Search

Jeg har virkelig en fest med mine AI agenter her til morgen!! Grok Bot har været igang med at oprette DBA-annoncer med Lego vi aldrig har fået åbnet 😳, den har selv fundet fotos ud fra ID'erne, samt sat en realistisk pris. Den følger selv op med prisforhandling når nogen skriver, tjekker ind løbende og giver mig besked når noget er solgt! Herudover er den igang med at assistere mig med at afmelde alle mine reklame nyhedsbreve, som jeg ikke længere læser og bare modtager af dårlig vane... Tidligere i morges hjalp den med at sætte et nyhedsbrev op i Mailchimp, samt rette 13 skabeloner på mail automatiseringer for @Aivita_app Og alt dette mens min Claude er igang med at optimere mit netværk hjemme (Unifi) - og har fundet markante forbedringer (og fejl!) Claude code har også været igang, men holder lige fri et par tokens ;) Det er i sandhed en fascinerende tid vi lever i - og revolutionen er kun lige begyndt.... 📈🚀 #AI #Automation #TechRevolution

Hur illa ställt är det egentligen med svensk ekonomi ? Om man inflationsjusterar vår BNP har Sverige varit utan verklig tillväxt de senaste 20 åren! Ekonomin växer bara pga. inflationen på runt 2%. Det är också därför som efterfrågan på el gått ned med 10% TROTS att befolkningen ökat med 2 mijoner människor. Några årtionden till och landet är ett U-land. Vår BNP tillväxt (på papperet) har också varit starkt dopad av huhållens skuldsättning, idag på nästan 6 biljoner kr. Om styrräntan går över 4% rasar hela landet ihop som ett korthus. 💀 Svenskarnas nettotillgångar är idag LÄGST i hela Norden, tom. "det fattiga Finland" har passerat oss! Vänsterns ”lösning” på problemet är mer skatt och mer omfördelning – när det Sverige egentligen behöver är högre produktivitet, mer investeringar, billig och stabil energi, lägre kostnader för företagande och ett skattesystem som belönar arbete, sparande och entreprenörskap. Så vad gör vi åt det? Vi behöver byta fokus från att fördela en ekonomi som växer långsamt till att faktiskt få ekonomin att växa snabbare. Det betyder: 1. Bygg mycket mer el. Sverige behöver ett kraftsystem med hög leveranssäkerhet, låga och förutsägbara priser, begränsad EU tvångsförsäljning och tillräcklig inhemsk kapacitet för elektrifiering och ny industri. El ska vara en konkurrensfördel för Sverige – inte ett investeringshinder. 2. Bygg ut elnäten snabbare. Det spelar ingen roll hur mycket produktion vi kan få fram om industrin ändå får vänta åratal på nätanslutning. Tillståndsprocesser och nätutbyggnad måste effektiviseras. 3. Gör det radikalt enklare att investera. Färre särregler, kortare tillståndsprocesser och tydligare besked från myndigheter. Ett företag som vill bygga en fabrik ska inte behöva navigera genom ett byråkratiskt minfält i flera år innan första spadtaget. 4. Sänk skatten på arbete och företagande där den hämmar investeringar och drivkrafter. Det ska löna sig mer att utbilda sig, arbeta mer, starta företag, anställa och investera. Skattesystemet ska premiera värdeskapande. 5. Få ordning på bostadsmarknaden. Sverige behöver bygga mer och snabbare. En fungerande bostadsmarknad är inte bara socialpolitik – den är ekonomisk infrastruktur. Människor måste kunna flytta dit jobben finns och företag måste kunna rekrytera. 6. Sluta använda skuldsättning och stigande tillgångspriser som tillväxtmotor. En ekonomi som behöver ständigt stigande bostadspriser och hög skuldsättning för att hålla konsumtionen uppe är inte robust. Hushållen måste kunna bygga förmögenhet genom sparande och stigande inkomster – inte huvudsakligen genom att belåna bostaden. Ledande partier måste stötta detta. 7. Fokusera på produktivitet. Sverige behöver producera mer värde per arbetad timme. Mer automatisering, AI, forskning, kapitalinvesteringar, teknisk utveckling och kompetens. Det är så reallönerna kan öka på riktigt. Sverige har fortfarande alla förutsättningar att vända utvecklingen. Vi har kapitalet. Vi har kompetensen. Vi har industrin. Vi har energiresurserna. Vi har starka institutioner och ett av världens mest innovativa näringsliv. Men förutsättningarna betyder ingenting om vi gör det onödigt dyrt, långsamt och svårt att bygga. Det Sverige behöver är därför inte ännu en politisk diskussion om hur vi bäst fördelar en långsamt växande kaka. Vi behöver göra kakan större. Mer el. Mer investeringar. Mer företagande. Mer bostadsbyggande. Högre produktivitet. Lägre trösklar för arbete och entreprenörskap. Alternativet är att långsamt vänja sig vid stagnation – tills vi en dag upptäcker att andra länder sprang förbi oss medan vi stod och diskuterade hur den krympande kakan skulle fördelas. @BuschEbba @jimmieakesson @SMohamsson @SwedishPM #SvenskEkonomi #Tillväxt #Investeringar

“Teknologisk Darwinisme beskriver det selektionspres, hvor mennesker og organisationer, der ikke formår at tilpasse deres kompetencer til nye teknologier, gradvist mister konkurrenceevne og risikerer at blive erstattet eller marginaliseret af dem, der tilpasser sig” - ChatGPT “Teknologisk Darwinisme – Da mennesket skabte det miljø, det selv må lære at overleve i Mennesket har altid været en art, der har overlevet gennem tilpasning. Men vores største fordel har måske netop været, at vi ikke kun tilpassede os vores omgivelser. Vi lærte at forandre dem. Vi kunne ikke konkurrere med ulven i kulde, men vi byggede et hus. Vi kunne ikke løbe som hesten, men vi opfandt hjulet. Vi kunne ikke flyve, men vi byggede flyvemaskinen. Vi kunne ikke huske og beregne som en computer, så vi skabte computeren. Teknologien blev dermed et middel til at gøre verden mere tilpasset mennesket. Men noget er ved at ændre sig. Fra værktøj til miljø De fleste tidligere teknologiske revolutioner udvidede menneskets fysiske muligheder. Industrimaskinen gjorde os stærkere. Bilen gjorde os hurtigere. Computeren gjorde os bedre til at beregne. Internettet gjorde os bedre til at kommunikere. Kunstig intelligens er anderledes. AI kan ikke blot udføre en fysisk funktion for os. Den kan skrive, analysere, programmere, oversætte, organisere, undersøge, generere idéer og bearbejde enorme mængder information. Den bevæger sig dermed ind på et område, som tidligere i høj grad blev betragtet som menneskets domæne: den kognitive verden. Det betyder ikke nødvendigvis, at mennesket bliver overflødigt. Men det betyder, at værdien af forskellige menneskelige kompetencer kan ændre sig dramatisk. Og dermed opstår det, man kan kalde teknologisk Darwinisme. Et nyt selektionspres Begrebet skal ikke forstås bogstaveligt som biologisk evolution. Der er tale om en metafor for et økonomisk og socialt selektionspres. Når teknologien ændrer produktionsbetingelserne, ændres også kravene til de mennesker, der skal fungere inden for dem. En medarbejder, der anvender AI effektivt, kan i nogle situationer udføre det samme arbejde hurtigere end en medarbejder, der ikke gør. En virksomhed, der integrerer AI i sine processer, kan få lavere omkostninger end en virksomhed, der holder fast i tidligere arbejdsmetoder. Dermed opstår en simpel mekanisme: Teknologisk tilpasning skaber en konkurrencefordel. Manglende tilpasning kan skabe en konkurrenceulempe. Det betyder ikke, at den ene person nødvendigvis er mere intelligent end den anden. Det betyder heller ikke, at den person, der bliver overhalet, har gjort noget forkert. Det betyder blot, at det teknologiske miljø har ændret sig. I biologisk evolution er det ikke nødvendigvis den stærkeste organisme, der overlever, men den organisme, hvis egenskaber passer bedst til det miljø, den befinder sig i. Det samme princip kan i en vis forstand begynde at gøre sig gældende på arbejdsmarkedet. Teknologiens ofre Enhver teknologisk revolution skaber vindere og tabere. Når maskiner overtager arbejdsfunktioner, forsvinder nogle job. Når nye produktionsformer opstår, mister nogle kompetencer deres værdi. Når en branche digitaliseres, bliver nogle arbejdsformer overflødige. Det samme kan ske med AI. De mennesker, der ikke formår eller ønsker at tilpasse sig, kan blive teknologiske ofre. Ikke fordi de er mindre værd som mennesker, men fordi deres økonomiske funktion kan blive mindre værd i et nyt system. Det er en vigtig forskel. At blive erstattet af teknologi er ikke det samme som at være et dårligere menneske. En dygtig bogholder kan blive overhalet af automatisering. En erfaren tekstforfatter kan opleve, at AI producerer førsteudkast på sekunder. En programmør kan få udført opgaver af en AI, som tidligere krævede mange timers arbejde. Det ændrer ikke nødvendigvis menneskets værdi. Det ændrer markedsværdien af en bestemt menneskelig funktion. Og det er netop her, teknologisk Darwinisme bliver relevant. Den nye konkurrence er måske menneske mod menneske plus AI Det mest afgørende spørgsmål er måske heller ikke, om AI erstatter mennesker. Det kan være, at den egentlige konkurrence kommer til at stå mellem mennesker, der anvender AI, og mennesker, der ikke gør. Forestil dig to personer med omtrent samme uddannelse, intelligens og erfaring. Den ene arbejder uden AI. Den anden bruger AI som assistent, researcher, analytiker, programmør, sparringspartner og produktionsværktøj. Hvis den anden kan producere dobbelt så meget, arbejde hurtigere og samtidig reducere fejl, ændres konkurrenceforholdet. AI behøver derfor ikke først at blive bedre end mennesket for at forandre arbejdsmarkedet. Det er tilstrækkeligt, at mennesket med AI bliver bedre end mennesket uden AI. Det kan skabe en selvforstærkende proces. De, der tidligt lærer at bruge teknologien, opbygger erfaring. Erfaringen giver dem en fordel. Fordelen gør det mere attraktivt at investere yderligere i teknologien. Og dermed kan forskellen mellem de tilpassede og de ikke-tilpassede vokse. Teknologisk Darwinisme kan således blive mindre et spørgsmål om, hvem der er dygtigst i dag, og mere et spørgsmål om, hvem der hurtigst kan tilpasse sig morgendagens produktionsmiljø. Men hvad er egentlig menneskets fordel? Det fører til et mere ubehageligt spørgsmål. Hvis AI fortsætter med at blive bedre til kognitive opgaver, hvilke menneskelige egenskaber bliver så stadig mere værdifulde? Måske bliver kreativitet vigtigere. Måske dømmekraft. Måske ansvar, empati, tillid og evnen til at forstå andre mennesker. Men det er ikke sikkert, at vi kan vide det endnu. Historien har vist, at mennesker ofte overvurderer betydningen af de egenskaber, de selv er gode til, og undervurderer de teknologiske muligheder for at automatisere dem. Det kan derfor være farligt at konkludere, at “menneskelig kreativitet” eller “menneskelig intelligens” nødvendigvis vil være den endelige beskyttelse mod automatisering. AI’s udvikling udfordrer netop forestillingen om, at bestemte kognitive områder permanent tilhører mennesket. Da værktøjet bliver miljøet Her opstår det dybere paradoks. Mennesket har gennem hele sin historie brugt teknologi til at kontrollere sit miljø. Vi byggede huse for at kontrollere klimaet. Vi byggede maskiner for at kontrollere fysisk arbejde. Vi byggede computere for at kontrollere information. Vi byggede internettet for at kontrollere kommunikation og adgang til viden. Teknologien var vores middel til at gøre omgivelserne mere tilpassede til os. Men hvad sker der, når teknologien bliver så integreret i samfundet, at den selv begynder at definere det miljø, vi skal fungere i? Det er måske det egentlige historiske skifte. Mennesket skabte teknologien for at forme verden efter sig selv. Nu kan teknologien begynde at forme den verden, som mennesket selv skal tilpasse sig til. Det er ikke længere blot et spørgsmål om, hvorvidt vi kan bruge et nyt værktøj. Det bliver et spørgsmål om, hvorvidt vi kan fungere i et samfund, hvor dette værktøj er blevet en grundlæggende del af selve miljøet. Den accelererende selektion Der er endnu en forskel. Tidligere teknologiske revolutioner strakte sig ofte over generationer. Der var tid til at uddanne sig, omlægge brancher og tilpasse institutionerne. AI kan bevæge sig langt hurtigere. En kompetence, der er værdifuld i dag, kan blive mindre værdifuld om få år. En arbejdsproces, der i dag kræver en hel afdeling, kan måske i morgen gennemføres af få mennesker med adgang til avancerede AI-systemer. Det kan skabe et selektionspres, som ikke alene handler om tilpasning, men om hastigheden af tilpasningen. Den afgørende egenskab bliver måske derfor ikke blot at kunne lære. Det bliver at kunne lære hurtigere, end miljøet ændrer sig. Og hvis den teknologiske udvikling fortsætter med at accelerere, bliver spørgsmålet naturligvis, hvor denne proces ender. Hvad sker der, når mennesket ikke længere kan følge med? Det er her, teknologisk Darwinisme bliver mere end en teori om arbejdsmarkedet. For hvis mennesket kan tilpasse sig teknologien, fordi teknologien udvikler sig langsommere end menneskets evne til at lære, er der stadig tale om et forhold, vi kender. Men hvad sker der, hvis teknologien en dag udvikler sig hurtigere, end mennesket kan nå at tilpasse sig? Hvad sker der, hvis den kognitive kapacitet, som vi tidligere brugte til at forstå og kontrollere vores teknologiske miljø, selv bliver overgået af teknologien? Og hvad sker der med menneskets plads i samfundet, hvis det ikke længere er mennesket, der befinder sig i den øverste ende af den kognitive produktionskæde? Det behøver ikke føre til en dystopi. Det kan tværtimod føre til en verden med større velstand, mere fritid og enorme muligheder. Men det vil kræve, at mennesket finder en ny måde at definere værdi på. For måske er den største udfordring ved AI ikke, at maskiner kan komme til at gøre vores arbejde. Måske er udfordringen, at vi har bygget et samfund, hvor menneskets økonomiske værdi i høj grad er knyttet til det arbejde, det udfører. Hvis maskinerne gradvist overtager mere af arbejdet, må vi derfor stille et langt mere fundamentalt spørgsmål: Hvad er menneskets værdi, når menneskets evne til at arbejde ikke længere er det, der gør mennesket unikt? Og måske er det netop her, vores idé om teknologisk Darwinisme til sidst vender tilbage til sit udgangspunkt. Mennesket har altid overlevet ved at tilpasse sig. Men mennesket har også altid haft den særlige evne til at ændre sit miljø, så det passer til mennesket. AI kan blive den første teknologi, der i stor skala vender dette forhold på hovedet. Mennesket har altid brugt teknologien til at forme verden efter sig selv. Måske bliver AI den teknologi, der for første gang tvinger mennesket til at forme sig selv efter teknologien. Spørgsmålet er derfor ikke længere blot, om mennesket kan tilpasse sig AI. Spørgsmålet er, om mennesket kan nå at tilpasse sig, før det teknologiske miljø har forandret sig igen” - ChatGPT

The family business Andela Techniek & Innovatie in Nagele develops innovative agricultural machines, including the Robot Weeder and the Elektro Weeder, which combat weeds with electricity instead of chemicals, and is therefore increasingly successful with both organic and traditional farmers. (translated)

Onlinesupermarkt Picnic heeft in 2025 een recordomzet van 1,9 miljard euro behaald en meer klanten dan ooit bediend, maar ondanks deze groei leed het bedrijf een verlies van 272 miljoen euro, terwijl het blijft investeren in uitbreiding en automatisering om langetermijnwinstgevendheid te bereiken. #Picnic #Ecommerce #Investeringen

Een ochtendcolumn Een ondernemer die een nieuwe bestelbus uitstelt omdat een subsidieregeling verandert. Zo opent het NOS-artikel over teruglopende investeringen. De lezer denkt aan een loodgieter, een schilder of een kleine aannemer. Daarmee verdwijnt de werkelijke omvang van het nieuws uit beeld. De cijfers vertellen een ander verhaal. De SRA analyseerde vorig jaar de jaarrekeningen van 7.445 mkb-bedrijven. De omzet steeg met 3,4 procent en de winst met 3,1 procent, terwijl de inflatie 3,3 procent bedroeg. Reële groei bleef daarmee vrijwel uit. De bedrijfskosten stegen met 7,9 procent en de personeelskosten met 8,7 procent. Bijna de helft van de ondernemingen zag de winst dalen. De nieuwe SRA-meting laat zien dat dit geen eenmalige terugval was. Opnieuw maakt ongeveer de helft van de bedrijven minder winst. Investeringen worden uitgesteld. Ondernemers noemen stijgende kosten en onzeker overheidsbeleid als belangrijkste oorzaken. Twee opeenvolgende onderzoeken laten dezelfde ontwikkeling zien. Het artikel wekt de indruk dat het over een paar mkb’ers gaat die een investering uitstellen. De. werkelijkheid is nogal anders. Nederland ís het mkb. Ongeveer 99,8 procent van alle ondernemingen behoort tot deze categorie. Deze bedrijven creëren ongeveer 61 procent van de economische waarde, bieden werk aan het grootste deel van de werknemers in het bedrijfsleven en zijn goed voor ongeveer de helft van alle bedrijfsinvesteringen. Daar begint ook de belastinggrondslag van de overheid. Bedrijven investeren, produceren, maken winst en betalen lonen. Daaruit ontstaan de vennootschapsbelasting, de loonheffingen, de btw en uiteindelijk ook de inkomstenbelasting. Iedere euro die de overheid uitgeeft, moet eerst in de economie worden verdiend. Dat maakt deze ontwikkeling zo zorgelijk. Minder investeringen betekenen minder machines, minder automatisering, minder innovatie en minder uitbreiding. De gevolgen worden niet morgen zichtbaar, maar over enkele jaren. Dan groeit de economie minder hard en blijft ook de belastinggrondslag achter. Het onderzoek noemt daarvoor een duidelijke verklaring. Ondernemers weten steeds minder waar zij aan toe zijn. Belastingen veranderen, subsidies verdwijnen, regelgeving wordt aangepast en vergunningstrajecten duren langer. Investeringen hebben een horizon van tien of twintig jaar. Daar horen stabiele spelregels bij. Voortdurend wisselend beleid vergroot het risico en remt investeringen. Die ontwikkeling staat niet op zichzelf. De energie-intensieve industrie verliest concurrentiekracht. Grote ondernemingen brengen nieuwe investeringen steeds vaker onder in landen waar de voorwaarden gunstiger zijn. Het mkb investeert minder. De industrie investeert elders. Dat zijn geen losse gebeurtenissen. Het zijn signalen dat het Nederlandse verdienvermogen onder druk staat. Toch gaat het politieke debat vrijwel altijd over de achterkant van de begroting. Waar halen we extra belastinginkomsten vandaan? Box 3, erfbelasting, een hoger toptarief of een nieuwe heffing. Dat debat begint aan de verkeerde kant van de economie. De belastinggrondslag ontstaat niet bij de Belastingdienst en ook niet op Prinsjesdag. De belastinggrondslag ontstaat bij bedrijven die durven investeren. Juist daarom schiet dit NOS-artikel tekort. De journalist ziet een mkb’er met een bestelbus. De cijfers laten iets heel anders zien. Nederland is de facto een mkb-economie. Als vrijwel de hele ondernemende economie terughoudender wordt met investeren, is dat geen ondernemersnieuws. Dat is nieuws over de toekomstige welvaart van Nederland. Ondernemers investeren minder door stijgende kosten en onzekerheid https://t.co/4UH9gXDXp6 #MKB #Investeringen #Economie

De Europese Commissie onderzoekt de implementatie van een systeem voor nieuwe auto's dat, vanaf 2030, automatisch zal afremmen bij te hard rijden, gebruikmakend van satellietnavigatie en andere technologieën, om de verkeersveiligheid te verbeteren en het aantal ernstige ongelukken te verminderen, hoewel er zorgen zijn over de betrouwbaarheid en privacy van deze systemen. #verkeersveiligheid #snelheidsbegrenzing #automatisering

Svenska Plantma Forestry har utvecklat en automatiserad planteringsmaskin, Plant Max, som adresserar skogsbrukets flaskhals i planteringsprocessen och möjliggör snabbare och effektivare återplantering av skog, vilket är avgörande för att motverka den globala avskogningen. #PlantmaForestry #Skogsbruk #Automatisering

James Everard, tidigare Natogeneral, har identifierat fem svagheter i Sveriges försvar, däribland behovet av att förbättra luftförsvaret, gemensam eldgivning, automatisering av obemannade system, multidomänoperationer, samt övervägandet av att använda personminor, för att bättre hantera hotet från Ryssland. #Försvarspolitik #Nato #Sverige