Search

Spotify-grundaren Martin Lorentzon har gett sig in i valrörelsen med en debatttext i Expressen. Vad vill han? Inte betala förmögenhetsskatt. Stor chock. Nåväl, texten ger en intressant inblick i hur de superrika tänker. För Lorentzon är hans privata förmögenhet samma sak som produktivt kapital. Dessutom tror han att Sveriges välstånd är beroende av att hans förmögenhet får fortsätta växa. Men inget av det där är ju sant. Om Stockholmsbörsen på måndag värderar Lorentzons aktier dubbelt så högt som i fredags så har hans förmögenhet måhända ökat med 100 miljoner. Men Spotify har inte fått 100 miljoner mer att använda i verksamheten. Det gäller för hela ekonomin. När en aktie stiger i värde på börsen betyder det att människor är beredda att betala mer för att äga en del av företaget. Det betyder inte att motsvarande summa pengar går in i företaget. Ingen nyanställning sker och ingen ny satsning görs bara därför att aktiekursen stiger. Om staten i stället beskattar en miljardär med 100 miljoner kronor betyder det inte heller att svenska företags investeringar minskar med 100 miljoner. Men visst, för ett växande svenskt välstånd behövs företag som bygger ut sin verksamhet. Det gör de när de tror att det finns pengar att tjäna på att producera mer. Då behövs kunder som har råd att konsumera, utbildad arbetskraft, energi, forskning och fungerande infrastruktur. Och hur skapar man ett sådant klimat? Jo, genom offentliga - skattefinansierade! - satsningar på skola, sjukvård, socialförsäkringar, forskningsanslag och vägar. Utan allt detta skulle Lorentzon varken ha några kunder eller anställda. En förmögenhetsskatt är på så sätt inte nödvändigtvis ett hot mot tillväxten utan kan tvärtom bidra till framtida tillväxt. Det märkligaste i texten är ändå hur Lorentzon försöker göra en poäng av att anhängare av förmögenhetsskatt tror att ekonomin är en kaka som varken kan växa eller krympa. Vad är det för trams? Alla vänsteranalyser värda namnet tar fasta på hur kapitalismen expanderar produktionen, höjer produktiviteten och skapar allt större rikedomar. Det är liksom grunden i marxismen. Konflikten handlar om något annat: vem kan göra anspråk på den växande kakan? Ska mer gå till löner eller vinster? Till välfärd eller privata förmögenheter? Ska den som arbetar få en större del av det som produceras eller ska ännu mer gå till den som äger? Det är motsättningen mellan arbete och kapital i sin enklaste form. Lorentzon vill få diskussionen att handla om huruvida Sverige ska bli rikare. Det vill alla. Den politiska konflikten handlar om vem som ska få del av den växande rikedomen och vem som ska ha makten över den. Det är därför vi över huvud taget diskuterar förmögenhetsskatt. #Förmögenhetsskatt #Ekonomi #Politik

Hur illa ställt är det egentligen med svensk ekonomi ? Om man inflationsjusterar vår BNP har Sverige varit utan verklig tillväxt de senaste 20 åren! Ekonomin växer bara pga. inflationen på runt 2%. Det är också därför som efterfrågan på el gått ned med 10% TROTS att befolkningen ökat med 2 mijoner människor. Några årtionden till och landet är ett U-land. Vår BNP tillväxt (på papperet) har också varit starkt dopad av huhållens skuldsättning, idag på nästan 6 biljoner kr. Om styrräntan går över 4% rasar hela landet ihop som ett korthus. 💀 Svenskarnas nettotillgångar är idag LÄGST i hela Norden, tom. "det fattiga Finland" har passerat oss! Vänsterns ”lösning” på problemet är mer skatt och mer omfördelning – när det Sverige egentligen behöver är högre produktivitet, mer investeringar, billig och stabil energi, lägre kostnader för företagande och ett skattesystem som belönar arbete, sparande och entreprenörskap. Så vad gör vi åt det? Vi behöver byta fokus från att fördela en ekonomi som växer långsamt till att faktiskt få ekonomin att växa snabbare. Det betyder: 1. Bygg mycket mer el. Sverige behöver ett kraftsystem med hög leveranssäkerhet, låga och förutsägbara priser, begränsad EU tvångsförsäljning och tillräcklig inhemsk kapacitet för elektrifiering och ny industri. El ska vara en konkurrensfördel för Sverige – inte ett investeringshinder. 2. Bygg ut elnäten snabbare. Det spelar ingen roll hur mycket produktion vi kan få fram om industrin ändå får vänta åratal på nätanslutning. Tillståndsprocesser och nätutbyggnad måste effektiviseras. 3. Gör det radikalt enklare att investera. Färre särregler, kortare tillståndsprocesser och tydligare besked från myndigheter. Ett företag som vill bygga en fabrik ska inte behöva navigera genom ett byråkratiskt minfält i flera år innan första spadtaget. 4. Sänk skatten på arbete och företagande där den hämmar investeringar och drivkrafter. Det ska löna sig mer att utbilda sig, arbeta mer, starta företag, anställa och investera. Skattesystemet ska premiera värdeskapande. 5. Få ordning på bostadsmarknaden. Sverige behöver bygga mer och snabbare. En fungerande bostadsmarknad är inte bara socialpolitik – den är ekonomisk infrastruktur. Människor måste kunna flytta dit jobben finns och företag måste kunna rekrytera. 6. Sluta använda skuldsättning och stigande tillgångspriser som tillväxtmotor. En ekonomi som behöver ständigt stigande bostadspriser och hög skuldsättning för att hålla konsumtionen uppe är inte robust. Hushållen måste kunna bygga förmögenhet genom sparande och stigande inkomster – inte huvudsakligen genom att belåna bostaden. Ledande partier måste stötta detta. 7. Fokusera på produktivitet. Sverige behöver producera mer värde per arbetad timme. Mer automatisering, AI, forskning, kapitalinvesteringar, teknisk utveckling och kompetens. Det är så reallönerna kan öka på riktigt. Sverige har fortfarande alla förutsättningar att vända utvecklingen. Vi har kapitalet. Vi har kompetensen. Vi har industrin. Vi har energiresurserna. Vi har starka institutioner och ett av världens mest innovativa näringsliv. Men förutsättningarna betyder ingenting om vi gör det onödigt dyrt, långsamt och svårt att bygga. Det Sverige behöver är därför inte ännu en politisk diskussion om hur vi bäst fördelar en långsamt växande kaka. Vi behöver göra kakan större. Mer el. Mer investeringar. Mer företagande. Mer bostadsbyggande. Högre produktivitet. Lägre trösklar för arbete och entreprenörskap. Alternativet är att långsamt vänja sig vid stagnation – tills vi en dag upptäcker att andra länder sprang förbi oss medan vi stod och diskuterade hur den krympande kakan skulle fördelas. @BuschEbba @jimmieakesson @SMohamsson @SwedishPM #SvenskEkonomi #Tillväxt #Investeringar

Anders Borg warns about the consequences of a change in power: "It is about two different economic models. One is based on the idea that prosperity is created through work, investments, and productivity. The other places greater emphasis on higher taxes, transfers, and shorter working hours." (translated)

”Det handlar ytterst inte om några enskilda skatte- eller bidragsförslag. Det handlar om två olika ekonomiska modeller. Den ena utgår från att långsiktigt välstånd skapas genom arbete, investeringar och produktivitet. Den andra lägger större vikt vid högre skatter, utbyggda transfereringar och kortare arbetstid.” Anders Borg på DN Debatt vad som står på spel i valet https://t.co/TSTdEn8HPa #Ekonomi #Val2023 #Skatter

Europa befinner sig i kris. Kontinenten befinner sig i ett krig det inte ser ut att vinna. Människor dör medan ekonomier utarmas och fienden hotar med eskalering. USA:s tålamod med, och förtroende för, Europa har samtidigt urholkats och fokus förflyttats till för supermakten viktigare områden. Internt fungerar kriget sammanhållande i en tid av folkligt missnöje. Massinvandring i kombination med bristande krav på integration och produktivitet har förvandlat länder till krutdurkar av kriminalitet och kulturella spänningar. I stället för produktiva satsningar har Europa låtit byråkratin äta upp all konkurrenskraft; ägnat sig åt sönderregleringar och låtsasinnovationer medan resten av världen gått om. Den oundvikliga kritiken hanterar man genom att strypa yttrandefriheten med hjälp av ytterligare lagar och regleringar. Vilket land vill Sverige vara i detta? Den kvinnliga statsministerkandidaten verkar beredd att implementera det värsta av Europas skräckexempel i svensk kontext, när hon på allvar pratar om en digital polis. Medan Socialdemokraterna i övrigt kopierat mycket av den politik partiet för inte så många år sedan smutskastade och misstänkliggjorde, kvarstår frågan hur det ska kunna genomföra den med V och MP vid sin sida (i den utsträckning detta “regeringsalternativ” ens är möjligt). Moderaterna å sin sida tycks mer upptagna vid att leva upp till löftet att vara den vuxna i rummet än att call out the bullshit för att hindra motståndaren från en förkrossande seger. #Europa #Kris #Inrikespolitik

Daniel Waldenström argumenterar för att i framtiden kommer maskiner att ta över produktion av varor och mat, vilket innebär att människor enbart kommer att arbeta i tjänstesektorn, och att denna förändring, om hanteras rätt, kan leda till ökat välstånd och produktivitet. #ArtificiellIntelligens #Tjänstesektorn #Ekonomi

Debattörerna argumenterar i sin artikel för att produktivitetsvinster från artificiell intelligens (AI) bör användas för att stärka välfärden istället för att ersätta människor, och betonar att detta kräver en förändrad skattepolitik samt högre satsningar på vård och omsorg för att möta samhällets behov och minska hälsoklyftorna. #AI #välfärd #hälsa

Förstår inte varför vi måste bli fler. Har länder med fler invånare det bättre generellt? Att säga att det är för att ta hand om de gamla, då skjuter vi ju bara problemet till våra barn och barnbarn. Ska vi få det bättre så måste vi bli mer produktiva per person. BNP ska inte upp, utan det är BNP per person som ska upp. #Ekonomi #Produktivitet #Befolkning

Svensk industri står inför stora utmaningar inför den kommande avtalsrörelsen, med svag produktivitetstillväxt, höga arbetskraftskostnader och ökad internationell konkurrens, särskilt från Kina, vilket kräver en anpassning av löneökningarna för att stärka konkurrenskraften och bevara svenska jobb. #Avtalsrörelse #SvenskIndustrin #Konkurrenskraft

Svensk industri står inför stora utmaningar med ökad global konkurrens, svag produktivitetstillväxt och höga arbetskraftskostnader, vilket skapar osäkerhet inför kommande avtalsförhandlingar där en ny riksavtal ska enas senast den 31 mars 2027. #SvenskIndustri #Avtalsrörelsen #Konkurrens

Svensk industri står inför stora utmaningar inför den kommande avtalsrörelsen, med svag produktivitetstillväxt, höga arbetskraftskostnader och ökad global konkurrens, vilket kräver en anpassning av löneökningarna för att stärka företagens konkurrenskraft och skapa jobb. #avtalsrörelse #konkurrens #produktivitet

En ny studie från Tillväxtanalys visar ett tydligt samband mellan ökad tjänsteimport och högre produktivitet i svenska företag, särskilt inom kunskapsintensiva tjänster, och pekar på att minskade handelshinder inom EU kan förbättra produktiviteten ytterligare. #tjänsteimport #produktivitet #näringspolitik

Ekonomiprofessorn Harry Flam argumenterar i sin artikel för att Sverige, trots sina goda förutsättningar för ökad produktivitet genom investeringar i forskning och utveckling, måste åtgärda bristen på STEM-kompetens bland ungdomar för att kunna tillgodogöra sig innovationer och öka produktiviteten, och han föreslår att Sverige bör inspireras av andra länder som identifierar teoretiskt begåvade elever redan på högstadiet. #Produktivitet #Utbildning #STEM