Search

Det rödgröna styret i Region Stockholm visar återigen en häpnadsväckande flathet inför politisk aktivism i vården. Vårdpersonal deltog i en propalestinsk manifestation utanför Karolinska, iklädda arbetskläder som förknippas med Region Stockholm. Karolinska har klargjort att arbetskläder endast får användas på arbetsplatsen och inom sjukhusområdet. Vårdgivaren Meliva har dessutom konstaterat att de berörda läkarnas agerande stred mot företagets interna riktlinjer. Ändå vidtar den rödgröna majoriteten – S, MP, C och V – inga tydliga åtgärder. I stället får regiondirektören i uppdrag att utreda om det behövs ytterligare riktlinjer för hur arbetskläder får användas inom vården. Vad återstår att utreda? Reglerna finns redan. Överträdelsen är väldokumenterad. Problemet är inte otydliga riktlinjer, utan en politisk ovilja att upprätthålla dem. Det är skamligt. S bör därför bespara oss fler högtidliga försäkringar om att de tar antisemitism, extremism och terrorromantik på allvar. Så länge varje övertramp möts med ännu en utredning ekar orden tomma. Skämmes. https://t.co/CUWHTccEFY #Vård #Politik #Stockholm

En ny studie från Karolinska institutet visar att plötslig spädbarnskollaps, som orsakar flera dödsfall varje år i Sverige, kan förebyggas genom tydligare riktlinjer och ökad medvetenhet bland vårdpersonal och föräldrar om riskerna under barnets första timmar i livet. #plötsligspädbarnskollaps #nyfödda #barnmedicin

Många här har uppmärksammat detta med att en av barnläkarna som jag skrivit om, och som demonstrerade utanför Karolinska, har lång ärm på sig. I svaret jag fick från Melivas VD skriver han: "Om vårdhandboken och klädsel: Vårdhandbokens regler om arbetsdräkt, inklusive kravet på kortärmat, är en del av de basala hygienrutinerna och gäller vid patientnära vårdarbete. Separat från dessa regler gäller Melivas interna riktlinjer för arbetskläder och namnskyltar." Det här tyder på att företagsledningen har identifierat detta med lång ärm som ett brott mot de riktlinjer som finns. #Vård #Hygienrutiner #Arbetskläder

Sjukvårdspersonal bär korta ärmar främst av hygien- och smittskyddsskäl. Det handlar om att minimera risken för smittspridning till patienter, vilket är en viktig del av de basala hygienrutinerna i svensk och internationell vård. I Sverige är det tydligt reglerat via Socialstyrelsen och regionala riktlinjer (t.ex. Vårdhandboken). Långärmade plagg får inte användas i patientnära vårdarbete, och uppkavlade ärmar är inte tillåtna eftersom de kan glida ner. Den kvinnliga muslimska läkaren som demonstrerade utanför KS hade dock inte kortärmat. Varför väger religiösa hänsyn till den enskilda vårdgivaren tyngre än patientsäkerheten @socialstyrelsen? #Sjukvård #Hygien #Patientsäkerhet

I artikeln diskuteras att Sverige, som planerar att införa reglering av lobbyism, inte enbart kan förlita sig på transparens genom ett register över lobbyverksamhet, eftersom detta riskerar att underminera förtroendet för det politiska systemet om det inte kompletteras med ansvarsskyldighet och tydliga etiska riktlinjer för både lobbyister och beslutsfattare. #lobbyism #transparens #demokrati

WHO:s riktlinjer för att begränsa kontakten mellan politiker och företag inom alkohol- och livsmedelssektorn riskerar att leda till sämre beslut inom EU, eftersom beslutsfattare kan missa värdefull information från berörda aktörer, enligt en diskussion under Almedalsveckan arrangerad av tankesmedjan EPHI. #WHO #EU #Almedalen

FSD i Sverige 🇸🇪 Här är dom starkaste argumenten mot Trafikverkets invändning gällande den "Speed Offset" som Tesla har valt att inkludera i FSD Supervised. 1. Strikt hastighetsföljande kan vara mindre säkert än anpassning till trafikflödet. Att tvinga ett avancerat system att köra exakt på (eller under) skyltad gräns när omgivande trafik går fortare leder ofta till, Fler farliga omkörningar från bakomvarande fordon. Köbildning, plötsliga inbromsningar och ökad risk för påkörning bakifrån. 2. FSD är Supervised och föraren har alltid det fulla ansvaret. Till skillnad från helt autonoma system (Level 4/5) är FSD Supervised ett Level 2-system. Föraren är juridiskt och praktiskt ansvarig hela tiden och måste vara redo att ta över. Att sätta en offset är ett medvetet förarval, jämförbart med att använda vanlig farthållare eller köra manuellt något över gränsen (vilket är vanligt förekommande). Att behandla FSD som om det vore ett helt autonomt system som “systematiskt bryter lagen” är en missvisande beskrivning av hur tekniken faktiskt fungerar. 3. Dubbelmoral jämfört med andra godkända ADAS-system Många etablerade Level 2-system i Europa (t.ex. Mercedes DISTRONIC med Active Speed Limit Assist, Volvo Pilot Assist, GM Super Cruise, Ford BlueCruise med flera) tillåter föraren att ställa in farthållare över skyltad gräns. Dessa har varit godkända och i bruk i åratal utan motsvarande blockeringar. Att hålla FSD till en striktare standard enbart för att det är mer avancerat och använder AI för hastighetsval skapar en inkonsekvent reglering. 4. Hastighetsgränser är riktlinjer. Skyltade gränser är ofta satta för genomsnittliga eller sämsta förhållanden (väder, sikt, vägstandard). Vid bra förhållanden, låg trafik och bra väglag kan en liten marginal (t.ex. 5–10 %) vara både säkrare och mer trafikeffektivt. FSD är inte “blind”, den använder vision och kontext för att avgöra om det är lämpligt att utnyttja offseten. Systemet kan också sänka hastigheten dynamiskt när det behövs. 5. Ökad användning av FSD ger större nettosäkerhetsvinster. Tesla publicerar fleet-data som visar betydligt lägre krockfrekvens när FSD är aktiverat jämfört med manuellt körda Teslor (och ofta jämfört med genomsnittlig mänsklig körning). Även om metodiken i vissa rapporter har kritiserats, pekar flera analyser på en tydlig säkerhetsfördel med systemet på. Om FSD blir för restriktivt (t.ex. tvingas krypa i 100 km/h när alla andra kör 110–115) kommer färre förare att använda eller lita på det. Resultatet blir färre mil med det säkrare systemet – en förlorad möjlighet att minska olyckor totalt sett. Flexibilitet ökar acceptans och användning, vilket är avgörande för de långsiktiga säkerhetsvinsterna. 6. Princip vs utfall, reglering bör vara evidensbaserad. Sveriges argument är till stor del principbaserat (“maskiner ska inte systematiskt bryta lagen”). Motargumentet är att god reglering bör utgå från empiriska säkerhetsutfall. Om små, förarvalbara marginaler + stark övervakning leder till färre olyckor totalt (bättre flöde + högre användning), bör det tillåtas. Att kräva perfekt laglydighet från FSD sätter en högre ribba än vad de flesta mänskliga förare klarar i praktiken. #FSD #Trafiksäkerhet #Tesla

SVT:s ansvariga utgivare Helena Olsson förklarar varför de valt att inte sända ett avsnitt av programmet Invandrare för svenskar där den kontroversielle högeraktivisten Nick Alinia medverkar, med hänvisning till att signalvärdet av hans medverkan väger tyngre än programmets innehåll, trots att det uppfyller publicistiska riktlinjer. #Kulturdebatt #SVT #PublicService

Många personer känner oro inför hantaviruset, men enligt Folkhälsomyndigheten finns ingen information tillgänglig på teckenspråk och översättning av sådan information bedöms baserat på specifika riktlinjer utan att involvera döva personer i beslutsprocessen. #Hantaviruset #Teckenspråk #Folkhälsomyndigheten

Efter sju år med outhärdlig bäckensmärta fick en kvinna i Stockholm livet tillbaka genom en innovativ behandling som ser bäckenet som en del av hela kroppen, vilket nu lyfts fram i Socialstyrelsens nya riktlinjer angående bäckenbottendysfunktion som drabbar upp till 2,5 miljoner kvinnor i Sverige. #bäckenbottendysfunktion #kvinnohälsa #smärtfrihet

En ny rapport från Lif understryker att läkemedel är avgörande för Sveriges motståndskraft, men påpekar att det saknas klara riktlinjer för säkerställande av läkemedelsförsörjning i kriser och krig, samt lyfter fram behovet av bättre samverkan mellan läkemedelsföretag och staten. #läkemedel #beredskap #motståndskraft

EU-kommissionen har infört nya riktlinjer för flygbranschen som tydligt fastslår att flygbolag måste ersätta passagerare vid inställda flygningar, inte får höja biljettpriser i efterhand och inte kan skylla på ökning av bränslepriser som en force majeure om inga extraordinära omständigheter föreligger. #flygbranschen #EUkommissionen #konsumenträttigheter #dobrezpravy