig når frem til prisskiltet. I samme omgang erklærer skatteminister Engel-Schmidt påstand om at lavere fødevarepriser i Tyskland skyldes moms - “Det er misvisende at sige, at den forskel skyldes momsen” er et ordret citat. Det uhyggelige er så, at den ekstremt tvivlsomme gave – en dyr og bureaukratisk differentieret moms – bliver brugt til at retfærdiggøre regeringens skattesnigninger, som der absolut ikke er nogen tvivl om effekten af - og som med sikkerhed kommer til at ramme din konto. Regeringen fastfryser vores skattefradrag i to år. Det er en skjult skat på omkring 10 milliarder kroner, der rammer alle danskere. Med regeringens samlede skattereform er det særligt dem, der tjener under 58.000, der bliver ramt af skattestigninger. Og det er altså ikke om regeringen ikke kunne give skattelettelser, der gavner alle. Man kunne sænke skatten i bunden eller gøre nedsættelsen af elafgiften til EUs minimumsniveau permanent. Liberal Alliance er gået til valg på begge dele. Men det er desværre sigende, at når regeringen prøver at give danskerne penge mellem hænderne, sker det på dybt ineffektiv, bureaukratisk og tvivlsom vis, men når pengene skal kræves ind, så betales der med kontant effektivitet ved kasse et. #Økonomi #Skat #Forbrugere
