Search

Under valrörelsen 2026 uppstod en längre debatt mellan mig och Peter Weiderud, tidigare ordförande för Socialdemokrater för tro och solidaritet. Debatten började med min fråga om varför muslimska väljare i Sverige i så hög grad röstar på vänsterblocket och vilken betydelse Socialdemokraternas historiska samarbete med muslimska organisationer kan ha haft. Diskussionen kom därefter att handla om en fråga som jag anser vara helt avgörande för att förstå politisk islam: skillnaden mellan islam, muslimer och islamism. Islam är en religion. Muslimer är individer. Islamism är en politisk ideologi. Att granska islamistiska organisationers politiska verksamhet är därför inte detsamma som att kritisera muslimer som grupp eller deras rätt till religionsfrihet. Eftersom debatten publicerats i flera tidningar och blivit svår att följa samlar jag här mina tre repliker i kronologisk ordning. 1. Weiderud måste skilja mellan muslimer och islamister Publicerad i Bärgslagsbladet/Arboga Tidning. 13 september 2026 Läs originalartikeln 2. Weiderud blandar fortfarande ihop muslimer och islamister Slutrepliken i Tidningen Dagen. 2026-09-17 Läs slutrepliken i Dagen 3. Islamism är inte religion – Socialdemokraterna Publicerad i Bärgslagsbladet/Arboga Tidning.17 september 2026 Läs originalartikeln Min utgångspunkt Efter denna debatt vill jag sammanfatta min ståndpunkt i tre meningar: Islam är en religion. Muslimer är individer. Islamism är en politisk ideologi. Religionsfriheten innebär att människor har rätt att tro, byta tro eller avstå från religion. Den innebär också att religioner får diskuteras och kritiseras. Men min forskning och min politiska kritik handlar framför allt om den politiska dimensionen: organisationer, ideologier, maktanspråk och relationen mellan religion och politisk makt. Därför måste vi kunna granska islamistiska organisationer utan att göra svenska muslimer kollektivt ansvariga för islamismen. Skydda personen. Granska läran. Pröva organisationen. För att läsa debattartiklarna, gå vidare till min Substack. Länken finns i kommentarsfältet. #Islamism #Politik #Religionsfrihet

Sameh Egyptson tackar för personrösterna – vill fortsätta driva sina frågor inom KD Den slutliga rösträkningen efter riksdagsvalet pågår fortfarande. När omkring 80 procent av rösterna har räknats i Skåne södra har jag hittills fått omkring 185 personröster. Det är för tidigt att dra några slutliga slutsatser, men de preliminära siffrorna är både glädjande och ödmjukande. När personrösterna från Skånes fyra valkretsar räknas samman har jag hittills fått näst flest personröster bland KD:s skånska kandidater, efter Ebba Busch. I min egen valkrets, Skåne södra, har jag hittills fått flest personröster bland KD:s kandidater efter Ebba Busch. Antalet är dock i nuläget inte tillräckligt för en plats i riksdagen. Nationellt ligger jag för närvarande på plats 15 bland alla KD:s kandidater. Ett stort tack Jag vill rikta ett varmt tack till alla som har gett mig sitt personliga förtroende och kryssat mitt namn – både i Skåne och på andra håll i Sverige. Mitt politiska arbete slutar inte med valdagen. Jag kommer att fortsätta arbeta för de frågor jag lovade att driva i min valdeklaration: demokrati, integration, kampen mot islamism och parallellsamhällen, religionsfrihet samt en sekulär och neutral stat. Jag vill fortsätta driva dessa frågor inom Kristdemokraterna, bland annat genom motioner och opinionsbildning. Efter det stora stöd jag har fått från kristdemokrater runt om i landet avser jag också att kandidera till Kristdemokraternas partistyrelse vid nästa riksting. Sameh Egyptson Riksdagskandidat (KD), Skåne södra Teologie doktor, forskare och företagare #Sverige #politik #Kristdemokraterna

Jomshof wants to become a "minister of democracy." Then he can combine it with his hatred against Islam. He has missed that freedom of religion is a cornerstone of democracy. His statement: "Sweden is not Hungary YET" also shows that he mostly seems to be interested in dismantling democracy! (translated)

Valley Ghanem kritiserade 2023 Malmö stad för att arrangera en matfestival under ramadan. Men ramadan innebär att muslimer fastar, inte att resten av Malmö ska göra det. Religionsfrihet är rätten att följa sin tro, inte att skriva in den i kommunens eventkalender. Sedan dess har hon tydligen utvecklat sitt arbete mot extremism: numera skriver hon om partiledare att de ska brinna. #Ramadan #Religionsfrihet #Extremism

Richard Jomshof, a member of the Sweden Democrats, expressed that Muslims in Sweden can stop being Muslims if they want to avoid his party's growing Islamophobic rhetoric, which reflects a larger campaign to limit Muslim presence and affect religious freedom in the country. (translated)

Debatten om småflickor i hijab reduceras ofta till religionsfrihet, men två saker skaver. 1. Ingen vet hur många småflickor som bär hijab i Sverige. Åtta år efter GP:s avslöjande om förskolor beredda att upprätthålla föräldrars slöjkrav saknas fortfarande en nationell kartläggning. 2. En fyraåring har normalt ingen islamisk plikt att bära hijab. Den kommer först vid puberteten. Föräldrar får fostra sina barn religiöst, men kalla det vad det är: Inte fyraåringens religiösa plikt – utan de vuxnas val åt henne. #Hijab #Religionsfrihet #Barnrättigheter

Jag har följt Québecs sekularismlag sedan 2019. Den förbjuder religiösa symboler för dem som utövar statens makt: alla religioner, samma regel. I mars försvarade Québec den i högsta domstolen och i april utvidgades den. Vinsterna: - Eleven, den åtalade och flickan som söker hjälp möter staten & inte en trosuppfattning. – Flickan som inte vill bära slöja slipper anmäla eller trotsa sin familj. – Samma regel för kors, kippa och hijab. Ingen grupp pekas ut, ingen kan kalla det diskriminering. – Religionen förblir vad den ska vara i ett sekulärt land: en privatsak. Sverige borde ta efter 👏 https://t.co/bopmPGbE6o #Sekularism #Religionsfrihet #Jämställdhet

Christian leaders are protesting against the government's cooperation with Afghanistan's Taliban. This is in stark contrast to Sweden's tradition of defending religious freedom, human rights, and protection for people fleeing persecution. What do the "Christian Democrats" say? (translated)

När vårdpersonal deltar i politiska manifestationer iklädda arbetsuniform aktualiseras en viktig principiell fråga: Vad ska en offentlig uniform representera – den enskilda individens religiösa och politiska övertygelse eller den offentliga verksamhetens neutralitet? Religionsfriheten är en grundläggande fri- och rättighet. Ingen ska ifrågasätta en vuxen människas rätt att bära religiösa symboler privat. Religion hör i första hand till den privata sfären. Patienter befinner sig ofta i en utsatt situation och ska aldrig behöva fundera över om vårdpersonalens religiösa eller politiska symboler påverkar bemötandet. Men en offentlig uniform är inte privat. Den representerar staten, regionen, kommunen eller den offentligt finansierade verksamheten – inte den enskilda individens religiösa eller politiska övertygelse. Därför bör samma princip gälla alla religiösa och politiska symboler i offentliga uniformer. Uniformen ska signalera neutralitet, professionalism och likabehandling. Detta är särskilt viktigt i vården. Patienter befinner sig ofta i en utsatt situation och ska aldrig behöva fundera över om vårdpersonalens religiösa eller politiska symboler påverkar bemötandet. Det gäller oavsett patientens tro, bakgrund, politiska uppfattning eller livsåskådning. Av samma skäl bör vårdpersonal inte heller använda sin yrkesroll eller sin uniform som plattform för politiska demonstrationer. Den offentliga uniformen ska inte användas för att signalera religiösa eller politiska ställningstaganden. Det handlar inte om att begränsa religionsfriheten. Det handlar om att säkerställa att den offentliga makten uppträder neutralt inför alla medborgare. Uniformen ska stå för professionalism, likabehandling och förtroende – inte religion eller politik. Sameh Egyptson, Höllviken, teologie doktor och riksdagskandidat (KD) I Trelleborg Allehanda #Neutralitet #Religionsfrihet #OffentligUniform

När Bilan Osman glömmer historien Debatten om slöjan fastnar ofta mellan två ytterligheter. Antingen beskrivs den som ett rent uttryck för personlig religionsfrihet eller som ett bevis på kvinnoförtryck. Båda perspektiven missar en viktig historisk dimension. Jag har tidigare beskrivit normaliseringen av slöjan som ett vansinne, eftersom jag menar att den bortser från symbolens historiska och politiska betydelse i stora delar av Mellanöstern. (Länk till GP-artikeln.) Nu fortsätter samma berättelse. Bilan Osmans artikel i Expressen är, enligt min mening, ytterligare ett exempel på hur en islamistiskt präglad förståelse av slöjan presenteras utan att dess politiska och historiska dimension problematiseras. Jag växte upp i Egypten. Under min barndom var hijab ovanlig i stora delar av samhället. På fotografier från 1940-, 50- och 60-talet syns kvinnor i offentligheten ofta utan huvudduk. Förändringen kom framför allt under 1970- och 80-talen, parallellt med den islamistiska väckelsen och Muslimska brödraskapets växande inflytande. Slöjan blev inte bara ett uttryck för personlig tro utan också en symbol för en ny religiös och politisk identitet. Det är denna historiska utveckling som ofta saknas i den svenska debatten. Historiskt har också olika former av slöja och ansiktstäckning haft en social funktion. I många klassiska muslimska samhällen var ansiktstäckning framför allt förknippad med fria kvinnor, medan slavkvinnor inte omfattades av samma normer och i flera rättstraditioner inte tilläts bära samma typ av täckning. Slöjans historia handlar därför inte enbart om religion utan också om social status, makt och samhällsordning. Ingen ska ifrågasätta en vuxen kvinnas rätt att bära slöja om hon själv önskar det. Religionsfriheten är en grundläggande rättighet. Men det innebär inte att vi ska blunda för att samma symbol under de senaste femtio åren också har använts av islamistiska rörelser som ett verktyg för identitetsskapande och politisk mobilisering. När den dimensionen utelämnas reduceras en komplex historisk utveckling till en fråga om individuell tro. Sverige behöver därför en mer nyanserad diskussion. Vi måste kunna försvara religionsfriheten samtidigt som vi vågar analysera hur religiösa symboler också kan få en politisk funktion. Den distinktionen är avgörande om vi vill förstå både utvecklingen i Mellanöstern och de utmaningar som Sverige står inför idag. Den som vill förstå varför jag ser så allvarligt på denna utveckling kan gärna läsa mina tidigare texter: Länkar till de båda texterna finns i kommentarsfältet på min Substack. #Religionsfrihet #KvinnorsRättigheter #HistoriskAnalys

Caroline Thelning, Kvinnokraft 4.0, svarar de 36 debattörerna på @abdebatt. Debattörerna ser hijaben som en fråga om religionsfrihet och kvinnors rätt att välja klädsel, men bortser från perspektiven om hijaben som del av ett system för social kontroll. https://t.co/yS9w48idrx https://t.co/lHDgpZjaEI #religionsfrihet #kvinnorsrättigheter #socialkontroll

Mitt uppdrag för Sverige - En personlig valdeklaration Sverige gav mig friheten – nu vill jag ge något tillbaka För trettiosex år sedan kom jag till Sverige som flykting. Jag lämnade ett samhälle där människors frihet begränsades av auktoritära maktstrukturer, där religion och politik sammanflätades och där den enskilda människans rättigheter alltför ofta fick ge vika för statens eller kollektivets anspråk. Sverige blev mitt nya hemland. Här mötte jag något som förändrade mitt liv. Frihet. Friheten att tänka. Friheten att tala. Friheten att tro – eller att tvivla. Friheten att bygga ett liv genom eget arbete. Den friheten förändrade inte bara mitt liv. Den gjorde mig också övertygad om att ett samhälles viktigaste uppgift är att skydda människans frihet. Det är därför jag kandiderar till Sveriges riksdag. Mitt liv har formats av ansvar Mitt liv har aldrig handlat om politik. Det har handlat om ansvar. Jag har alltid försörjt mig genom eget arbete och eget företagande. Jag har byggt företag, skapat arbetstillfällen och vet vad det innebär att bära ansvar för ekonomi, kunder och medarbetare. Tillsammans med min hustru har jag försökt ge våra barn samma möjligheter som Sverige gav mig: trygghet, utbildning, frihet och möjligheten att hitta sin egen väg i livet. För mig börjar ett starkt samhälle just där: hos familjen, hos arbetet, hos ansvarstagandet och hos tron på att nästa generation ska få det bättre än den förra. Varför jag började forska Efter många år av akademiska studier i både Egypten och Sverige har jag under snart tre decennier ägnat min forskning åt samspelet mellan institutioner, religion, demokrati och politik. Särskilt har jag studerat sekularism, religionsdialog och politisk islam. Jag gjorde det inte därför att det var enkelt. Och jag gjorde det verkligen inte därför att det var lönsamt. Tvärtom. Jag har bedrivit en stor del av forskningen ideellt, samtidigt som jag försörjt mig genom mitt företag. Jag gjorde det därför att jag såg frågor som jag ansåg vara för viktiga för att lämnas obesvarade. Jag har alltid trott att kunskap är demokratins viktigaste försvar. Forskningens uppgift är inte att bekräfta det vi redan tror. Den är att hjälpa oss förstå verkligheten bättre – även när verkligheten är obekväm. Vad jag har lärt mig Mitt liv har lärt mig några saker som idag formar min politiska övertygelse. Jag har lärt mig att frihet aldrig är självklar. Jag har lärt mig att demokratier inte bara hotas av våld, utan också av tystnad, rädsla och oviljan att se problem i tid. Jag har lärt mig att människor aldrig ska dömas efter religion, etnicitet eller ursprung. Men jag har också lärt mig att idéer, organisationer och maktstrukturer alltid måste kunna granskas öppet. Jag har lärt mig att religionsfriheten bara kan skyddas fullt ut i ett sekulärt samhälle där staten behandlar alla lika. Och jag har lärt mig att ett samhälle börjar förlora sin frihet när individen tvingas underordna sig familjen, klanen, den religiösa ledaren eller den kriminella organisationen. Det är därför kampen för individens frihet är så viktig. Sverige står inför ett vägval Sverige är fortfarande ett av världens friaste länder. Men vår frihet kan aldrig tas för given. Under lång tid har vi sett parallellsamhällen växa fram. Vi har sett hur hedersförtryck begränsar människors liv. Vi har sett hur klanstrukturer utmanar rättsstaten. Vi har sett hur gängkriminaliteten sprider rädsla. Och vi har sett hur extremistiska rörelser försöker vinna inflytande över våra institutioner. Dessa problem ser olika ut. Men de har en gemensam nämnare. De flyttar makten från individen till kollektivet. Från demokratin till informella maktstrukturer. Från lagen till lojaliteter. Det är en utveckling som måste brytas. Ett sekulärt och demokratiskt Sverige Jag tror på ett sekulärt samhälle. Inte därför att religion är oviktig. Utan därför att människans frihet är viktigare. När staten är neutral inför religion skyddas både den troende och den som inte tror. Ingen ska behöva leva efter någon annans religiösa övertygelse. Ingen religion. Ingen ideologi. Ingen organisation. Ingen klan. Ingen kriminell gruppering. Ska stå över svensk lag. Det är grunden för ett fritt samhälle. Därför har jag valt Kristdemokraterna Jag har valt Kristdemokraterna därför att jag ser partiet som den politiska rörelse som tydligast förenar människovärdet med personligt ansvar. För mig är människovärdet inte en vacker formulering. Det är en politisk princip. Varje människa har ett okränkbart värde. Därför ska staten skydda individens frihet. Därför ska samhället stå på den utsattes sida. Därför ska kvinnor och män ha samma rättigheter. Därför ska varje barn skyddas mot hedersförtryck, kriminalitet och extremism. Därför ska religionsfriheten försvaras. Och därför ska ingen ideologi – religiös eller politisk – tillåtas stå över demokratin. Mitt uppdrag Om jag får väljarnas förtroende vill jag använda den kunskap och de erfarenheter jag samlat under mitt liv till att stärka Sverige. Jag vill bidra till att: stärka demokratin och rättsstaten, försvara det sekulära samhället och religionsfriheten, bekämpa islamism och andra totalitära ideologier, bryta klanstrukturernas inflytande, bekämpa hedersförtryck, återupprätta tryggheten genom kraftfulla insatser mot gängkriminaliteten, skydda den akademiska friheten och värna forskningens oberoende, säkerställa att offentliga medel aldrig finansierar verksamheter som motarbetar demokratins grundläggande värderingar. Min vision Jag drömmer om ett Sverige där ett barn som föds idag, oavsett om föräldrarna kommer från Malmö, Mogadishu eller Mellanöstern, får växa upp med samma frihet att tänka, tro, utbilda sig, arbeta och forma sitt eget liv. Ett Sverige där ingen människa definieras av sitt ursprung, sin religion eller sitt efternamn, utan av sina handlingar och sina möjligheter. Ett Sverige där den som arbetar, tar ansvar och följer lagen vet att samhället står på deras sida. Ett Sverige där våra olikheter inte hotar sammanhållningen, därför att vi förenas av något större: vår gemensamma respekt för demokratin, rättsstaten och varje människas okränkbara värde. Det är det Sverige jag vill lämna vidare till mina barn – och till alla andra barn som växer upp i vårt land. Ett löfte Jag kan inte lova att alltid ha rätt. Jag kan inte lova enkla lösningar. Men jag kan lova att alltid sätta demokratin före ideologin. Rättsstaten före maktmissbruket. Kunskapen före propagandan. Och människans frihet före varje kollektiv som vill begränsa den. Därför kandiderar jag För trettiosex år sedan gav Sverige mig friheten. Nu vill jag ge något tillbaka. Jag kandiderar inte därför att jag sökt politiken som en karriär. Jag kandiderar därför att jag tror att ett liv i frihet också innebär ett ansvar. Ett ansvar att försvara det samhälle som gav mig möjligheten att bygga ett liv. Ett ansvar att lämna ett starkare Sverige till nästa generation. Ett ansvar att stå upp för demokratin när den utmanas. Det är mitt uppdrag. Det är därför jag ber om väljarnas förtroende. Sameh Egyptson Höllviken 2026 #Sverige #Demokrati #Frihet

2. Talande är också att imamer och muslimska profiler som ofta och gärna talar om muslimska kvinnors fria val och vikten av religionsfrihet inte har reagerat på tvånget i de här domarna. Deras ilska har i stället riktats mot mig och mot att jag lyfter fram dem. #Religionsfrihet #KvinnorsRättigheter #MuslimskaProfilersRöst

@Sakine En enda gång har någon kallat mig islamofob och motiverat varför. Moderator i en stor shiamuslimsk FB-grupp som var riktigt förbannad över en text där jag framställde det som att slöjan ska vara frivillig. Enligt honom var det islamofobiskt - eftersom slöjan är ett absolut krav. #Islamofobi #Religionsfrihet #KvinnorsRättigheter