Search

The review asked SVT journalists where the boundary between the Centre Party and the Green Party lay. The writer claimed that the Green Party was a particularly unsuitable partner if the Centre Party's main goals were the Swedish economy, growth, and entrepreneurship. According to the review, the Green Party combined the Left Party's anti-capitalism with a critique of civilization that viewed humanity's use of the earth as an intrusion. The review stated that the Green Party openly supported that view and wondered why the Centre Party nonetheless sought out the party to avoid collaborating with the Left Party. The writer questioned how the Centre Party reconciled its priorities with that choice. https://t.co/WCGhU4K3nM #politk #Sverige #journalistik (translated)

Josefin Utas wrote that Sweden was still waiting for a government when the Centre Party invited to a seminar. She called it a farce and agreed with Karin Pihl. Utas believed that people who did not understand the seriousness of politics should not be politicians. https://t.co/Ox0zNUtIXl #Sverige #politik #regering (translated)

Aja baja wrote that Annie Lööf had initially allowed Stefan Löfven to move forward on two occasions, which according to the writer had destroyed Sweden. The writer claimed that the Centre Party would continue that development despite the party only having seven percent and described the situation as insane. https://t.co/aayXWvRzTA #SvenskPolitik #Centern #StefanLöfven (translated)

Daniel Schatz wrote that it had only taken a few weeks for the Centre Party to open up to the Left Party. He claimed that C thereby granted power and political legitimacy to a party characterized by romanticism of terror, anti-Semitism, extremism, and support for dictatorships. Schatz described the Centre Party's talk of maintaining distance from extremism as a bluff and wrote that the party's red lines had been abandoned when power beckoned. He accused C of sacrificing its principles and voters for a seat at the negotiating table and predicted that history would judge the party harshly. #politik #Sverige #demokrati (translated)

Demokratin fungerar tydligen inte i Sverige. Trots att cirka 17,5 % har röstat på SD tycker Centern att de får för stort inflytande. Men är det inte det som kallas demokrati när svenska folket har valt det? Att Centern bara fick 7 % är inte konstigt.🤦‍♂️ https://t.co/Pz2fKgsfNn #demokrati #Sverige #politik

«När en telefonsignal skar genom den tysta lokalen kändes det befriande. Carlsson försvann en stund och återvände leende: ”Nu är det klart, Centern stöder regeringen. Olof Johansson är lika nöjd som jag.” Den månadslånga förhandlingen mellan de två partierna hade pågått under #politik #Centern #regeringen #SE

Det tar aldrig slut. Vänsterpartiets problem är bottenlösa. Hur kan vänstern ens utsätta Centern för detta? Nya avslöjanden: #Vänsterpartiet #Centern #Svensk politik

Valfusket var inte så farligt säger Dadgostar. Nu vänder vi blad och glömmer det här. Och det här partiet ska Centern samarbeta med. Sverige, arma land… . https://t.co/9ktgj6VuH2 #politik #Sverige #Centern

Sverige har inte röstat på socialism. Men Centern kommer göra det tillsammans med hela vänstern. V fick 30 mandat och S måste anpassa politiken till dem med Centerns stöd. C möjliggör ytterkantspolitik i form av kommunism med utländskt inflytande. Sveket... https://t.co/2tShJtTNKU #Sverige #politik #socialism

Det jobbiga med Vänsterpartiet är att deras skandaler är för många för att kunna sammanfatta enkelt. Det krävs heltidsjobb som V-bevakare för att hänga med i deras totala kaos. Men Centern bildar kartell med dem. Vänstern är bra, tycker Centern. Är detta ett säkerhetsläge för svensk demokrati där V ska få sitta med vid något bord alls? Det är en pinsam följetong som pågår. #SvenskPolitik #Vänsterpartiet #Demokrati

Problemet är nog att det inte enbart handlar om sakpolitik för C. Och det handlar inte heller om person eller organisation, det är många V-partister och C-partister som känner varandra i riksdagshuset och träffas och umgås. Istället tror jag att motståndet mot V i C också grundar sig i nån slags identitetskris för dom i toppen och delar av partiorganisationen. Den ekonomiska politiken delar C inte med nåt parti på ”vår” sida, MP höjer skatterna mer i sin budget än V. Så vad handlar det då om? Jag tror att det blivit så att hålla V borta, är den skalpen som C vill kunna visa upp för att slippa göra upp med sin identitet ”V utanför” är den triumf man vill visa upp den här gången. Man ska kunna fortsätta säga till sina borgerliga kollegor att man egentligen inte valt sida och att det går att välja bort SD och inslag av vänsterpolitik samtidigt. Att gå till extraval för att man inte är beredd att fullt ut stå för vad konsekvenserna av valet av statsministerkandidat innebär är inte en seriös hållning. Det visar inte heller på regeringsduglighet, att man inte kan träffa den majoriteten man ska regera landet inom, för att lära känna varandra bättre. När januariavtalet slöts var det inte ens C som krävde noll inflytande från V, utan L. Punkterna i den överenskommelsen handlade inte om att hitta nån slags mitt eller samarbete. LAS, marknadshyror mm skulle bevisa att C tvingat S att driva en politik som gick på tvärs med allt dom stod för. En kombination av ideologisk övertygelse från Timbro-Centern och även då just behovet om att visa upp en skalp för övriga borgerligt etablissemang, tror jag drev fram detta. För det var ju knappast C-väljarnas viktigaste frågor och inte heller dom skeptiska C-politikerna i Västerbottens inland som hade satt detta högst upp på listan. Jag deltog i ett radiosamtal med deras dåvarande vice partiledare efter att V stoppat marknadshyrorna. Han sa då ”januariavtalet var genialiskt, vi har fått S att regera på en borgerlig reformagenda. Nu har V förstört det”. Och verkade inte reflektera över hur arrogant det lät. Så kan man kanske göra en gång. Men två gånger går det inte som parti att maximera, då behöver man istället samarbeta. C har valt Magdalena som sin statsministerkandidat och dom väljare som röstat på Magdas underlag, uppger att dom föredrar i första hand, en regering bestående av S, V, MP. Valet om vad som var viktigast, full utdelning för den ekonomiska politiken, eller att kunna påverka i rätt riktning gällande värderingsfrågorna har C gjort när dom valde Magda. Vi övriga partier står i jämförelse med C väldigt nära varandra här. Oavsett om V är i regering eller inte, (vilket vi kommer att vara eftersom vi fattat vårt beslut) kan inte C:s förväntningar vara att få bestämma allt. Dessutom behövs ju V oavsett för att förhandla en budget. Så det kan inte vara där skon klämmer. Runt om i landet styr V och C ihop. I norra Sverige i kommuner där C varit starka, har det snarare varit fighten mellan S och C, om vem som ska styra som tidigare varit i centrum. Och där är MP det parti man ser mest skeptiskt på, är min upplevelse. Det finns flera saker vi är överens om men det vet redan C. C delar ju faktiskt fler prioriteringar med V och MP än med S. Vi har tillsammans hållit ihop i flera förhandlingar om investeringar i infrastruktur och lyckats driva igenom 50 mdr till det civila försvaret. En humanare migrationspolitik, biståndet och återbäring till dom kommuner och regioner som bidrar med naturresurser på landsbygden är andra frågor. Hur som helst V kommer inte att backa från att våra väljare ska ges likvärdigt inflytande. Väljare som oftare är låginkomsttagare, har haft det ordentligt tufft ekonomiskt och en del av dessa är utsatta för just den retorik och politik om splittring som Tidö stått för, dom har samma rätt till inflytande i en kommande regering som C-väljarna har. #politik #Sverige #partipolitik

Roligt med Centerns talepunkt om hur mycket de har förflyttat sig jämfört med 2018. Då krävde de en regering ur konstellationen S, M, C, L, KD, MP. Nu kräver de en regering ur konstellationen S, M, C, L, KD, MP, och är dessutom beredda att sitta i den. Stort. #politik #Sverige #Centern