Search

A new Swedish registry study from Karolinska Institutet shows that people with inflammatory bowel disease and several close relatives with colorectal cancer are at a higher risk of developing the same disease, which may affect future guidelines for cancer surveillance. (translated)

The article discusses how the media's naming of perpetrators in violent events can contribute to an increased risk of imitation and argues for the implementation of stricter guidelines similar to those that apply to suicides, to prevent such events from inspiring new attacks. (translated)

Sweden risks falling behind in electric vehicle development, as the biggest revolution in electric vehicle usage could occur when cars are stationary through bidirectional charging (V2G), where electric vehicles are not only used for mobility but also as energy resources that store and deliver electricity to homes or the grid, which requires clear political guidelines and long-term plans. (translated)

”Men det är ju bara huuumorrh!” – Eller #Valpåverkan2_0 när skattefinansierade @SVT och skattefinansierade Svenska Filminstitutet lanserar ”SD-komedi” två veckor före valet #Val2026 ”Drygt två veckor före valet, den 28 augusti 2026, har filmen ”Flaggan” biopremiär. Det är en film som utannonseras som en ”komedifilm”. Handlingen sägs vara att det är två unga sverigedemokrater som under valnatten 2010 försöker hänga upp en stor svensk flagga på Rinkeby torg.” …/… ”Filmsajten MovieZine skriver att det är en ”skruvad komedi” som ”driver med sverigedemokrater”. ”Kul att det görs komedier. Skratt förlänger livet som det heter. Men tidpunkten för premiären och vilka som finansiellt står bakom filmen bör starkt ifrågasättas. Hade filmen inte haft en politisk poäng, som företrädare för filmen också säger att den har, där antagligen SD-företrädare förlöjligas, hade datumet förmodligen varit ett annat. Att lägga den två veckor före valet är självfallet noga uttänkt: tillräckligt lång tid för att bli opinionsbildande, en snackis och en film som kan inverka direkt på valutgången. Vem vill gå och lägga sin röst på ett parti vars företrädare filmatiserats som fåntrattar? Samtidigt är det tillräckligt kort tid för att eventuella rättsliga följder ska hinna verka. Visserligen lär det bli få av sådana eftersom några mer omfattande rättsliga verktyg saknas, men själva diskussionen kan ändå få en dämpande effekt – något SF och SVT förstås vill slippa.” …/… ”Avsändarna av filmen och valet av premiärdatum väcker snarare frågor om moral och vad som är demokratiskt sunt: huruvida en statsfinansierad institution som Svenska Filminstitutet ska medverka till politiska inlagor, vilket de själva skriver i sina dokument att de inte bör göra. Som av en slump gör de undantag från sina egna riktlinjer när det är valår. Att marknadsföra filmen som en komedi gör att den får konstnärshöjd, vilket innebär att den blir svårare att kritisera. Det armslånga avståndet mellan  politik och kultur, som de flesta kulturföreträdare så ofta lyfter som fundamentalt viktigt för kulturens överlevnad, är under valåret 2026 nu helt bortblåst. Politik och kultur ska nu helt plötsligt få kroka arm. Politiskreklam SVT:s roll i det hela är också ytterst tveksam. Det sakliga och opartiska lagkravet som SVT har som grund för sitt sändningstillstånd försvinner så snart komedivinjetten sätts på. Det värsta som kan hända för SVT:s del är en prick av Granskningsnämnden. Fast skulle det ske är det långt efter valdagen. Det bästa som kan hända för SVT är att vänstern vinner valet så anslagen kan höjas igen. Med andra ord, SVT har inget att förlora på att satsa en rejäl slant på en film där vänsterns största motståndare hånas.” …/… ”[V]alet av en av huvudrollsinnehavarna, Noel Flike från Hov1, [är] problematiskt. I en podd från 2017 berättade Flike vad han tycker om SD. ”Sverigedemokraterna är ett rasistiskt parti. Punkt. Dom har ju liksom folk i deras parti som offentligt och stolt uttrycker sina vidriga åsikter”, sa Flike. Skådespelaren som nu ska spela en av de två unga sverigedemokraterna i ”Flaggan” har alltså redan, offentligt och i eget namn, gjort klart vad han tycker om partiet han gör ”komedi” om.” @SVT #journalistik SVT & Svenska Filminstitutet lanserar SD”komedi” två veckor före valet https://t.co/0rsizy2SC4 #Val2026 #Politik #Kultur

Det rödgröna styret i Region Stockholm visar återigen en häpnadsväckande flathet inför politisk aktivism i vården. Vårdpersonal deltog i en propalestinsk manifestation utanför Karolinska, iklädda arbetskläder som förknippas med Region Stockholm. Karolinska har klargjort att arbetskläder endast får användas på arbetsplatsen och inom sjukhusområdet. Vårdgivaren Meliva har dessutom konstaterat att de berörda läkarnas agerande stred mot företagets interna riktlinjer. Ändå vidtar den rödgröna majoriteten – S, MP, C och V – inga tydliga åtgärder. I stället får regiondirektören i uppdrag att utreda om det behövs ytterligare riktlinjer för hur arbetskläder får användas inom vården. Vad återstår att utreda? Reglerna finns redan. Överträdelsen är väldokumenterad. Problemet är inte otydliga riktlinjer, utan en politisk ovilja att upprätthålla dem. Det är skamligt. S bör därför bespara oss fler högtidliga försäkringar om att de tar antisemitism, extremism och terrorromantik på allvar. Så länge varje övertramp möts med ännu en utredning ekar orden tomma. Skämmes. https://t.co/CUWHTccEFY #Vård #Politik #Stockholm

En ny studie från Karolinska institutet visar att plötslig spädbarnskollaps, som orsakar flera dödsfall varje år i Sverige, kan förebyggas genom tydligare riktlinjer och ökad medvetenhet bland vårdpersonal och föräldrar om riskerna under barnets första timmar i livet. #plötsligspädbarnskollaps #nyfödda #barnmedicin

Många här har uppmärksammat detta med att en av barnläkarna som jag skrivit om, och som demonstrerade utanför Karolinska, har lång ärm på sig. I svaret jag fick från Melivas VD skriver han: "Om vårdhandboken och klädsel: Vårdhandbokens regler om arbetsdräkt, inklusive kravet på kortärmat, är en del av de basala hygienrutinerna och gäller vid patientnära vårdarbete. Separat från dessa regler gäller Melivas interna riktlinjer för arbetskläder och namnskyltar." Det här tyder på att företagsledningen har identifierat detta med lång ärm som ett brott mot de riktlinjer som finns. #Vård #Hygienrutiner #Arbetskläder

Sjukvårdspersonal bär korta ärmar främst av hygien- och smittskyddsskäl. Det handlar om att minimera risken för smittspridning till patienter, vilket är en viktig del av de basala hygienrutinerna i svensk och internationell vård. I Sverige är det tydligt reglerat via Socialstyrelsen och regionala riktlinjer (t.ex. Vårdhandboken). Långärmade plagg får inte användas i patientnära vårdarbete, och uppkavlade ärmar är inte tillåtna eftersom de kan glida ner. Den kvinnliga muslimska läkaren som demonstrerade utanför KS hade dock inte kortärmat. Varför väger religiösa hänsyn till den enskilda vårdgivaren tyngre än patientsäkerheten @socialstyrelsen? #Sjukvård #Hygien #Patientsäkerhet

I artikeln diskuteras att Sverige, som planerar att införa reglering av lobbyism, inte enbart kan förlita sig på transparens genom ett register över lobbyverksamhet, eftersom detta riskerar att underminera förtroendet för det politiska systemet om det inte kompletteras med ansvarsskyldighet och tydliga etiska riktlinjer för både lobbyister och beslutsfattare. #lobbyism #transparens #demokrati

WHO:s riktlinjer för att begränsa kontakten mellan politiker och företag inom alkohol- och livsmedelssektorn riskerar att leda till sämre beslut inom EU, eftersom beslutsfattare kan missa värdefull information från berörda aktörer, enligt en diskussion under Almedalsveckan arrangerad av tankesmedjan EPHI. #WHO #EU #Almedalen

FSD i Sverige 🇸🇪 Här är dom starkaste argumenten mot Trafikverkets invändning gällande den "Speed Offset" som Tesla har valt att inkludera i FSD Supervised. 1. Strikt hastighetsföljande kan vara mindre säkert än anpassning till trafikflödet. Att tvinga ett avancerat system att köra exakt på (eller under) skyltad gräns när omgivande trafik går fortare leder ofta till, Fler farliga omkörningar från bakomvarande fordon. Köbildning, plötsliga inbromsningar och ökad risk för påkörning bakifrån. 2. FSD är Supervised och föraren har alltid det fulla ansvaret. Till skillnad från helt autonoma system (Level 4/5) är FSD Supervised ett Level 2-system. Föraren är juridiskt och praktiskt ansvarig hela tiden och måste vara redo att ta över. Att sätta en offset är ett medvetet förarval, jämförbart med att använda vanlig farthållare eller köra manuellt något över gränsen (vilket är vanligt förekommande). Att behandla FSD som om det vore ett helt autonomt system som “systematiskt bryter lagen” är en missvisande beskrivning av hur tekniken faktiskt fungerar. 3. Dubbelmoral jämfört med andra godkända ADAS-system Många etablerade Level 2-system i Europa (t.ex. Mercedes DISTRONIC med Active Speed Limit Assist, Volvo Pilot Assist, GM Super Cruise, Ford BlueCruise med flera) tillåter föraren att ställa in farthållare över skyltad gräns. Dessa har varit godkända och i bruk i åratal utan motsvarande blockeringar. Att hålla FSD till en striktare standard enbart för att det är mer avancerat och använder AI för hastighetsval skapar en inkonsekvent reglering. 4. Hastighetsgränser är riktlinjer. Skyltade gränser är ofta satta för genomsnittliga eller sämsta förhållanden (väder, sikt, vägstandard). Vid bra förhållanden, låg trafik och bra väglag kan en liten marginal (t.ex. 5–10 %) vara både säkrare och mer trafikeffektivt. FSD är inte “blind”, den använder vision och kontext för att avgöra om det är lämpligt att utnyttja offseten. Systemet kan också sänka hastigheten dynamiskt när det behövs. 5. Ökad användning av FSD ger större nettosäkerhetsvinster. Tesla publicerar fleet-data som visar betydligt lägre krockfrekvens när FSD är aktiverat jämfört med manuellt körda Teslor (och ofta jämfört med genomsnittlig mänsklig körning). Även om metodiken i vissa rapporter har kritiserats, pekar flera analyser på en tydlig säkerhetsfördel med systemet på. Om FSD blir för restriktivt (t.ex. tvingas krypa i 100 km/h när alla andra kör 110–115) kommer färre förare att använda eller lita på det. Resultatet blir färre mil med det säkrare systemet – en förlorad möjlighet att minska olyckor totalt sett. Flexibilitet ökar acceptans och användning, vilket är avgörande för de långsiktiga säkerhetsvinsterna. 6. Princip vs utfall, reglering bör vara evidensbaserad. Sveriges argument är till stor del principbaserat (“maskiner ska inte systematiskt bryta lagen”). Motargumentet är att god reglering bör utgå från empiriska säkerhetsutfall. Om små, förarvalbara marginaler + stark övervakning leder till färre olyckor totalt (bättre flöde + högre användning), bör det tillåtas. Att kräva perfekt laglydighet från FSD sätter en högre ribba än vad de flesta mänskliga förare klarar i praktiken. #FSD #Trafiksäkerhet #Tesla