السويدي Egyptson

Jag skrev om imam Othman Al-Tawalbeh redan 2019 och varnade för hans ideologiska och organisatoriska bakgrund. I dag sitter han i kommunfullmäktige för Socialdemokraterna och fick förnyat förtroende på S vallista 2026. Varför går mina varningar inte fram? Vad visste Socialdemokraterna – och vilken granskning gjorde de? https://t.co/4hmv8lFOVn #politk #Sverigesdemokraterna #demokrati

Bilden är från när jag kom hem efter valvakan i natt. Där väntade den här överraskningen på mig. Tack kära Herman och Nora. Det betydde mer än ni anar. Och tack till alla er som har stöttat mig under den här intensiva valrörelsen. Ni som har hängt affischer, delat mina inlägg, pratat med vänner, delat ut material, skrivit uppmuntrande ord och kämpat tillsammans med mig. Jag har också fått lyckönskningar från människor som själva tillhör andra partier. Det har berört mig särskilt. Vi kan tycka olika politiskt och ändå respektera varandras engagemang och önska varandra framgång. Tack. Ert stöd har betytt oerhört mycket för mig. Det preliminära valresultatet ser just nu inte ut att räcka hela vägen. Trots att KD har ökat i Skåne södra ser vi i nuläget ut att förlora det riksdagsmandat vi hade från valkretsen. Men allt är ännu inte avgjort. Den slutliga mandatfördelningen och personrösterna återstår. På onsdag vet vi mer. Fram till dess tänker jag unna mig några dagars vila efter en lång och intensiv resa. Oavsett vad onsdagen för med sig är jag djupt tacksam och stolt över alla er som trodde på mig och hjälpte mig. Vi hörs på onsdag. #tacksamhet #val2023 #politik

Pressmeddelande från KD 10 September 2026 10:55 Nytt medieunderlag granskar Socialdemokraternas historiska samarbete med Sveriges muslimska råd Inför valet 2026 presenterar teologie doktor Sameh Egyptson ett nytt medieunderlag om Socialdemokraternas historiska samarbete med Sveriges muslimska råd och hur frågor om politisk representation, rekrytering och mobilisering i religiösa miljöer har utvecklats sedan 1990-talet. I slutet av 1990-talet formulerade Socialdemokratiska Broderskapsrörelsen och Sveriges muslimska råd gemensamma mål kring bland annat medlemsrekrytering, politisk utbildning och representation på socialdemokratiska vallistor. Rapport 4/99 innehöll bland annat mål om 2 000 muslimska S-medlemmar, 300 politiskt grundutbildade och kandidater på kommun-, landstings- och riksdagslistor. Det nya medieunderlaget samlar dokumentation från perioden 1994–2026 och undersöker vad som går att säga om utvecklingen efter det historiska samarbetet. Som en del av tidslinjen behandlas även Othman Al-Tawalbeh, som under olika perioder varit verksam inom bland annat folkbildningen och som i dag företräder Socialdemokraterna i Åstorps kommunfullmäktige. Han är också ledamot i den lokala arbetarekommunens styrelse och kandidat i kommunvalet 2026. Underlaget behandlar även senare socialdemokratisk kampanjverksamhet i anslutning till moskéer. Socialdemokraterna i Göteborg skriver i sin egen verksamhetsberättelse att partiorganisationen under 2023 genomförde kampanjer utanför moskéer i samband med fredagsbönen. I redovisningen av verksamheten 2025 beskrivs också en Eid-kampanj där över 2 000 presenter delades ut vid moskéer. – Syftet är inte att hävda att ett nästan trettio år gammalt samarbete fortfarande gäller eller att rikta anklagelser mot enskilda personer. Jag vill samla källmaterialet och ställa frågan om vad den representationsmodell som etablerades på 1990-talet fick för långsiktiga konsekvenser, säger Sameh Egyptson. Medieunderlaget innehåller originalkällor, en tidslinje och ett antal frågor till Socialdemokraterna. Frågorna handlar bland annat om hur det historiska samarbetet följdes upp, hur partiet i dag ser på politisk mobilisering i religiösa miljöer och hur man ser på religiösa organisationers roll som företrädare för grupper av väljare. Läs hela underlaget och källdokumentationen här: https://t.co/ZLw8Z56fsf Kontakt: Sameh Egyptson Teologie doktor, forskare om politisk islam #Sverige #politik #val2026

Varför röstar muslimska väljare i så hög grad på vänsterblocket? En ny opinionsmätning visar att omkring 80 procent av muslimska väljare stödjer Socialdemokraterna eller Vänsterpartiet. Men frågan handlar om mer än dagens partipolitik. I min nya artikel i Dagen idag går jag tillbaka till 1980- och 90-talen och granskar hur svenska politiker började behandla muslimska organisationer som företrädare för ”muslimer” – och hur organiserade samarbeten om politiskt inflytande och representation växte fram. Vem gav egentligen religiösa organisationer mandat att politiskt representera svenska muslimer? Muslimer är individer med olika politiska åsikter – inte ett kollektiv som någon organisation eller religiös företrädare äger rösterna till. Läs min artikel i Dagen i kommentarsfältet och bilda dig en egen uppfattning! #politiksverige #muslimer #opinionsmätning

När Miljöpartiets språkrör Daniel Helldén tonar ned islamismens betydelse i svensk politik finns anledning att påminna om partiets egen historia. Mehmet Kaplan blev miljöpartistiskt statsråd 2014. Två år senare lämnade han regeringen efter en omfattande debatt om bland annat hans kontakter med islamistiska miljöer. Jag deltog själv som religionsforskare i granskningen. Under Kaplan-affären intervjuades jag av Aftonbladet om hans kontakter med Milli Görüş och hans deltagande vid en konferens med höga företrädare för organisationens europeiska nätverk. Men min egen granskning gick längre. Jag intervjuade Kamal Helbawy, en tidigare framträdande person inom Muslimska brödraskapets internationella miljö. Han uppgav för mig att Kaplan var känd inom det europeiska nätverket under ett annat namn. Det är ett vittnesmål och inte i sig ett bevis för medlemskap i Muslimska brödraskapet. Men tillsammans med de organisatoriska roller och kontakter som kunde dokumenteras borde uppgiften ha lett till fler frågor – inte färre. I min doktorsavhandling Global politisk islam? har jag senare undersökt organisatoriska och personliga kontakter samt ideologiska och strategiska likheter mellan Islamiska förbundet i Sverige och Muslimska brödraskapets internationella nätverk. Mina slutsatser har varit omstridda. Det är inget argument mot granskning. Tvärtom ska påståenden prövas mot dokument och källor. Det är också avgörande att skilja mellan islam och islamism. Att granska islamistiska organisationer är inte att misstänkliggöra svenska muslimer. Islam är en religion. Islamism är en politisk ideologi och dess organisationer måste kunna granskas efter samma demokratiska måttstock som andra politiska rörelser. Kaplan-affären borde därför ha lärt Miljöpartiet något. Frågan är inte om islamister har ”tagit över” Sverige. Frågan är om våra politiska partier har tillräcklig kunskap och vaksamhet för att identifiera organiserade islamistiska nätverk när de söker politiskt inflytande. Tio år efter Kaplans avgång borde svaret inte vara att problemet överdrivs. Granska nätverken. Pröva beläggen. Underskatta inte problemet en gång till. Sameh Egyptson Religionsforskare och riksdagskandidat för Kristdemokraterna i Skåne #Islamism #Politik #Sverige

Hej djurvänner! Jag vill lyfta en fråga som borde förena alla som värnar djurskyddet. Sverige har höga djurskyddskrav av en anledning. Då är det orimligt att svenska bönder ska följa strikta regler samtidigt som kött producerat enligt lägre djurskyddskrav kan importeras och säljas här. Samma grundläggande djurskyddskrav ska gälla för importerat som för svenskt kött. Rituell slakt ska inte vara ett undantag från kravet på bedövning. Vi ska inte exportera djurens lidande för att sedan importera köttet. Vad tycker ni – ska samma djurskyddskrav gälla även för kött som importeras till Sverige? #DjurensRätt #Djurskydd #KöttImport

GÅ INTE I FÄLLAN Mattias Walving-Lundberg (MP) är inte Sveriges första shariajurist. I Malmö har imam Adli Abu Hagar bedrivit en shariadomstol sedan 1990-talet. Sameh Egyptson Riksdagskandidat (KD) https://t.co/LeuVrVTleD #Sverige #Sharia #Politik

Från 1994 till i dag – vad visar dokumenten om Socialdemokraternas stöd till moskébyggen? När jag följde dokumentationen kring samarbetet mellan Socialdemokraternas Broderskapsrörelse och Sveriges muslimska råd upptäckte jag att en fråga återkommer under flera decennier: moskéerna och uppbyggnaden av muslimska institutioner. Spåret börjar redan 1994. I materialet finns politiska krav från islamistiska organisationsföreträdare, men också konkret korrespondens mellan Broderskapsrörelsen och en socialdemokratisk kommunpolitiker om moskébygget på Södermalm. År 1999 formaliserades samarbetet mellan Broderskapsrörelsen och Sveriges muslimska råd. Under 2000-talet går det sedan att hitta kommunala handlingar där socialdemokratiska företrädare medverkar till eller uttryckligen stödjer moskéetableringar. Ett tydligt exempel är Rinkeby 2010. I Stockholms exploateringsnämnds protokoll skrev S-företrädarna: ”Vi socialdemokrater ser positivt på planerna att bygga en moské i Rinkeby.” Och 2024 sade Stockholms finansborgarråd Karin Wanngård (S) offentligt att fler moskéer behövde byggas. Är detta en rad fristående politiska beslut – eller finns här en politisk kontinuitet från 1990-talets samarbete fram till vår egen tid? I huvudartikeln på Substack publicerar jag dokumentationen bakom granskningen: originalhandlingar, brev, samarbetsdokument, kommunala beslut och videomaterial. Där kan läsaren själv följa kronologin och bedöma vad materialet visar. Läs hela granskningen och ta del av originaldokumenten här: Hela artikeln och dokumentationen på min Substack: länken till artikeln finns i kommentarsfältet: #Sverige #Socialdemokraterna #Moskéer

Islamism är inte en höger- eller vänsterfråga. Det är en demokratifråga. Tack @Sakine Madon för att du uppmärksammar min forskning om islamism. När min doktorsavhandling om Muslimska brödraskapet och Islamiska förbundet i Sverige presenterades i riksdagen 2023 var seminariet fullsatt. Men som Madon påminner om deltog inte en enda riksdagsledamot från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet eller Centerpartiet. Det behövs en öppen och kunskapsbaserad diskussion om islamistiska rörelser och deras inflytande i Sverige – utan beröringsskräck och utan partipolitiska skygglappar. Läs Sakine Madons intressanta krönika i Fokus via länk i kommentarsfältet: Citat från artikeln: "När forskaren Sameh Egyptson tidigare under den här mandatperioden, i början av 2023, var aktuell med sin doktorsavhandling Global politisk islam?: Muslimska brödraskapet & Islamiska förbundet i Sverige hölls ett fullsatt seminarium i riksdagen. Eftersom avhandlingen riskerade att dra undan mattan för aktörer som fått bidrag från kommuner, Folkbildningsrådet, Sida och Myndigheten för stöd till trossamfund, och som har getts legitimitet, målades Egyptson ut som kontroversiell. I själva verket är hans böcker och forskning om islamism något som varje svensk politiker borde ta del av. På riksdagsseminariet noterade jag att de riksdagsledamöter som en efter en ställde frågor till Egyptson samtliga var ledamöter från Tidöpartierna. Jag hörde av mig till Robert Hannah, då representant för Liberalerna och som hade bjudit in Egyptson och som höll i arrangemanget. Fanns det politiker från oppositionen på plats? Svaret jag fick var att nej, inte en enda riksdagsledamot från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet eller Centerpartiet närvarade. Hur var det möjligt? Egyptson, som tidigare ansett sig tillhöra vänstern, är numera engagerad i Kristdemokraterna. Det är ingen slump att kloka socialdemokrater som Ann-Sofie Hermansson, Carina Hägg och Nalin Baksi har motverkats i ett rött parti när de har varnat för islamismen." #Islamism #Demokrati #Forskning

Så avslöjade Mahmoud Aldebe samarbetsavtalet mellan Muslimska brödraskapet och Socialdemokraterna - här är dokumentationen bakom mitt avslöjande När jag skrev en debattartikel i Aftonbladet våren 2013 trodde jag att diskussionen om Omar Mustafas skandal handlade om idéer. Men när jag började läsa arabiskspråkiga källor upptäckte jag något helt annat. I en artikel av Mahmoud Aldebe nämndes ett samarbetsavtal mellan Sveriges muslimska råd och Socialdemokratiska Broderskapsrörelsen. Uppgiften väckte min nyfikenhet. För att kontrollera den reste jag till Stockholm och träffade företrädare för Broderskapsrörelsen på Sveavägen 68. De förnekade att något sådant avtal existerade. Det blev startpunkten för en granskning som skulle pågå i mer än åtta månader. Steg för steg följde jag spåren genom arabiskspråkiga källor, tidningsartiklar, e-postkorrespondens och arbetarrörelsens arkiv. Till slut hittade jag den dokumentation som bekräftade uppgifterna och gjorde det möjligt att offentliggöra avtalet. I min Substack publicerar jag hela tidslinjen över hur avslöjandet gick till, tillsammans med originaldokument, e-postkorrespondens och annan dokumentation som låg till grund för granskningen. Läsaren kan själv följa varje steg och bedöma bevisningen. #Sverige #politik #avslöjande

Tro är privat. Krav på andra är politik. - Bön är religion. Krav på böneutrop är politik. - Fasta är religion. Krav på särskilda regler under ramadan är politik. - Pilgrimsfärd är religion. Krav på särskilda regler under aid al-adha är politik. - Allmosor är religion. Krav på offentlig finansiering är politik. - Bekännelsen är religion. Krav på att religionen ska styra samhället är politik. När religion blir samhällsordning blir den politik. När islam blir samhällsordning talar vi om politisk islam. Skydda personen. Granska läran. Pröva organisationen. #Religion #Politik #Yttrandefrihet

Ett arabiskt-svenskt mediahus, Alkompis, ville arrangera en offentlig debatt mellan mig och ordföranden för Islamiska förbundet i Sverige, Mahmoud Khalfi. Bakgrunden är allvarlig. Mahmoud Khalfi har tidigare anklagat mig för att arbeta för den egyptiska militärregimen och Islamiska förbundet i Sverige presenterade 111 påstådda fel i min avhandling. Anmälningarna ledde till en mer än två år lång granskning, men avhandlingen friades från samtliga anklagelser. Jag tackade ja till en offentlig och saklig debatt. Hans svar var: "Jag har inte tid. Jag har viktigare saker att göra." Det är naturligtvis upp till var och en att avgöra om man vill delta i en offentlig debatt eller inte. Jag menar samtidigt att organisationer som uppträder som religiösa samfund, driver samhällspolitiska frågor, deltar i den offentliga debatten och tar emot offentliga medel också måste vara beredda att möta saklig granskning och offentligt försvara sina påståenden. Den principen bör gälla lika för alla. Forskning ska kunna granskas. Men granskning förutsätter också en vilja att delta i ett öppet och sakligt samtal när forskningsresultat ifrågasätts. Det gäller forskare, politiker, religiösa företrädare och organisationer på samma sätt. Jag står därför fortsatt till förfogande för en öppen och saklig debatt om forskning, organisation, ideologi och offentlig finansiering. #debatt #forskning #transparens

När vårdpersonal deltar i politiska manifestationer iklädda arbetsuniform aktualiseras en viktig principiell fråga: Vad ska en offentlig uniform representera – den enskilda individens religiösa och politiska övertygelse eller den offentliga verksamhetens neutralitet? Religionsfriheten är en grundläggande fri- och rättighet. Ingen ska ifrågasätta en vuxen människas rätt att bära religiösa symboler privat. Religion hör i första hand till den privata sfären. Patienter befinner sig ofta i en utsatt situation och ska aldrig behöva fundera över om vårdpersonalens religiösa eller politiska symboler påverkar bemötandet. Men en offentlig uniform är inte privat. Den representerar staten, regionen, kommunen eller den offentligt finansierade verksamheten – inte den enskilda individens religiösa eller politiska övertygelse. Därför bör samma princip gälla alla religiösa och politiska symboler i offentliga uniformer. Uniformen ska signalera neutralitet, professionalism och likabehandling. Detta är särskilt viktigt i vården. Patienter befinner sig ofta i en utsatt situation och ska aldrig behöva fundera över om vårdpersonalens religiösa eller politiska symboler påverkar bemötandet. Det gäller oavsett patientens tro, bakgrund, politiska uppfattning eller livsåskådning. Av samma skäl bör vårdpersonal inte heller använda sin yrkesroll eller sin uniform som plattform för politiska demonstrationer. Den offentliga uniformen ska inte användas för att signalera religiösa eller politiska ställningstaganden. Det handlar inte om att begränsa religionsfriheten. Det handlar om att säkerställa att den offentliga makten uppträder neutralt inför alla medborgare. Uniformen ska stå för professionalism, likabehandling och förtroende – inte religion eller politik. Sameh Egyptson, Höllviken, teologie doktor och riksdagskandidat (KD) I Trelleborg Allehanda #Neutralitet #Religionsfrihet #OffentligUniform

I riksdagen kommer jag att arbeta för ett förbud mot religiösa och politiska symboler i offentliga uniformer. Vårdpersonal ska representera vården – inte religion eller politik. Alla patienter ska kunna känna sig trygga. En judisk patient med Davidsstjärna ska aldrig behöva undra om vårdpersonalens religiösa eller politiska symboler signalerar fientlighet eller partiskhet. Uniformen ska stå för neutralitet, professionalism och lika behandling av alla. #Neutralitet #ProfessionellVård #TryggVård

När Bilan Osman glömmer historien Debatten om slöjan fastnar ofta mellan två ytterligheter. Antingen beskrivs den som ett rent uttryck för personlig religionsfrihet eller som ett bevis på kvinnoförtryck. Båda perspektiven missar en viktig historisk dimension. Jag har tidigare beskrivit normaliseringen av slöjan som ett vansinne, eftersom jag menar att den bortser från symbolens historiska och politiska betydelse i stora delar av Mellanöstern. (Länk till GP-artikeln.) Nu fortsätter samma berättelse. Bilan Osmans artikel i Expressen är, enligt min mening, ytterligare ett exempel på hur en islamistiskt präglad förståelse av slöjan presenteras utan att dess politiska och historiska dimension problematiseras. Jag växte upp i Egypten. Under min barndom var hijab ovanlig i stora delar av samhället. På fotografier från 1940-, 50- och 60-talet syns kvinnor i offentligheten ofta utan huvudduk. Förändringen kom framför allt under 1970- och 80-talen, parallellt med den islamistiska väckelsen och Muslimska brödraskapets växande inflytande. Slöjan blev inte bara ett uttryck för personlig tro utan också en symbol för en ny religiös och politisk identitet. Det är denna historiska utveckling som ofta saknas i den svenska debatten. Historiskt har också olika former av slöja och ansiktstäckning haft en social funktion. I många klassiska muslimska samhällen var ansiktstäckning framför allt förknippad med fria kvinnor, medan slavkvinnor inte omfattades av samma normer och i flera rättstraditioner inte tilläts bära samma typ av täckning. Slöjans historia handlar därför inte enbart om religion utan också om social status, makt och samhällsordning. Ingen ska ifrågasätta en vuxen kvinnas rätt att bära slöja om hon själv önskar det. Religionsfriheten är en grundläggande rättighet. Men det innebär inte att vi ska blunda för att samma symbol under de senaste femtio åren också har använts av islamistiska rörelser som ett verktyg för identitetsskapande och politisk mobilisering. När den dimensionen utelämnas reduceras en komplex historisk utveckling till en fråga om individuell tro. Sverige behöver därför en mer nyanserad diskussion. Vi måste kunna försvara religionsfriheten samtidigt som vi vågar analysera hur religiösa symboler också kan få en politisk funktion. Den distinktionen är avgörande om vi vill förstå både utvecklingen i Mellanöstern och de utmaningar som Sverige står inför idag. Den som vill förstå varför jag ser så allvarligt på denna utveckling kan gärna läsa mina tidigare texter: Länkar till de båda texterna finns i kommentarsfältet på min Substack. #Religionsfrihet #KvinnorsRättigheter #HistoriskAnalys

Mitt uppdrag för Sverige - En personlig valdeklaration Sverige gav mig friheten – nu vill jag ge något tillbaka För trettiosex år sedan kom jag till Sverige som flykting. Jag lämnade ett samhälle där människors frihet begränsades av auktoritära maktstrukturer, där religion och politik sammanflätades och där den enskilda människans rättigheter alltför ofta fick ge vika för statens eller kollektivets anspråk. Sverige blev mitt nya hemland. Här mötte jag något som förändrade mitt liv. Frihet. Friheten att tänka. Friheten att tala. Friheten att tro – eller att tvivla. Friheten att bygga ett liv genom eget arbete. Den friheten förändrade inte bara mitt liv. Den gjorde mig också övertygad om att ett samhälles viktigaste uppgift är att skydda människans frihet. Det är därför jag kandiderar till Sveriges riksdag. Mitt liv har formats av ansvar Mitt liv har aldrig handlat om politik. Det har handlat om ansvar. Jag har alltid försörjt mig genom eget arbete och eget företagande. Jag har byggt företag, skapat arbetstillfällen och vet vad det innebär att bära ansvar för ekonomi, kunder och medarbetare. Tillsammans med min hustru har jag försökt ge våra barn samma möjligheter som Sverige gav mig: trygghet, utbildning, frihet och möjligheten att hitta sin egen väg i livet. För mig börjar ett starkt samhälle just där: hos familjen, hos arbetet, hos ansvarstagandet och hos tron på att nästa generation ska få det bättre än den förra. Varför jag började forska Efter många år av akademiska studier i både Egypten och Sverige har jag under snart tre decennier ägnat min forskning åt samspelet mellan institutioner, religion, demokrati och politik. Särskilt har jag studerat sekularism, religionsdialog och politisk islam. Jag gjorde det inte därför att det var enkelt. Och jag gjorde det verkligen inte därför att det var lönsamt. Tvärtom. Jag har bedrivit en stor del av forskningen ideellt, samtidigt som jag försörjt mig genom mitt företag. Jag gjorde det därför att jag såg frågor som jag ansåg vara för viktiga för att lämnas obesvarade. Jag har alltid trott att kunskap är demokratins viktigaste försvar. Forskningens uppgift är inte att bekräfta det vi redan tror. Den är att hjälpa oss förstå verkligheten bättre – även när verkligheten är obekväm. Vad jag har lärt mig Mitt liv har lärt mig några saker som idag formar min politiska övertygelse. Jag har lärt mig att frihet aldrig är självklar. Jag har lärt mig att demokratier inte bara hotas av våld, utan också av tystnad, rädsla och oviljan att se problem i tid. Jag har lärt mig att människor aldrig ska dömas efter religion, etnicitet eller ursprung. Men jag har också lärt mig att idéer, organisationer och maktstrukturer alltid måste kunna granskas öppet. Jag har lärt mig att religionsfriheten bara kan skyddas fullt ut i ett sekulärt samhälle där staten behandlar alla lika. Och jag har lärt mig att ett samhälle börjar förlora sin frihet när individen tvingas underordna sig familjen, klanen, den religiösa ledaren eller den kriminella organisationen. Det är därför kampen för individens frihet är så viktig. Sverige står inför ett vägval Sverige är fortfarande ett av världens friaste länder. Men vår frihet kan aldrig tas för given. Under lång tid har vi sett parallellsamhällen växa fram. Vi har sett hur hedersförtryck begränsar människors liv. Vi har sett hur klanstrukturer utmanar rättsstaten. Vi har sett hur gängkriminaliteten sprider rädsla. Och vi har sett hur extremistiska rörelser försöker vinna inflytande över våra institutioner. Dessa problem ser olika ut. Men de har en gemensam nämnare. De flyttar makten från individen till kollektivet. Från demokratin till informella maktstrukturer. Från lagen till lojaliteter. Det är en utveckling som måste brytas. Ett sekulärt och demokratiskt Sverige Jag tror på ett sekulärt samhälle. Inte därför att religion är oviktig. Utan därför att människans frihet är viktigare. När staten är neutral inför religion skyddas både den troende och den som inte tror. Ingen ska behöva leva efter någon annans religiösa övertygelse. Ingen religion. Ingen ideologi. Ingen organisation. Ingen klan. Ingen kriminell gruppering. Ska stå över svensk lag. Det är grunden för ett fritt samhälle. Därför har jag valt Kristdemokraterna Jag har valt Kristdemokraterna därför att jag ser partiet som den politiska rörelse som tydligast förenar människovärdet med personligt ansvar. För mig är människovärdet inte en vacker formulering. Det är en politisk princip. Varje människa har ett okränkbart värde. Därför ska staten skydda individens frihet. Därför ska samhället stå på den utsattes sida. Därför ska kvinnor och män ha samma rättigheter. Därför ska varje barn skyddas mot hedersförtryck, kriminalitet och extremism. Därför ska religionsfriheten försvaras. Och därför ska ingen ideologi – religiös eller politisk – tillåtas stå över demokratin. Mitt uppdrag Om jag får väljarnas förtroende vill jag använda den kunskap och de erfarenheter jag samlat under mitt liv till att stärka Sverige. Jag vill bidra till att: stärka demokratin och rättsstaten, försvara det sekulära samhället och religionsfriheten, bekämpa islamism och andra totalitära ideologier, bryta klanstrukturernas inflytande, bekämpa hedersförtryck, återupprätta tryggheten genom kraftfulla insatser mot gängkriminaliteten, skydda den akademiska friheten och värna forskningens oberoende, säkerställa att offentliga medel aldrig finansierar verksamheter som motarbetar demokratins grundläggande värderingar. Min vision Jag drömmer om ett Sverige där ett barn som föds idag, oavsett om föräldrarna kommer från Malmö, Mogadishu eller Mellanöstern, får växa upp med samma frihet att tänka, tro, utbilda sig, arbeta och forma sitt eget liv. Ett Sverige där ingen människa definieras av sitt ursprung, sin religion eller sitt efternamn, utan av sina handlingar och sina möjligheter. Ett Sverige där den som arbetar, tar ansvar och följer lagen vet att samhället står på deras sida. Ett Sverige där våra olikheter inte hotar sammanhållningen, därför att vi förenas av något större: vår gemensamma respekt för demokratin, rättsstaten och varje människas okränkbara värde. Det är det Sverige jag vill lämna vidare till mina barn – och till alla andra barn som växer upp i vårt land. Ett löfte Jag kan inte lova att alltid ha rätt. Jag kan inte lova enkla lösningar. Men jag kan lova att alltid sätta demokratin före ideologin. Rättsstaten före maktmissbruket. Kunskapen före propagandan. Och människans frihet före varje kollektiv som vill begränsa den. Därför kandiderar jag För trettiosex år sedan gav Sverige mig friheten. Nu vill jag ge något tillbaka. Jag kandiderar inte därför att jag sökt politiken som en karriär. Jag kandiderar därför att jag tror att ett liv i frihet också innebär ett ansvar. Ett ansvar att försvara det samhälle som gav mig möjligheten att bygga ett liv. Ett ansvar att lämna ett starkare Sverige till nästa generation. Ett ansvar att stå upp för demokratin när den utmanas. Det är mitt uppdrag. Det är därför jag ber om väljarnas förtroende. Sameh Egyptson Höllviken 2026 #Sverige #Demokrati #Frihet

En reaktion från Almedalen Igår blev jag påmind om varför jag skrev Den omstridda avhandlingen. Efter en paneldiskussion ställde jag en enkel fråga till en opinionsbildare: När avskaffade Egypten sharias strafflagar? Frågan möttes av tystnad. Förvåningen blev stor när jag berättade att det skedde redan 1883. Jag frågade sedan när Egypten fick sitt första parlament. Även där uteblev svaret. Svaret är 1866. Detta är inte ett enskilt exempel. Under senare tid har jag mött flera opinionsbildare som uttalar sig tvärsäkert om islam, islamism, sharia och Mellanöstern, men som samtidigt saknar grundläggande historiska kunskaper. Ibland framförs påståenden om sharia. Vi behöver inte vara överens i sakfrågorna. Men en seriös samhällsdebatt måste bygga på historiska fakta och kunskap – inte på förenklade föreställningar eller gamla myter. Min ambition är att göra den forskning som tidigare bara varit tillgänglig för ett fåtal mer tillgänglig för en bredare allmänhet och bidra till en mer kunskapsbaserad debatt om islam, islamism och integration. Kunskap är inte ett argument bland andra – den är grunden för varje seriös samhällsdebatt. #kunskap #debatt #islam