Christer Sfeirكريستر

Det ökade valdeltagandet i utsatta områden bör inte reduceras till religion. Gaza har gjort utrikespolitiken närvarande i vardagen, samtidigt som debatten om återkallade uppehållstillstånd och medborgarskap och om skärpt lagstiftning kring muslimska symboler har gett valet en mer existentiell karaktär för många väljare. Det är i skärningspunkten mellan utrikespolitik, migration och identitet som mobiliseringen måste förstås. #Val2019 #Utrikespolitik #Migration

Kids, nu blir det söndagsskola med farbror Sfeir. Idag ska det handla om att rösta i ett val. Den 15 september 2002 var det riksdagsval hemma i Sverige. För oss som befann oss med det svenska specialförbandet i Afghanistan såg valdagen något annorlunda ut. Talibanregimen hade nyligen fallit. Kabul var fortfarande en spökstad präglad av krig, vägspärrar och beväpnade män. Flyktingarna i Peshawar började sakta återvända. Sverige hade bara några månader tidigare återupptagit de diplomatiska förbindelserna med Afghanistan och den svenska närvaron i huvudstaden höll på att byggas upp igen. Men rösta skulle vi. Så tog vi oss genom Kabul i snabb konvoj till den svenska representationen, iförda full stridsmundering: kroppsskydd, hjälm, AK5 och Glock 19, båda med patron i loppet, samt förstärkningsvapen. Allt i några soft-skin Land Rover Defenders. Väl innanför murarna väntade däremot något närmast demonstrativt vardagligt: Ambassadör Peter Tejler tog emot, svenska valsedlar, kuvert och den välbekanta proceduren. Vi turades om att vakta medan kamraterna gick in och gjorde samma sak som miljoner svenskar gjorde hemma den dagen. Kontrasten har stannat kvar hos mig. Utanför fanns ett Afghanistan där makt under årtionden hade avgjorts med invasioner, kupper, inbördeskrig och gevär. Innanför stod ett antal tungt beväpnade svenska soldater och avgjorde vem som skulle styra deras land genom att stoppa ett papper i ett kuvert. Jag har röstat i många svenska val före och efter, men ingen vallokal har riktigt kunnat konkurrera med Kabul 2002. Det måste åtminstone ha varit en av Sveriges mest tungt beväpnade köer till valurnan. Kids, gör som jag, rösta! #Sverige #Val #Rösta

När granskningen av Vänsterpartiet svider rycker partiledarens sambo ut, men inte för att visa vad Inas Hamdan fått fel, utan för att tala om ”vem” hon är. Det är inte ett bemötande. Det är maktens klassiska försök att göra granskaren till den granskade… #politik #granskning #Vänsterpartiet

Kids, nu blir det söndagsskola med farbror Sfeir. I dag ska vi reda ut varför söndag heter söndag. Den korta förklaringen är: därför att det är solens dag. Den lite längre förklaringen börjar hos, trumvirvel 🥁…romarna! De kallade dagen dies Solis, alltså solens 🌞 dag. När de primitiva germanska folken tog över den romerska sjudagarsveckan översatte de helt enkelt namnet. På fornnordiska blev det sunnudagr och på fornsvenska sunnodagher, därav kommer vår söndag. ”Sön” har alltså ingenting med sömn att göra, även om många tonåringar gör sitt bästa för att bevisa motsatsen. Det är en gammal släkting till ordet sol som har blivit kvar inne i veckodagens namn. Samma sol syns fortfarande tydligt i engelskans Sunday och tyskans Sonntag. Sen kom kristendomen ✝️ som gav dagen en helt ny innebörd. Jesus uppstod enligt evangelierna på veckans första dag, dagen efter den judiska sabbaten. Söndagen blev de kristnas gudstjänstdag och kallades också Herrens dag. I de romanska språken tog det kristna namnet över: italienskans domenica, franskans dimanche och spanskans domingo kommer alla från latinets dies Dominica, Herrens dag. Här uppe i Norden behöll vi det gamla namnet. Kristendomen tog över dagen, men solen fick behålla skylten. Så varje söndag går ni egentligen till kyrkan ⛪️ på solens dag för att fira honom som i Bibeln kallas världens ljus. Yalla, gå i frid! #söndag #söndagsskola #historia

Skriver i morgondagens @SvD @SvDledare om att valrörelsen på arabiska handlar allt mindre om skola, vård och skatter och allt mer om muslimers framtid i Sverige. Gaza, migration och medborgarskap fogas samman till ett existentiellt hot, där människor mobiliseras som ett religiöst kollektiv och församlingen träder i medborgarens ställe. Demokratin behöver medborgare, inte konkurrerande stammar. https://t.co/zpmOLbO8Er #Demokrati #Migration #Medborgarskap

Kids, nu blir det söndagsskola med farbror Sfeir. Idag ska det handla om den heta linjen symboliserad av den röda telefonen som aldrig var röd, och inte heller någon telefon. I filmerna står den på presidentens skrivbord. Den är knallröd, ringer olycksbådande och i andra änden väntar Kreml. Verkligheten var både mindre dramatisk och betydligt mer intressant. Efter Kubakrisen 1962 insåg Washington och Moskva att världen nästan hade gått under därför att meddelanden tog timmar att översätta och nå fram, därför öppnades den 30 augusti 1963 en direktlinje mellan supermakterna. Den bestod av teleprintrar och inte telefoner (teleprinter var dåtidens sms-maskin fast med en skrivmaskin som vägde typ bly i vardera ände och en pappersremsa i stället för en skärm), där huvudförbindelsen från Washington (Pentagon och inte Vita Huset) via London, Köpenhamn, Stockholm och Helsingfors till Moskva. Den första amerikanska testmeningen var den klassiska pangrammen: The quick brown fox jumped over the lazy dog´s back 1234567890. Den tydliga poängen blir: När världen står på randen till katastrof är det viktigaste inte alltid större vapen, utan bättre möjligheter att förstå varandra. #söndagsskola #historielektion #kommunikation

E revoltător și periculos că aventurismul militar al administrației Trump a golit stocurile Patriot din Europa — în loc de negări și retorică belicoasă avem nevoie urgentă de refacerea capacităților defensive, control al armamentului și investiții reale în diplomație și în bunăstarea oamenilor, nu în profiturile industriei militare :(

Valley Ghanem kritiserade 2023 Malmö stad för att arrangera en matfestival under ramadan. Men ramadan innebär att muslimer fastar, inte att resten av Malmö ska göra det. Religionsfrihet är rätten att följa sin tro, inte att skriva in den i kommunens eventkalender. Sedan dess har hon tydligen utvecklat sitt arbete mot extremism: numera skriver hon om partiledare att de ska brinna. #Ramadan #Religionsfrihet #Extremism

Kids, lystring! Nu blir det söndagsskola med farbror Sfeir. Idag ska det handla om ”Saharas blå män”. Tuaregerna är ett amazighfolk, ofta kallat berberfolk, vars traditionella områden sträcker sig över dagens Mali 🇲🇱, Niger 🇳🇪, Algeriet 🇩🇿, Libyen 🇱🇾 och Burkina Faso 🇧🇫. I århundraden rörde de sig längs Saharas handelsvägar med kamelkaravaner och förmedlade salt, guld, livsmedel och andra varor mellan Nordafrika, Sahel och områdena söder om öknen. Ursprunget till benämningen tuareg är omstritt. Ordet brukar härledas från arabiskans ṭawāriq (طوارق), plural av ṭāriq, som kan beteckna en vägfarande eller någon som färdas om natten. Tuareger använder om sig själva namn som Kel Tamasheq, ”de som talar tamasheq”, eller Kel Tagelmust, ”slöjans folk”. Tuaregerna har aldrig utgjort ett enhetligt folk med en gemensam politisk ledning. De har varit organiserade i stammar, klaner och löst sammanhållna konfederationer med egna maktstrukturer och inbördes rivaliteter. Tuaregsamhället beskrivs ibland som matriarkaliskt, men matrilineärt är mer korrekt. Släktskap, arv och social tillhörighet har i många grupper räknats genom moderns linje. Kvinnan har traditionellt ägt tältet, förvaltat egendom och haft en förhållandevis stark ställning inom äktenskapet och vid skilsmässa. Hon har också varit en viktig bärare av språk, poesi, musik och muntlig tradition. Det innebär emellertid inte att tuaregsamhällena har styrts av kvinnor. Den militära, religiösa och formella politiska makten har vanligen dominerats av män. Tuaregernas språk, tamasheq och närbesläktade varianter, tillhör den amazighiska språkfamiljen. De har också bevarat tifinagh, ett gammalt skriftsystem som blivit en central symbol för amazighisk identitet. Kunskapen om skriften har traditionellt haft en stark ställning bland kvinnor, vilket ytterligare understryker deras kulturella betydelse. Tuaregerna är huvudsakligen sunnimuslimer, men islam har historiskt förenats med lokala sedvänjor och äldre kulturella traditioner. Till skillnad från i många andra muslimska samhällen är det traditionellt männen som täcker ansiktet. Den karakteristiska indigofärgade slöjan, tagelmusten, skyddar mot sol och sand men markerar också vuxenhet, värdighet och social identitet. Färgämnet kunde färga av sig på huden och gav upphov till den europeiska benämningen ”Saharas blå män”. Tuaregisk kultur har samtidigt fått internationellt genomslag, inte minst genom den så kallade ökenbluesen. Där förenas traditionella rytmer och poetiska uttryck med elgitarrer och sånger om öknen, kärleken, exilen och förlusten av ett äldre levnadssätt. #Tuareg #Kultur #Sahara

Debatten om småflickor i hijab reduceras ofta till religionsfrihet, men två saker skaver. 1. Ingen vet hur många småflickor som bär hijab i Sverige. Åtta år efter GP:s avslöjande om förskolor beredda att upprätthålla föräldrars slöjkrav saknas fortfarande en nationell kartläggning. 2. En fyraåring har normalt ingen islamisk plikt att bära hijab. Den kommer först vid puberteten. Föräldrar får fostra sina barn religiöst, men kalla det vad det är: Inte fyraåringens religiösa plikt – utan de vuxnas val åt henne. #Hijab #Religionsfrihet #Barnrättigheter

Välformulerat av @paulinaneuding i @SvDledare: ”Det är denna brist som gör att det enligt statistiken knappt förekommer hatbrott mot svenskar – trots att det i själva verket finns goda skäl att anta att sådana motiv kan vara drivande i brottslighet som förnedringsrån, våldtäkter i äldreomsorgen och andra sexualbrott.” https://t.co/rVsvddGtXd #Sverige #Hatbrott #Brottslighet