Search

Ärligt talat så har jag aldrig vetat vilka personerna är som S och M nominerat som talmän innan dom blivit valda. Det kanske bara är jag? Jag har tidigare skrivit om att Johanna Haraldssons namn aldrig har nämnts för V av S i diskussionerna om talmansposten. Hallengren sa i princip öppet i media att dom skulle ha nominerat någon annan om dom hade haft chans på posten som talman. V tog vårt beslut i talmansvalet om att rösta på Andreas Norlén av andra skäl som vi redovisat för i olika sammanhang. Men tycker det blir rätt märkligt diskussion nu efteråt om Johanna. Min bild av henne då vi har stött på varandra är att hon är en rak och redig person, och från partivänner som jobbat mer med henne har jag bara hört positiva saker. Hon har facklig erfarenhet såväl som politisk, det är väl ett bra CV? Så givetvis kommer uppdraget som vice talman gå galant, vilket verkar vara vad S egentligen avsåg att nominera just henne till. Och i ett annat läge hade jag hellre lagt min röst på Johanna till talmansposten än på många andra som nämnts i diskussionen. #politik #talmansposten #val

I Aktuellt igår: Peter Wennblad vs Ali Esbati 1000-0. Peter har, som han själv säger i inslaget, gjort ett demokratiskt viktigt nedslag och talat med människor med lång erfarenhet av val, medan Esbati inte vid ett tillfälle bemöter Peters arbete i sak utan praktiserar shoot the messenger och försöker flytta fokuset från sakfrågan. Peter Wennblad är lugn, saklig och insatt. Måste även ge Nike Nylander beröm för att ändå försöka styra upp Esbati som agerar som en trotsig tonåring och avbryter Peter. Ett omöjligt uppdrag för Nike Nylander dock. Fantastiskt bra Peter Wennblad. #politik #demokrati #debatt

David Lega, ordförande i Vänskapsförbundet Sverige-Israel, är nöjd med bokningen:– Jonathan har en enorm kompetens, erfarenhet och kunskap kring konflikterna vi just nu ser i Mellanöstern nu, inte minst sedan Hamas terrorattack den 7 oktober 2023. #Bokmässan #Israel #Yttrandefrihet

I dag kom intyget från Valmyndigheten: jag har utsetts till ersättare i Sveriges riksdag för Kristdemokraterna. Det känns särskilt betydelsefullt efter det personliga förtroende jag fick i valet. Bland Kristdemokraternas kandidater både i mitt valkrets och i Skåne fick jag flest personröster – efter vår partiledare Ebba Busch. Till alla er som skrev mitt namn, kryssade mig, delade mina inlägg, pratade med vänner och på andra sätt gav mig ert stöd: tack. Intyget är inte slutet på en valrörelse. För mig är det början på nästa del av arbetet. Jag kommer att fortsätta bidra med min forskning och erfarenhet i frågor om demokrati, integration, religionsfrihet, politisk islam och ett samhälle som håller samman. Förtroende förpliktigar. Arbetet fortsätter. #SverigesRiksdag #Kristdemokraterna #Demokrati

Miljöpartiets Leila Ali Elmi kryssade sig redan 2018 in i riksdagen från plats 21 på listan i Göteborg efter en valkampanj på somaliska. Även hon var då helt okänd inom partiet. Sedan dess har ett av hennes mest uppmärksammade avtryck varit rapporterna om 17 betalningsförelägganden hos Kronofogden, inklusive beslut om indrivning och utmätning. Frågan som nu diskuteras är alltså knappast ny. Ändå tycks erfarenheterna inte ha lett till några förändringar i hur V och MP hanterar personvalskampanjer. Ali Elmi belönades i stället med posten som MP:s integrationspolitiska talesperson och en toppplacering på partiets vallista i årets val. #Miljöpartiet #Politik #Integration

"Jag har själv somalisk och muslimsk bakgrund och erfarenhet av hedersnormer. Jag började bära slöja som barn och vet hur stark påverkan från familj och omgivning kan vara när man är liten. Därför har jag svårt att se ett barn som bärare av ett religiöst plagg som enbart ett uttryck för ett helt fritt och självständigt val." https://t.co/RngTEXbl6c #Hederskultur #Religion #Barnrättigheter

Barnmorskan Elin Svärdemo strävar efter att krossa skönhetsideal kring vulvor på sociala medier genom att dela information och personliga erfarenheter om kvinnohälsa och anatomi för att hjälpa unga tjejer att förstå att det inte finns en normal vulva. #vulvaideal #kvinnohälsa #socialamedier

DN ledarsida ägnar nu femtioelfte artikeln åt att misstänkliggöra själva frågan om etnisk gruppmobilisering kan vara en av flera förklaringar till valresultat på över 90 procent för S och V i vissa invandrartäta valdistrikt. ”Tänk om det är så enkelt att många i förorterna agerar precis som andra väljare? Att de helt enkelt lyssnar på politiker som pratar med och om dem, och sedan drar slutsatser av det”, skriver Amanda Sokolnicki. Ja, tänk om. Det kan mycket väl vara en viktig del av förklaringen. Men opinionsjournalistikens uppgift borde knappast vara att på förhand bestämma vilka hypoteser som är respektabla nog att undersökas. Frågan om etnisk och gruppbaserad politisk mobilisering är varken ny, suspekt eller någon svensk högerfixering. Den har studerats av statsvetare i flera europeiska demokratier. När svenska valdistrikt uppvisar exceptionellt koncentrerade röstningsmönster är det därför fullt legitimt att fråga vilka mekanismer som ligger bakom dem – socioekonomi, ideologi, diskriminering, politisk mobilisering, sociala nätverk eller en kombination av flera faktorer. Liknande frågor har länge studerats internationellt. I Norge fann valforskarna Johannes Bergh och Tor Bjørklund att hypotesen om gruppbaserat röstande fick starkare stöd än förklaringar utifrån ideologi och socioekonomisk bakgrund när de undersökte icke-västliga invandrares starka stöd för vänsterpartier (Bergh & Bjørklund, 2011, Political Studies). Senare forskning har studerat hur detta mönster förändrats över tid (Bergh & Kleven, 2026, Politics). I Storbritannien fann statsvetaren Nicole Martin ingen sådan effekt för de flesta minoritetsgrupper – men pakistanska väljare gick oftare och röstade när Labour ställde upp en pakistansk kandidat. Effekten kunde kopplas till försök att påverka hur människor röstade inom väljarnas egna sociala nätverk. Martin tolkar resultaten som etnisk mobilisering genom släktnätverk (Martin, 2016, Parliamentary Affairs). Brittiska statsvetare har också undersökt hur pakistanska släktbaserade nätverk har mobiliserats inom Labour, framför allt kring partimedlemskap och kandidatnomineringar (Akhtar & Peace, 2019, Journal of Ethnic and Migration Studies). Annan europeisk forskning har undersökt hur gemensam etnisk bakgrund mellan väljare och kandidater kan påverka röstningen (van der Zwan, Tolsma & Lubbers, 2020, Political Geography). Inget av detta visar vad som ligger bakom resultaten i Sverige. Men alla relevanta förklaringsfaktorer bör diskuteras och undersökas. Och det är en självklarhet att också fråga hur de politiska partierna förhåller sig till denna utveckling. Vänsterdebattörer invänder att 90 procent för S och V i ett invandrartätt område inte är mer anmärkningsvärt än höga siffror för Moderaterna i Danderyd. Men det är inte siffran i sig som är intressant. Det är vilka mekanismer som ligger bakom. Att människor med liknande erfarenheter och politiska uppfattningar röstar likadant är fullständigt oproblematiskt. Men om socialt tryck eller släktbaserade nätverk påverkar hur människor röstar är det en annan mekanism – och just sådana skillnader har forskare i andra länder försökt undersöka. Frågan är inte vem som röstar. Frågan är hur. Jag trodde att svensk debatt hade lämnat tiden bakom sig då frågor stämplades som suspekta innan de ens undersökts. I andra europeiska länder studeras och debatteras detta sedan länge. Varför skulle Sverige vara undantaget? Det är hög tid att vänsterns tyckonomer vänjer sig vid att de inte har vetorätt över vilka frågor som får ställas i den offentliga debatten. #PolitiskMobilisering #EtniskGruppröstning #Opinionsjournalistik

DN:s ledarsida är lite speciell på det sättet att den saknar skribenter med egen politisk erfarenhet. Men man behöver faktiskt inte det för att veta att avgångna statsministrar inte ansvarar för nästa majoritets förhandlingar! Vad ÄR ens detta?? https://t.co/Pm6rAx3VNr #politik #demokrati #kommunikation

Samtal för att lära känna varandra bättre skulle V aldrig rata. Man kan komma närmare varandra om man ses i samma rum är min erfarenhet. Jag har under den gångna mandatperioden träffat moderater såväl som socialdemokrater och tagit en fika. En sak jag tar med mig från det, man förstår åtminstone varandra bättre när man möts. Att inte acceptera att alla partier som behövs på vår sida ska ingå i en regering, känns allt märkligare. C och V ska behandlas likvärdigt. V har inga linjer mot C. C har också redan valt bort den enda andra majoritet som är möjlig att bilda. Att vägra välja innebär extraval, C har vetat om V-beskedet hela gångna mandatperioden men inte förberett sig alls på det utfallet? Varför har C inte gjort jobbet som V gjort, att utöver att gå till val på en önskedröm, också inse att acceptansen för en av statsministerkandidaternas hela underlag är grundläggande. Vi är inte varandras förstahandsval men vi får hantera valresultatet och att våra respektive drömmar blivit bortvalda i demokratiska val. Den som sätter linjer mot andra trots att den inte har tillräckligt med väljare bakom sig, måste till slut välja. Eller ska vi ha extraval för att C inte kan medverka till att någon statsministerkandidat kan bli vald? Och vad ska ett sådant extraval ändra, om C fortsatt bara kan regera i en hypotetisk drömvärld och inte i den krassa verkligheten. Varför inte åtminstone börja med att lära känna varandra bättre. #politiksamtal #demokrati #regering

Artikeln diskuterar hur Sverige bör skifta fokus från inrikespolitik till att stödja Ukraina och bygga krisberedskap i samhället, där Ukrainas erfarenheter från kriget kan fungera som en värdefull resurs för Europas säkerhet och motståndskraft. #Ukraina #Ryssland #Säkerhetspolitik

Louise Karlsson, en framstående simmare och ambassadör för Sverigelottens rosa lott, använder sin erfarenhet av bröstcancer för att sprida medvetenhet och hopp under bröstcancermånaden, efter att själv ha genomgått behandling och blivit cancerfri. #bröstcancer #skyddakvinnor #idrottförlivet

Välkommen hem, Baran Coskun! AIK Fotboll är överens med Baran Coskun om rollen som ny chefstränare för klubbens P19-lag. 40-årige Baran har sedan tidigare erfarenhet som chefstränare för bland annat IF Brommapojkarnas P19-lag och Superettanlaget Sandvikens IF. https://t.co/aeO1VYguJy #AIK #fotboll #träning

Sverige har en närmast unik spar- och aktiekultur som inspirerar omvärlden 🥳 I Studio 3-duellen mellan @mikaeldamberg och @OscarSjostedt på temat ”Staten ska inte bestraffa sparande” påstod Damberg att Socialdemokraterna lade grunden via Allemansfonderna på 1980-talet. Men det är att glida på sanningen. Det började tidigare. Skattefondsparandet infördes 1978 av den borgerliga trepartiregeringen med Thorbjörn Fälldin som statsminister och Moderaternas Gösta Bohman som drivande kraft. Rätt ska vara rätt - det kan @socialdemokrat inte ta åt sig äran av. Fast de vill väl helst slippa tala om sin egen finansiella soppa från samma era, löntagarfonderna. I ärlighetens namn, Damberg... var inte det förslaget en starkt bidragande orsak till att ni förlorade makten 1976 efter 44 års obrutet styre? Även @aktiespararna har varit en enorm drivkraft – organisationen firar 60 år i år! Tillsammans med Skattefondsparandet var de motorn som beredde väg för Allemansfonderna, PPM-reformen år 2000 och slutligen ISK 2012. Nu vill Socialdemokraterna riskera detta genom vad som i praktiken blir en ny förmögenhetsskatt. Damberg motiverar det med att "Sveriges rikaste placerar också sina pengar via ISK och slipper vanlig kapitalskatt", och att ett tak vid 3 MSEK bara träffar "de superrika 0,8 % av befolkningen". Det stämmer inte. Sveriges rikaste har inte sitt kapital på ISK, utan uppbundet i onoterade bolag som skapar jobb och välfärd, sen en liten detalj… företag får inte ens ha ISK. Dessutom blir du inte "superrik" av 3 MSEK, men nu verkar vi äntligen fått en definition av "de rika". I dag har 4,2 miljoner svenskar ett ISK och dessutom har vi lärt oss att kontot också bör husera vårt långsiktiga privata pensionssparande, utöver övrigt sparande. Ett skattetak är att sätta upp en skylt med "hit men inte längre" för alla som tar ansvar för sin framtida ekonomi. Det är lite väl mycket svensk jante över det hela. Med detta resonemang missar Damberg det absolut viktigaste, riktningen. Jag har sparat aggressivt på börsen sedan jag var tonåring, så jag vet vad tid och avkastning kan göra. Om en 25-åring sparar månatligen till 65-årsdagen (räknat på +11 % nominellt, vilket OMXS30 snittat sedan 1980-talet) blir det en imponerande summa: 💰 100 kr / mån 🔜 0,86 MSEK 💰 500 kr / mån 🔜 4,3 MSEK 💰 2 000 kr / mån 🔜 17,2 MSEK 💰 3 000 kr / mån 🔜 26 MSEK 💰 5 000 kr / mån 🔜 43 MSEK Detta visar att vem som helst över tid kan bygga en rejäl trygghet. Oavsett karriärsval och lönenivå. Jag talar av egen erfarenhet, där en stor del av mitt sparande skett under en period där jag hade lägre lön än snittlönen i riket. Den som sparat ca 2 300 kr i månaden sedan ISK infördes 2012 är miljonär i dag. Det handlar inte om 0,8 % i dag, utan om att väldigt många vanliga sparare kommer att passera 3 MSEK framöver. Hade vi haft mer ekonomikunskap i skolan hade fler vetat om det. Påståendet om att ISK ger en "skatterabatt" är också felaktigt. Riksrevisionen konstaterade redan 2018 att man inte kan påstå det om man riskjusterar. På ISK bär du hela risken själv: ❌ Du har ingen kvittningsrätt vid förluster ❌ Du betalar årlig schablonskatt oavsett om din portfölj sjunker i värde ❌ Vid ex. ett stagflationsscenario, som hade kunnat bli verklighet pga. Hormuzsundet, med stigande långräntor stiger ISK-skatten via statslåneräntan samtidigt som börsen faller. Två ytterligheter som pressar svenska sparare. I en vanlig depå kan du däremot skjuta upp skatten på latenta vinster och få en räntefri skattekredit från staten, samtidigt som förluster kan kvittas. Lägg därtill att ISK-skatten redan mer än fördubblats (+115 %) sedan starten 2012. Om S genomför detta kommer långsiktiga investerare helt enkelt att flytta sitt kapital till vanliga depåer. Då skjuts skatteintäkterna upp på framtiden och staten blir helt utan det löpande, årliga skatteflöde som ISK ger i dag. S-förslaget är skadligt för sparkulturen. Lägg det i byrålådan och kasta bort nyckeln. Och som Oscar Sjostedt helt riktigt poängterade: en person med 70 000 kr i lön betalar redan nästan tre gånger mer i skatt i kronor än en med 35 000 kr. Det, och att ISK-sparande sker med redan beskattade pengar – tål att upprepas betydligt oftare. #PrataPengar #Finanstwitter #Svpol #PrataPengar #Finanstwitter #Sparande

Jag blir djupt besviken på Thand Ringqvist. Hon framhåller gärna sin erfarenhet från näringslivet, men ägnar sig åt den sämsta sortens politiska retorik: att tillskriva andra åsikter de aldrig uttryckt. Jag röstar L för borgerlig ekonomisk politik. Inte för att få SD i regering https://t.co/AqL7KR3l0L #politik #svenskpolitik #val2024