Search

Jeg har brugt lidt til på at kigge den danske udlandsbistand igennem, og har i min søgen fundet nogle ret... ... skal vi kalde det, unødvendige projekter. Der er bl.a. et projekt der tilbyder madlavnings-kurser til unge i Marokko og et projekt der kæmper for indføre 'hate speech' love i Egypten. Men det bliver værre endnu🧵👇 #Udlandsbistand #Danmark #Projekter

Hbtq-kryssningen på kryssningsfartyget Scarlet Lady har nekats att lägga till vid hamnar i Turkiet och Egypten under en vecka, vilket arrangören Atlantis Events beskriver som diskriminering mot passagerarnas sexualitet, och fartyget har nu seglat vidare till den grekiska ön Kreta. #HBTQ #Kryssning #Diskriminering

Läser att den omtalade ”gaybåten” med 2000 passagerare, som nekades att ankra i Turkiet, nu inte heller får gå i land i Egypten. Resebolaget hälsar att man är ”överraskad” och ”besviken”….. Really… Vi som lever i verkligheten och inte i lalaland är inte ett dugg överraskade. Islam är islam. Överallt. #Gaybåten #Turkiet #Egypten

I Gaza City samlades hundratals människor för att se VM-matchen mellan Egypten och Argentina på storbildsskärm, men en timme innan matchstart dödades arrangören Mohamed al-Wahidi av en israelisk flygattack, vilket förstörde stämningen och drog uppmärksamhet till de tragiska omständigheter i regionen. #Gaza #FotbollsVM2026 #IsraelPalestinaKonflikten

Det mest intressanta efter Egyptens förlust mot Argentina var inte resultatet. Det var reaktionen. När ett lag leder med 2–0, släpper in tre mål och förlorar matchen finns det en självklar fråga att ställa: Vad gick fel på planen? I stället fylldes sociala medier av anklagelser mot domaren, FIFA och påstådda konspirationer. Förklaringen skulle återigen finnas utanför den egna prestationen. Detta är ett mönster som sträcker sig långt bortom fotbollen. I stora delar av Mellanöstern är konspirationsteorier inte ett undantag utan ett standardverktyg för att slippa självkritik. När något går fel är det nästan alltid någon annans fel: väst, Israel, CIA, FIFA, domaren eller någon diffus “agenda”. Allt utom den egna oförmågan. Det är en kultur som är djupt destruktiv. För den som alltid ser sig som offer har ingen anledning att förändras. Självrannsakan ersätts av självömkan. Visst kan domare göra misstag. Visst kan enskilda beslut påverka matcher. Men inget domslut tvingar ett lag att tappa en tvåmålsledning. Tre insläppta mål är sällan resultatet av en internationell komplott. Den obekväma sanningen är att mästarlag vinner trots tveksamma domslut. De försvarar ledningar, anpassar sig och hittar sätt att avgöra matcher. Förlorare letar syndabockar. Det är också därför många samhällen fastnar i ett permanent tillstånd av frustration. Om varje misslyckande förklaras med yttre krafter blir den egna handlingsförmågan obefintlig. Ansvar blir något som alltid ligger hos någon annan. Fotboll är förstås bara fotboll. Men reaktionerna efter matchen säger något större. De visar hur djupt rotad offermentaliteten kan vara och hur svårt det blir att utvecklas när varje motgång omedelbart förvandlas till ännu ett bevis på att världen är emot dig. Den verkliga vägen framåt börjar med en betydligt tråkigare mening: Vi ledde med 2–0. Sedan släppte vi in tre mål. Där börjar analysen. #Fotboll #Mentalitet #Självreflektion

Argentinië heeft zich op spectaculaire wijze geplaatst voor de kwartfinales van het WK 2026 door Egypten met 3-2 te verslaan, waarbij Lionel Messi, ondanks een gemiste penalty, opnieuw een cruciale rol speelde met een doelpunt en assist in de laatste fase van de wedstrijd. #WK2026 #LionelMessi #Argentinië

Var används på korrekt sätt när Egyptens mål dom bort. Klar stämpling på Martinez, det är det som leder till målet även om det är ett antal sekunder efter. Alvarez bryter bollen och deras ben slår sedan ihop när Salah har bollen bakom sig vid 3-2. Inte ens Salah klagar. #fotboll #Egypten #var

Vilken enastående och halsbrytande intellektuell akrobatik du bjuder på August Sergej Torngren Wartin! Att lyckas skriva en hel artikel om palestiniernas brist på politiska rättigheter utan att ägna en enda stavelse åt deras egna korrupta ledarskap, är faktiskt en prestation som kräver en närmast olympisk förmåga att blunda för verkligheten. Låt oss plocka isär din lilla alternativa historiebok, bit för bit: Du ondgör dig över att palestinier på Västbanken och i Gaza inte får rösta i israeliska val till Knesset. Här får man ju nästan gnugga sig i ögonen. Palestinierna har egna parlamentariska institutioner. Att de inte har fått rösta sedan 2006 beror inte på Israel, utan på att deras egen president, Mahmoud Abbas, för närvarande befinner sig på det artonde året av sin fyraåriga mandatperiod, och på att Hamas hellre kastar sina politiska motståndare från hustak än håller fria val. Att du kräver att Israel ska ge rösträtt till befolkningen i ett externt, ofta djupt fientligt grannområde, är säkerhetspolitisk storhumor. Skulle de allierade ha gett tyskarna rösträtt i amerikanska val under ockupationen 1946? Din beskrivning av Gaza är rent av rörande i sin ologik. Israel drog ut varenda soldat och tvingade bort varenda judisk bosättare år 2005. Området fick totalt självstyre och miljarder i bistånd för att bygga ett "Mellanösterns Singapore". Istället valde de att bygga Mellanösterns största terrorbas. Att Israel (och Egypten, som du väldigt bekvämt glömmer bort) därefter valde att kontrollera sina gränser mot en terrororganisation, gör det inte till en "ockupation". En stat som stänger sin gräns mot en regim som skickar tusentals raketer över civila bedriver gränssäkerhet, inte apartheid. I din grandiosa kalkyl om vad som gör Israel till en icke-demokrati, sveper du snabbt förbi en avgörande detalj: de drygt två miljoner araber som faktiskt är israeliska medborgare. De har exakt samma rösträtt som judiska israeler, de sitter i Knesset, de är domare i Högsta domstolen, överläkare på sjukhusen och befäl i armén. Det måste vara fruktansvärt irriterande för din apartheid-tes att Mellanösterns friaste araber bor just i Israel. Att du sen lutar dig mot Amnesty, FN:s generalförsamling och ICJ för att bevisa din poäng är ju närmast gulligt. Vi pratar alltså om FN-organ där världens värsta diktaturer, slaktare och tyranner (Ofta från islamska länder) glatt sitter och dunkar varandra i ryggen medan de slentrianfördömer regionens enda fungerande demokrati. Att V-Dem sänker Israels betyg på grund av inrikespolitiska rättsstatsreformer under Netanyahu är en legitim inrikespolitisk debatt i Israel, det bevisar att det är en levande demokrati med debatt och fri opinionsbildning. Din slutsats att Israel måste ge alla på Västbanken och Gaza israeliskt medborgarskap för att duga i dina ögon är exakt vad Hamas drömmer om: slutet på den enda judiska staten i världen. Det är dags att sluta infantilisera palestinierna, August. Det är inte Israels fel att palestiniernas ledare konsekvent och historiskt har valt terror framför statsbyggande och fred. Men fortsätt du att leka internationell folkrättsjurist från bekvämligheten i Skandinavien, det är ju alltid mycket lättare att utdela moraliska pekpinnar när man slipper leva med terroristerna som grannar. https://t.co/BdanBWOe9l #Israel #Palestine #Politics

När Bilan Osman glömmer historien Debatten om slöjan fastnar ofta mellan två ytterligheter. Antingen beskrivs den som ett rent uttryck för personlig religionsfrihet eller som ett bevis på kvinnoförtryck. Båda perspektiven missar en viktig historisk dimension. Jag har tidigare beskrivit normaliseringen av slöjan som ett vansinne, eftersom jag menar att den bortser från symbolens historiska och politiska betydelse i stora delar av Mellanöstern. (Länk till GP-artikeln.) Nu fortsätter samma berättelse. Bilan Osmans artikel i Expressen är, enligt min mening, ytterligare ett exempel på hur en islamistiskt präglad förståelse av slöjan presenteras utan att dess politiska och historiska dimension problematiseras. Jag växte upp i Egypten. Under min barndom var hijab ovanlig i stora delar av samhället. På fotografier från 1940-, 50- och 60-talet syns kvinnor i offentligheten ofta utan huvudduk. Förändringen kom framför allt under 1970- och 80-talen, parallellt med den islamistiska väckelsen och Muslimska brödraskapets växande inflytande. Slöjan blev inte bara ett uttryck för personlig tro utan också en symbol för en ny religiös och politisk identitet. Det är denna historiska utveckling som ofta saknas i den svenska debatten. Historiskt har också olika former av slöja och ansiktstäckning haft en social funktion. I många klassiska muslimska samhällen var ansiktstäckning framför allt förknippad med fria kvinnor, medan slavkvinnor inte omfattades av samma normer och i flera rättstraditioner inte tilläts bära samma typ av täckning. Slöjans historia handlar därför inte enbart om religion utan också om social status, makt och samhällsordning. Ingen ska ifrågasätta en vuxen kvinnas rätt att bära slöja om hon själv önskar det. Religionsfriheten är en grundläggande rättighet. Men det innebär inte att vi ska blunda för att samma symbol under de senaste femtio åren också har använts av islamistiska rörelser som ett verktyg för identitetsskapande och politisk mobilisering. När den dimensionen utelämnas reduceras en komplex historisk utveckling till en fråga om individuell tro. Sverige behöver därför en mer nyanserad diskussion. Vi måste kunna försvara religionsfriheten samtidigt som vi vågar analysera hur religiösa symboler också kan få en politisk funktion. Den distinktionen är avgörande om vi vill förstå både utvecklingen i Mellanöstern och de utmaningar som Sverige står inför idag. Den som vill förstå varför jag ser så allvarligt på denna utveckling kan gärna läsa mina tidigare texter: Länkar till de båda texterna finns i kommentarsfältet på min Substack. #Religionsfrihet #KvinnorsRättigheter #HistoriskAnalys

Mitt uppdrag för Sverige - En personlig valdeklaration Sverige gav mig friheten – nu vill jag ge något tillbaka För trettiosex år sedan kom jag till Sverige som flykting. Jag lämnade ett samhälle där människors frihet begränsades av auktoritära maktstrukturer, där religion och politik sammanflätades och där den enskilda människans rättigheter alltför ofta fick ge vika för statens eller kollektivets anspråk. Sverige blev mitt nya hemland. Här mötte jag något som förändrade mitt liv. Frihet. Friheten att tänka. Friheten att tala. Friheten att tro – eller att tvivla. Friheten att bygga ett liv genom eget arbete. Den friheten förändrade inte bara mitt liv. Den gjorde mig också övertygad om att ett samhälles viktigaste uppgift är att skydda människans frihet. Det är därför jag kandiderar till Sveriges riksdag. Mitt liv har formats av ansvar Mitt liv har aldrig handlat om politik. Det har handlat om ansvar. Jag har alltid försörjt mig genom eget arbete och eget företagande. Jag har byggt företag, skapat arbetstillfällen och vet vad det innebär att bära ansvar för ekonomi, kunder och medarbetare. Tillsammans med min hustru har jag försökt ge våra barn samma möjligheter som Sverige gav mig: trygghet, utbildning, frihet och möjligheten att hitta sin egen väg i livet. För mig börjar ett starkt samhälle just där: hos familjen, hos arbetet, hos ansvarstagandet och hos tron på att nästa generation ska få det bättre än den förra. Varför jag började forska Efter många år av akademiska studier i både Egypten och Sverige har jag under snart tre decennier ägnat min forskning åt samspelet mellan institutioner, religion, demokrati och politik. Särskilt har jag studerat sekularism, religionsdialog och politisk islam. Jag gjorde det inte därför att det var enkelt. Och jag gjorde det verkligen inte därför att det var lönsamt. Tvärtom. Jag har bedrivit en stor del av forskningen ideellt, samtidigt som jag försörjt mig genom mitt företag. Jag gjorde det därför att jag såg frågor som jag ansåg vara för viktiga för att lämnas obesvarade. Jag har alltid trott att kunskap är demokratins viktigaste försvar. Forskningens uppgift är inte att bekräfta det vi redan tror. Den är att hjälpa oss förstå verkligheten bättre – även när verkligheten är obekväm. Vad jag har lärt mig Mitt liv har lärt mig några saker som idag formar min politiska övertygelse. Jag har lärt mig att frihet aldrig är självklar. Jag har lärt mig att demokratier inte bara hotas av våld, utan också av tystnad, rädsla och oviljan att se problem i tid. Jag har lärt mig att människor aldrig ska dömas efter religion, etnicitet eller ursprung. Men jag har också lärt mig att idéer, organisationer och maktstrukturer alltid måste kunna granskas öppet. Jag har lärt mig att religionsfriheten bara kan skyddas fullt ut i ett sekulärt samhälle där staten behandlar alla lika. Och jag har lärt mig att ett samhälle börjar förlora sin frihet när individen tvingas underordna sig familjen, klanen, den religiösa ledaren eller den kriminella organisationen. Det är därför kampen för individens frihet är så viktig. Sverige står inför ett vägval Sverige är fortfarande ett av världens friaste länder. Men vår frihet kan aldrig tas för given. Under lång tid har vi sett parallellsamhällen växa fram. Vi har sett hur hedersförtryck begränsar människors liv. Vi har sett hur klanstrukturer utmanar rättsstaten. Vi har sett hur gängkriminaliteten sprider rädsla. Och vi har sett hur extremistiska rörelser försöker vinna inflytande över våra institutioner. Dessa problem ser olika ut. Men de har en gemensam nämnare. De flyttar makten från individen till kollektivet. Från demokratin till informella maktstrukturer. Från lagen till lojaliteter. Det är en utveckling som måste brytas. Ett sekulärt och demokratiskt Sverige Jag tror på ett sekulärt samhälle. Inte därför att religion är oviktig. Utan därför att människans frihet är viktigare. När staten är neutral inför religion skyddas både den troende och den som inte tror. Ingen ska behöva leva efter någon annans religiösa övertygelse. Ingen religion. Ingen ideologi. Ingen organisation. Ingen klan. Ingen kriminell gruppering. Ska stå över svensk lag. Det är grunden för ett fritt samhälle. Därför har jag valt Kristdemokraterna Jag har valt Kristdemokraterna därför att jag ser partiet som den politiska rörelse som tydligast förenar människovärdet med personligt ansvar. För mig är människovärdet inte en vacker formulering. Det är en politisk princip. Varje människa har ett okränkbart värde. Därför ska staten skydda individens frihet. Därför ska samhället stå på den utsattes sida. Därför ska kvinnor och män ha samma rättigheter. Därför ska varje barn skyddas mot hedersförtryck, kriminalitet och extremism. Därför ska religionsfriheten försvaras. Och därför ska ingen ideologi – religiös eller politisk – tillåtas stå över demokratin. Mitt uppdrag Om jag får väljarnas förtroende vill jag använda den kunskap och de erfarenheter jag samlat under mitt liv till att stärka Sverige. Jag vill bidra till att: stärka demokratin och rättsstaten, försvara det sekulära samhället och religionsfriheten, bekämpa islamism och andra totalitära ideologier, bryta klanstrukturernas inflytande, bekämpa hedersförtryck, återupprätta tryggheten genom kraftfulla insatser mot gängkriminaliteten, skydda den akademiska friheten och värna forskningens oberoende, säkerställa att offentliga medel aldrig finansierar verksamheter som motarbetar demokratins grundläggande värderingar. Min vision Jag drömmer om ett Sverige där ett barn som föds idag, oavsett om föräldrarna kommer från Malmö, Mogadishu eller Mellanöstern, får växa upp med samma frihet att tänka, tro, utbilda sig, arbeta och forma sitt eget liv. Ett Sverige där ingen människa definieras av sitt ursprung, sin religion eller sitt efternamn, utan av sina handlingar och sina möjligheter. Ett Sverige där den som arbetar, tar ansvar och följer lagen vet att samhället står på deras sida. Ett Sverige där våra olikheter inte hotar sammanhållningen, därför att vi förenas av något större: vår gemensamma respekt för demokratin, rättsstaten och varje människas okränkbara värde. Det är det Sverige jag vill lämna vidare till mina barn – och till alla andra barn som växer upp i vårt land. Ett löfte Jag kan inte lova att alltid ha rätt. Jag kan inte lova enkla lösningar. Men jag kan lova att alltid sätta demokratin före ideologin. Rättsstaten före maktmissbruket. Kunskapen före propagandan. Och människans frihet före varje kollektiv som vill begränsa den. Därför kandiderar jag För trettiosex år sedan gav Sverige mig friheten. Nu vill jag ge något tillbaka. Jag kandiderar inte därför att jag sökt politiken som en karriär. Jag kandiderar därför att jag tror att ett liv i frihet också innebär ett ansvar. Ett ansvar att försvara det samhälle som gav mig möjligheten att bygga ett liv. Ett ansvar att lämna ett starkare Sverige till nästa generation. Ett ansvar att stå upp för demokratin när den utmanas. Det är mitt uppdrag. Det är därför jag ber om väljarnas förtroende. Sameh Egyptson Höllviken 2026 #Sverige #Demokrati #Frihet

En reaktion från Almedalen Igår blev jag påmind om varför jag skrev Den omstridda avhandlingen. Efter en paneldiskussion ställde jag en enkel fråga till en opinionsbildare: När avskaffade Egypten sharias strafflagar? Frågan möttes av tystnad. Förvåningen blev stor när jag berättade att det skedde redan 1883. Jag frågade sedan när Egypten fick sitt första parlament. Även där uteblev svaret. Svaret är 1866. Detta är inte ett enskilt exempel. Under senare tid har jag mött flera opinionsbildare som uttalar sig tvärsäkert om islam, islamism, sharia och Mellanöstern, men som samtidigt saknar grundläggande historiska kunskaper. Ibland framförs påståenden om sharia. Vi behöver inte vara överens i sakfrågorna. Men en seriös samhällsdebatt måste bygga på historiska fakta och kunskap – inte på förenklade föreställningar eller gamla myter. Min ambition är att göra den forskning som tidigare bara varit tillgänglig för ett fåtal mer tillgänglig för en bredare allmänhet och bidra till en mer kunskapsbaserad debatt om islam, islamism och integration. Kunskap är inte ett argument bland andra – den är grunden för varje seriös samhällsdebatt. #kunskap #debatt #islam

I dag möter Sverige 🇸🇪 Nederländerna 🇳🇱. En viktig kugge i det svenska maskineriet är Yasin Ayari. Enligt familjetraditionen har Ayarisläkten sina rötter i den anrika stammen Oulad Ayar i trakten mellan Béjaïa och Constantine i Algeriet 🇩🇿. Stammen förknippas med de omvälvningar som följde på Banu Hilals invasion av Nordafrika på 1000-talet, då de fatimidiska härskarna i Egypten skickade arabiska stammar västerut efter att flera nordafrikanska områden övergett den fatimidiska shiismen. Stammen flydde därför till Tunisien 🇹🇳. Oulad Ayar har genom historien haft rykte om sig att vara envisa underdogs med en rebellisk ådra. Det bådar gott inför kvällens match. Nederländerna må vara favoriter på pappret, men underskatta aldrig en Ayari. #Sverige #Nederländerna #Ayari

Egyptenaar die naar Nederland kwam voor studie en werk, naturaliseerde maar natuurlijk 2 paspoorten hield, vervolgens meedeed aan pro hamas demonstraties in ons land is nu opgepakt in Egypte omdat de Egyptenaren zijn deelname aan de pro Hamas demonstraties afkeuren. En nu eist deze 2 paspoorthouder hulp van Nederland Hilarisch karma vind ik dit https://t.co/m4oHirccC8 #Egypt #Nederlands #Karma