Search

You may have already seen this. How our tax cuts are distributed among different income groups. 95% have gone to those with low and normal incomes, those with the lowest income have received the biggest improvement. And women have received a bit more than men. Not quite the picture the left depicts. (translated)

According to a new study from SBAB, men find it easier to buy an average condominium after a separation compared to women, who cannot afford to buy in any of the 25 largest municipalities, despite lower amortization requirements and higher disposable incomes improving men's opportunities. (translated)

Hur illa ställt är det egentligen med svensk ekonomi ? Om man inflationsjusterar vår BNP har Sverige varit utan verklig tillväxt de senaste 20 åren! Ekonomin växer bara pga. inflationen på runt 2%. Det är också därför som efterfrågan på el gått ned med 10% TROTS att befolkningen ökat med 2 mijoner människor. Några årtionden till och landet är ett U-land. Vår BNP tillväxt (på papperet) har också varit starkt dopad av huhållens skuldsättning, idag på nästan 6 biljoner kr. Om styrräntan går över 4% rasar hela landet ihop som ett korthus. 💀 Svenskarnas nettotillgångar är idag LÄGST i hela Norden, tom. "det fattiga Finland" har passerat oss! Vänsterns ”lösning” på problemet är mer skatt och mer omfördelning – när det Sverige egentligen behöver är högre produktivitet, mer investeringar, billig och stabil energi, lägre kostnader för företagande och ett skattesystem som belönar arbete, sparande och entreprenörskap. Så vad gör vi åt det? Vi behöver byta fokus från att fördela en ekonomi som växer långsamt till att faktiskt få ekonomin att växa snabbare. Det betyder: 1. Bygg mycket mer el. Sverige behöver ett kraftsystem med hög leveranssäkerhet, låga och förutsägbara priser, begränsad EU tvångsförsäljning och tillräcklig inhemsk kapacitet för elektrifiering och ny industri. El ska vara en konkurrensfördel för Sverige – inte ett investeringshinder. 2. Bygg ut elnäten snabbare. Det spelar ingen roll hur mycket produktion vi kan få fram om industrin ändå får vänta åratal på nätanslutning. Tillståndsprocesser och nätutbyggnad måste effektiviseras. 3. Gör det radikalt enklare att investera. Färre särregler, kortare tillståndsprocesser och tydligare besked från myndigheter. Ett företag som vill bygga en fabrik ska inte behöva navigera genom ett byråkratiskt minfält i flera år innan första spadtaget. 4. Sänk skatten på arbete och företagande där den hämmar investeringar och drivkrafter. Det ska löna sig mer att utbilda sig, arbeta mer, starta företag, anställa och investera. Skattesystemet ska premiera värdeskapande. 5. Få ordning på bostadsmarknaden. Sverige behöver bygga mer och snabbare. En fungerande bostadsmarknad är inte bara socialpolitik – den är ekonomisk infrastruktur. Människor måste kunna flytta dit jobben finns och företag måste kunna rekrytera. 6. Sluta använda skuldsättning och stigande tillgångspriser som tillväxtmotor. En ekonomi som behöver ständigt stigande bostadspriser och hög skuldsättning för att hålla konsumtionen uppe är inte robust. Hushållen måste kunna bygga förmögenhet genom sparande och stigande inkomster – inte huvudsakligen genom att belåna bostaden. Ledande partier måste stötta detta. 7. Fokusera på produktivitet. Sverige behöver producera mer värde per arbetad timme. Mer automatisering, AI, forskning, kapitalinvesteringar, teknisk utveckling och kompetens. Det är så reallönerna kan öka på riktigt. Sverige har fortfarande alla förutsättningar att vända utvecklingen. Vi har kapitalet. Vi har kompetensen. Vi har industrin. Vi har energiresurserna. Vi har starka institutioner och ett av världens mest innovativa näringsliv. Men förutsättningarna betyder ingenting om vi gör det onödigt dyrt, långsamt och svårt att bygga. Det Sverige behöver är därför inte ännu en politisk diskussion om hur vi bäst fördelar en långsamt växande kaka. Vi behöver göra kakan större. Mer el. Mer investeringar. Mer företagande. Mer bostadsbyggande. Högre produktivitet. Lägre trösklar för arbete och entreprenörskap. Alternativet är att långsamt vänja sig vid stagnation – tills vi en dag upptäcker att andra länder sprang förbi oss medan vi stod och diskuterade hur den krympande kakan skulle fördelas. @BuschEbba @jimmieakesson @SMohamsson @SwedishPM #SvenskEkonomi #Tillväxt #Investeringar

A debate article from Dagens Nyheter points out that a whole generation of Swedes aged 25 to 35 dreams of living in a villa, but that high prices where jobs are located and low incomes in cheaper areas, along with restrictive moving taxes, means that few can actually realize this dream, which requires reforms to increase the availability of single-family homes and improve mobility in the housing market. (translated)

In a debate article, economists Marius Ring, David Seim, and Gabriel Zucman argue that the richest households in Sweden effectively pay significantly lower taxes than expected, as their incomes largely come from companies and are retained in corporate structures, which allows them to evade taxation in the personal income tax system. (translated)

Debattartikeln av Lena Petersson belyser problemet med digitalt utanförskap bland äldre i Östergötland, där en minskande andel av pensionärer känner sig delaktiga i det digitala samhället, särskilt bland dem med lägre inkomster, vilket leder till att viktiga samhällsfunktioner blir svårare att nå och kräver att samhället tar ansvar för att säkerställa digital tillgång för alla. #DigitaltUtanförskap #ÄldreOchDigitalisering #Samhällsansvar

Problemet med Hyresgästföreningen är inte att hyresgäster går samman. Problemet är att en politiskt S-färgad organisation har byggts in som permanent mellanhand i hyressystemet. Tänk dig att Socialdemokraterna skapade ett system där en närstående organisation fick förhandla priset på nästan all mat i Sverige. Organisationens avgift lades sedan automatiskt på matkassarna - även för kunder som inte var medlemmar. Därefter använde organisationen pengarna och sin maktställning till politisk opinionsbildning för att försvara systemet som ger dem monopolställning. Det är här baksidan finns. I omkring 1,5 miljoner hyreslägenheter förhandlar Hyresgästföreningen hyran kollektivt. Den som bor i en lägenhet med förhandlingsklausul betalar 15 kronor i månaden genom hyran för förhandlingen, även om personen aldrig har valt att bli medlem i föreningen. Hyresvärden tar in pengarna och de går till Hyresgästföreningen. Det innebär följande: Hyresgästen betalar. Hyresvärden fungerar som inkasserare. Hyresgästföreningen tar pengarna. Staten har skapat lagstödet för konstruktionen. Avgiften ser obetydlig ut. Men 15 kronor gånger 1,5 miljoner lägenheter gånger tolv månader motsvarar ca 270 miljoner kronor per år. Det är utöver föreningens vanliga medlemsavgifter. Medlemskapet kostar 97 kronor i månaden och ca 576 000 hushåll är medlemmar. Här kommer den verkliga baksidan: Hyresgästföreningen behöver inte övertyga varje betalande hyresgäst om att köpa dess tjänst. Avgiften följer i stället lägenhetens förhandlingssystem. Personen kan ogilla föreningen, rösta på något helt annat, avstå från medlemskap - men ändå finansiera förhandlingsapparaten genom hyran. Hyresgästföreningen är inte någon politiskt neutral prisjämförelsetjänst utan en stor opinionsbildande organisation som driver en bostadspolitisk linje och påverkar både kommun och nationell politik. Organisationen beskriver själv att dess arbete kan sträcka sig från hyror och källarlokaler till stadsutveckling och lokal politik. Konstruktionen försvarar dessutom sig själv: 1. Politiken skapar en hårt reglerad hyresmarknad. 2. Den reglerade marknaden kräver omfattande kollektiva förhandlingar. 3. Hyresgästföreningen ges rollen som dominerande förhandlare. 4. Hyresgästerna finansierar organisationen genom hyran. 5. Organisationen använder sin ekonomi och sitt inflytande för att försvara regleringen och egen position. Det är alltså inte bara en förening som råkar hjälpa svaga hyresgäster. Det är ett slutet politiskt kretslopp där samma organisation är förhandlare, opinionsbildare, systemförsvarare och ekonomisk mottagare. Priset på baksidan är att hyresgästen inte får någon konkurrens mellan olika företrädare. Ingen annan organisation kan vinna uppdraget. Hyresgästföreningen sitter redan fastskruvad i konstruktionen. En normal konsumentorganisation lever på att människor frivilligt tycker att den gör nytta. Den måste vinna sina medlemmar och deras förtroende. Hyresgästföreningen får däremot inkomster från ett kollektivt system även från människor som aldrig anslutit sig. Det är därför organisationen bör plockas bort ur sin särställning. Hyresgäster ska självklart organisera sig. Men finansieringen ska vara frivillig. Hyresgästen ska själv välja organisation, ombud eller egen förhandling. Ingen politisk organisation ska få en avgift inbakad i människors boendekostnad bara för att den historiskt har lyckats skriva in sig själv i systemet. Det är detta som gör att Hyresgästföreningen bör skrotas - inte att hyresgäster ska lämnas försvarslösa, utan att en politisk maktapparat ska tvingas fungera som alla andra föreningar: Övertyga människor om nyttan, konkurrera om uppdraget och finansieras av dem som frivilligt väljer tjänsten. Att försvara dagens konstruktion med ”det var det dummaste jag hört” är extremt avslöjande. Man försvarar inte hyresgästens fria val. Man försvarar ett system där den egna rörelsen redan har både rollen, pengarna och makten. #svpol #politik #hyresgästföreningen #bostadspolitik #svpol

The car traffic already pays for itself by far. Government revenues from road transport exceed expenses by about 65 billion kronor. It is car traffic that subsidizes other modes of transport. Punishing motorists further with road fees is neither reasonable nor effective. (translated)

I artikeln argumenterar ekonomerna Olivier De Schutter, Thomas Piketty och Sebastian Silva-Leander för att det är möjligt att fördela samhällets resurser på ett sätt som ger högre inkomster för 90 procent av befolkningen utan att orsaka en klimatkollaps, genom att adressera ojämlikheten i utsläpp och beskattning. #klimatkrisen #ojämlikhet #inkomster

Berättelsen om Anna Johansson-Visborgs Minne och de 150 stugorna i Nacka är en av de mörkaste och mest ironiska tragedierna i den svenska arbetarrörelsens historia. Det är historien om hur en storslagen, osjälvisk gåva till samhällets allra fattigaste och mest utsatta kvinnor kapades av fackpampar, politiker och den övre medelklassen – för att till slut säljas ut till fastighetsutvecklare. Här är en liten genomgång i hur "Bryggar-Annas" vackra vision förvandlades till ett monument över hyckleri och nepotism. 1. Bryggar-Annas storslagna vision Anna Johansson-Visborg (1876–1953), känd som "Bryggar-Anna", var en pionjär inom den svenska fackföreningsrörelsen. Hon slet på bryggerier, organiserade arbetarkvinnor och var en urkraft för kvinnors rättigheter. Genom smarta affärer och fastighetsinvesteringar byggde hon upp en ansenlig förmögenhet. Eftersom hon mindes hur det var att vara fattig och utsliten, skapade hon stiftelsen Anna Johansson-Visborgs Minne. Hon köpte ett enormt och naturskönt markområde i Skuru i Nacka. Syftet var glasklart och inskrivet i stadgarna: Här skulle "obemedlade och mindre bemedlade" yrkesarbetande kvinnor (som sömmerskor, städerskor och bryggeriarbetare) få chansen att hyra en sommarstuga för en struntsumma, så att de kunde få frisk luft och vila upp sig. 2. Det tysta maktövertagandet: Pamparnas paradis De första decennierna fungerade stiftelsen som det var tänkt. Men i takt med att decennierna gick, och generationerna byttes ut, skedde ett tyst och cyniskt maktövertagande. När samhället blev rikare och arbetarkvinnorna fick det bättre, borde stugorna rimligtvis ha gått till nya grupper av utsatta kvinnor – kanske ensamstående mammor i förorten eller fattigpensionärer. Istället hände följande: Vänskapskorruptionen: Stugorna började förmedlas via interna kontakter inom Socialdemokraterna, LO och fackförbunden. De som hade "rätt" nätverk fick plötsligt tillgång till de hett eftertraktade stugorna. Arvet till eliten: Hyreskontrakten gick i arv. Resultatet blev att stugorna till slut beboddes av fackpampar, högavlönade byråkrater, journalister och den akademiska medelklassen. Skrattretande hyror: Dessa priviligierade personer, med inkomster långt över genomsnittet, betalade absurda underpriser – ofta bara några få tusenlappar om året – för att ha en egen sommarstuga på sjötomt mitt i Stockholms innerskärgård. Allt subventionerat av stiftelsens pengar. 3. Avslöjandet och det skamlösa försvaret När medierna (bland annat Expressen) började granska stiftelsen på 2000- och 2010-talet briserade skandalen. Det var totalt uppenbart att stiftelsen bröt mot Bryggar-Annas testamente och syfte. Stugorna befolkades av välbärgade män och kvinnor som absolut inte kunde klassas som "obemedlade". Det mest magstarka var reaktionen från de boende när de blev ifrågasatta. Istället för att skämmas över att de i decennier hade ockuperat ett välgörenhetsprojekt för fattiga kvinnor, spelade många av pamparna och akademikerna offer. De krävde att få bo kvar med sina subventionerade hyror och hävdade "besittningsrätt" till stugorna som deras föräldrar (som en gång i tiden kanske var arbetare) hade hyrt. 4. Haveriet och den kapitalistiska slakten Pressen från media, Länsstyrelsen och allmänheten blev till slut för stor för stiftelsens styrelse. Marken och de 150 stugorna var i behov av renovering, och man kunde inte längre försvara hur man drev verksamheten. Lösningen blev ett totalt och slutgiltigt haveri för Bryggar-Annas vision: Stiftelsen beslutade att hela semesterbyn skulle säljas.Marken köptes upp av kommersiella fastighetsutvecklare. De boende tvingades bort (under högljudda och bittra protester från den vänsterelit som förlorade sitt billiga skärgårdsparadis), stugorna revs eller byggdes om, och området förvandlades till exklusiva bostadsrätter och lyxvillor för mångmiljonbelopp. Sammanfattning: Ett monument över svek Historien om Anna Johansson-Visborgs Minne är i praktiken beviset på hur den institutionaliserade arbetarrörelsen tappade sin kompass. En eldsjäl donerade sin livsförmögenhet till fattiga kvinnor. Rörelsens egna byråkrater och pampar roffade sedan åt sig gräddfilerna och lät stugorna gå i arv till sina välbärgade barn. När hyckleriet till slut blev offentligt fanns det inget annat alternativ än att sälja rubbet till högstbjudande kapitalister. Om Bryggar-Anna hade kunnat se vad hennes egna partikamrater gjorde med hennes livsverk, hade hon med största sannolikhet roterat i sin grav. (Long-Lat) 59.333149, 18.207514 https://t.co/AeNvPZtLXT https://t.co/tV0PTdw8jY https://t.co/Q8LOcXWvGE #Historia #Sverige #Arbetarrörelse

Enligt en rapport har Donald Trumps inkomster ökat kraftigt, framför allt tack vare kryptovaluta, vilket USA-experten Andreas Utterström menar skulle ha fält vilken annan president som helst på grund av den nära kopplingen mellan hans affärer och hans politiska ämbete. #DonaldTrump #Kryptovaluta #AmerikanskPolitik

Under de senaste fyra åren har Magdalena Anderssons hushållskassa mottagit 1,3 miljoner kronor efter skatt genom utdelning från Fribergs bolag. Hade de inte gjort aktiva val för att optimera utbetalningen utan i stället gått samma väg som de flesta anställda och tagit ut pengarna som lön hade hushållskassan bara fått drygt 500 000 under samma tid. Det är en ansenlig differens i kronor och ören, men ännu större är skillnaden i S-ledarens kredibilitet. När Andersson var finansminister kritiserade hon i en riksdagsdebatt Moderaternas politik för att vara alltför förmånlig för företagare. ”När människor plockar ut höga inkomster och inte betalar inkomstskatt utan betalar en låg avkastningsskatt på inkomsten, då ökar klyftorna”, löd budskapet den gången. Men när tillfället getts har hennes eget hushåll gjort just det som hon i riksdagens kammare valt att kritisera.  Länk följer. #politik #ekonomi #inkomstskatt

Magdalena Anderssons hushåll har skatteplanerat runt hög skatt på arbete genom att lägga inkomster i ett aktiebolag och ta ut som lägre beskattad utdelning. Totalt är det runt 1,3 miljoner kr. Hon som raljerar om att andra betalar för lite skatt. Hyckleri. https://t.co/WOIe1nUePI #Skatt #Hyckleri #Sverige

SD and the government are borrowing 200,000 per minute! to finance, among other things, large tax cuts for those with the highest incomes. Kristersson has lowered his own tax by 6,000 SEK/month. Desperately, 44 billion in tax cuts are now proposed when "the money is gone" - risking higher interest rates and cuts. (translated)

Ekonomi och hälsa är starkt sammankopplade, där högre inkomst ofta leder till längre livslängd, vilket bekräftas av statistiken från Stockholms län som visar att människor med högst inkomster lever upp till nio år längre än de med lägsta inkomster, delvis på grund av den stress och ohälsa som ofta följer med ekonomisk utsatthet. #Ekonomi #Hälsa #Stockholm