Search

Lamotte: Is it really reasonable that a convicted pedophile gets to stay because of attachment to his children? The judge: "Please, he might not be a pedophile towards all his children?” This is the most insane thing I've ever heard. And such people sit and judge in Swedish courts. (translated)

Inte nog med att V:s riksdagsledamot Mohamed Ali fått skulder avskrivna genom skuldsanering. Så sent som förra veckan fick han, enligt uppgifter, ett nytt betalningskrav från Trafikförsäkringsföreningen på 14 495 kronor. V borde kanske utse honom till ekonomisk-politisk talesperson? https://t.co/6gSYat1mXu #skuldsanering #ekonomi #politik

S ville regera med M meddelade Ardalan i valet, C vill egentligen också det men kan inte pga SD, MP har gjort upp högerut förut. Men nu ska alltså dessa partiers ledare gå in till Andreas Norlén och säga att han är beviset på att V och M är i en koalition som nu måste prövas, faktiskt. Stampa i golvet och gå ut och hålla samma PK som igår? Sekundärskammen är stor. Stackars herr talman, kanske ska dom bara gå direkt till riksdagens barnverksamhet istället? Så här kan man inte hålla på om vi ska få en ny regering. Har ”vi” vunnit valet är det vi som ska göra upp, och så hade det varit oavsett talman. Sluta sura och börja jobba. #Sverige #politik #riksdag

Plötsligt händer det! Igår ställde C och S in sin medverkan i Aktuellt, beskedet om att Ygeman inte skulle komma fick jag när jag var på väg ut genom dörren. Men ikväll är dom där ihop utan mig istället, och dom verkar dessutom fått med sig en sosse till. Fattar att det är enklare att medverka när man inte blir emotsagd, även om jag ju gärna hade haft sällskap när jag framträtt. Men tror ändå svenska folket undrar varför vi som själva påstått oss ha vunnit valet inte kan regera tillsammans. Eller åtminstone ta en fika. Magdalena Andersson säger att ”det finns en ny koalition i svensk politik” trots att V sagt att vi aldrig kommer rösta på Ulf, och trots att Lena Hallengren samma dag ber oss att skicka in att vi tillsammans bildat ”kartell” i riksdagens utskott (så som vi även gjorde under föregående mandatperiod). När ilskan och lusten att ge tillbaka lagt sig, kanske man bör fundera på hur det kunde bli såhär. Varför V agerade som vi gjorde och vad som kan ha föranlett det. Åtminstone om huvudprioriteringarna är att Sverige ska få en ny regering och inte bara lusten att ”småhämnas”. För den leder ingenstans. Magdalena Andersson kastar in handduken och skyller på V ihop med C och MP. Trots att alla vet att det finns ett parti som inte respekterar ett annat, trots att det just är med hjälp av även V-mandaten ”vi” vunnit valet. C som inte ens vill styra med V har nu mage att vara arga. Dålig teater som inte gynnar möjligheterna att få en regering på plats. Nu behövs ett ledarskap som samlar laget, då kan man inte gå ihop tre mot en, där V ska acceptera rollen som hackkyckling, och där mobbarna blir arga för att vi säger ifrån. För att det ska ske behöver den som säger nej börja säga ja. När ska S och MP uttala sin besvikelse över C och hur deras agerande inte ”bygger ömsesidig respekt” eftersom dom vägrar att acceptera ett annat parti vars mandat man efterfrågar? Kanske i kvällens Aktuellt? Man kan ju alltid hoppas! #SvenskPolitik #Regering #ÖmsesidigRespekt

Ärligt talat så har jag aldrig vetat vilka personerna är som S och M nominerat som talmän innan dom blivit valda. Det kanske bara är jag? Jag har tidigare skrivit om att Johanna Haraldssons namn aldrig har nämnts för V av S i diskussionerna om talmansposten. Hallengren sa i princip öppet i media att dom skulle ha nominerat någon annan om dom hade haft chans på posten som talman. V tog vårt beslut i talmansvalet om att rösta på Andreas Norlén av andra skäl som vi redovisat för i olika sammanhang. Men tycker det blir rätt märkligt diskussion nu efteråt om Johanna. Min bild av henne då vi har stött på varandra är att hon är en rak och redig person, och från partivänner som jobbat mer med henne har jag bara hört positiva saker. Hon har facklig erfarenhet såväl som politisk, det är väl ett bra CV? Så givetvis kommer uppdraget som vice talman gå galant, vilket verkar vara vad S egentligen avsåg att nominera just henne till. Och i ett annat läge hade jag hellre lagt min röst på Johanna till talmansposten än på många andra som nämnts i diskussionen. #politik #talmansposten #val

Kanske ska påminna om att Centerpartiet fortfarande inte tagit ställning till om och i så fall hur man kan samarbeta med Vänsterpartiet *utanför* regeringen. Den frågan har nämligen ”inte varit aktuell” på grund av V:s ministerkrav. 🧵 #politiksverige #Centerpartiet #Vänsterpartiet

Vad lever vi i för clownland? ”Om ingen part begär en så kallad omprövning av skuldsaneringsbeslutet innebär det att riksdagsledamoten inte behöver betala skulden. Myndigheten kan alltså inte på eget initiativ ompröva beslutet, även om den får uppgifter om att den skuldsanerades ekonomi har förbättrats, tillägger Daniel Kinnerup. Kronofogden får heller inte göra kontroller. Detta eftersom ett saneringsbeslut är tänkt att vara det slutgiltiga lösningen på problemet, förklarar myndigheten.” Kanske dags för CSN, Försäkringskassan, region Dalarna, Trafikförsäkringsföreningen eller Mohamed själv att begära omprövning? Man kan ju tycka att det ligger i skattebetalarnas intressen. #skuldsanering #politik #Sverige

Den här klokskapen är tagen från Olof Heggli på Facebook som läser Berlngske: ”Danskarna tittar över Öresund... ”Vi borde diskutera vem som blir Sveriges nästa statsminister. Nu är ordet ’bananrepublik’ det alla talar om.” Danskarna har alltid varit duktiga på att sätta ord på saker. Ibland så duktiga att vi svenskar och nordmän har föredragit att diskutera deras ordval framför det de faktiskt försökte säga. Nu är det Berlingske som sätter ord på Sverige. Det är svårt att inte uppskatta formuleringen. Särskilt som danskarna under många år har betraktat svensk migrationspolitik ungefär som man betraktar en granne som grillar inomhus: först förvånat, sedan bekymrat och till sist med ett stilla intresse för när brandkåren kommer. Sverige har naturligtvis förklarat att danskarna inte förstått saken. De har varit för hårda, för misstänksamma och framför allt för danska. Vi hade den humanitära stormakten, värdegrunden och ett närmast obegränsat antal handlingsplaner. Om verkligheten inte passade politiken fick verkligheten helt enkelt arbeta med sin människosyn. Danmark stramade åt migrationspolitiken. Sverige stramade åt språkbruket kring migrationspolitiken. Danskarna diskuterade volymer, krav, parallella samhällen, hijab och integration. Sverige diskuterade tonen hos dem som diskuterade volymer, krav, parallella samhällen och integration… Det fungerade utmärkt… Åtminstone för tonen. Nu tittar danskarna på oss igen. Två veckor efter ett extremt jämnt riksdagsval borde Sverige diskutera vem som ska bli statsminister. I stället pågår en förundersökning om misstänkt otillbörligt verkande vid röstning i Borlänge. Vad som faktiskt har hänt är ännu inte fastställt, och ingen ska dömas i förväg. Det är en ganska viktig princip. Särskilt när grannländernas tidningar börjar använda ordet bananrepublik. Men Berlingskes verkliga poäng är större än Borlänge. Vad händer när den svenska demokratin möter täta familje-, etniska eller religiösa nätverk där politisk mobilisering kan få andra former än dem våra institutioner byggdes för? Att mobilisera väljare är självklart legitimt. Partier får informera på somaliska, arabiska eller värmländska om de tror att någon begriper det sistnämnda. Moskéer, kyrkor och föreningar får diskutera politik. Men det finns en gammalmodig liten detalj i demokratin: rösten tillhör väljaren. Inte familjen. Inte föreningen. Inte klanen. Inte imamen. Inte partiet… Väljaren. Det är ett förbluffande enkelt system. Därför har Sverige naturligtvis lyckats göra det komplicerat. Danskarna har i åratal frågat vad som händer när integration misslyckas. Sverige har oftast svarat genom att fråga varför danskarna uttrycker sig så negativt. Nu får rättsväsendet reda ut vad som faktiskt hände i Borlänge. Kanske visar sig misstankarna vara överdrivna. Kanske inte. Men Berlingskes rubrik säger något om hur långt den svenska självbilden har färdats. I åratal har danskarna tittat över Öresund och frågat: ”Vad håller svenskarna egentligen på med?” Vi svarade att Danmark var hårt, kallt och inte hade förstått den svenska modellen. Nu skriver Berlingske om Sverige och ordet bananrepublik hamnar i rubriken. Det betyder naturligtvis inte att Sverige är en bananrepublik… Det vore en alldeles förhastad slutsats. Men det är ändå fascinerande hur många av de frågor som Sverige en gång ansåg det oanständigt att ställa numera ställs av Sverige självt. Danskarna behöver egentligen inte säga ”vad var det vi sa?” De behöver bara vänta. Sverige brukar komma ikapp. Det tar bara tjugo år och en statlig utredning” #Sverige #Danmark #Demokrati

Det är bokmässa i Göteborg. Och bokmässa betyder böcker, författare, kultur, mingel – och tydligen den årliga jakten på en skandal som hela Mediesverige kan kasta sig över. I år lyckades jag tydligen bli indragen. Helt utan att ens vara med. Telefonen har gått varm i snart ett dygn. Journalister vill ha kommentarer och jag har mest försökt förstå vad fan jag har med saken att göra. Bakgrunden är att det enligt uppgifter varit gruff i en bar på ett känt hotell i Göteborg, där en annan före detta höjdhoppare ska ha hamnat i bråk med en journalist. Det har rapporterats om strypgrepp och misstanke om misshandel. Och då ringer man tydligen mig. Varför? Jo, nu ska ni få följa med på en tidsresa åtta år tillbaka i tiden. För åtta år sedan var jag gäst i Breaking News med Filip och Fredrik. Det var ett underhållningsprogram. Jag fick svara på ett antal så kallade fördomsfrågor och en av frågorna handlade om huruvida jag skulle kunna mörda den här andra före detta höjdhopparen om vi hamnade i en mörk gränd. Mitt svar? Nej. Sedan kom följdfrågan om jag skulle kunna göra det om hans son var med. Svaret? Fortfarande nej. Revolutionerande grejer. Men tydligen har detta gamla tv-inslag levt vidare i åtta år och nu, när den andre före detta höjdhopparen misstänks för misshandel efter en händelse på en bar, har mitt namn plötsligt dammats av och blivit högintressant igen. Jag måste nästan beundra logiken. Ett skämt i ett underhållningsprogram för åtta år sedan där poängen i själva frågan var om JAG var en våldsam människa har alltså blivit relevant när någon annan många år senare hamnar i ett helt annat bråk. Om någon rimligtvis skulle ha blivit kränkt av frågorna i programmet var det väl jag? Det var ju mig man frågade om jag var kapabel att mörda någon. Men nej. Här verkar vi ha fått en sekundärkränkning med åtta års fördröjning. Och det märkligaste är egentligen inte ens det. Det märkligaste är intresset. För plötsligt går det alldeles utmärkt att hitta mitt telefonnummer. Journalister kan ringa. De kan skicka sms. De kan jaga kommentarer. De vill veta vad jag tycker, hur jag ser på saken och vad som hände för åtta år sedan. Fantastiskt! Jag började nästan tro att numret hade försvunnit ur journalisternas telefonböcker. För de senaste åren har jag tillsammans med Sara och resten av Dumpen ägnat en stor del av mitt liv åt ett betydligt allvarligare ämne: vuxna människor som söker kontakt med barn i sexuellt syfte. Där är telefonen märkligt mycket tystare. När vi konfronterar personer som tror att de ska träffa barn. Tyst. När vi försöker diskutera lagstiftning och förebyggande arbete. Inte samma rusning. När vi försöker få upp barns utsatthet på dagordningen. Inte direkt kö utanför dörren. Men när två gamla höjdhoppare på något långsökt sätt kan pressas in i samma rubrik efter ett åtta år gammalt tv-klipp? DÅ JÄVLAR FINNS DET JOURNALISTER! Då vaknar Mediesverige. Och det är kanske just det som är problemet. Jag förstår att media rapporterar om en uppmärksammad händelse på ett hotell under bokmässan. Det är deras jobb. Men proportionerna och prioriteringarna blir ibland fullständigt obegripliga. För mig är min roll i den här historien en icke-händelse. Jag var inte på plats. Jag var inte inblandad. Jag har ingenting med det inträffade att göra. Min stora insats i dramat består tydligen av att jag för åtta år sedan svarade nej på frågan om jag ville mörda en människa. Två gånger dessutom. Men visst, fortsätt gärna ringa. Nu när ni ändå har hittat numret kan vi prata om något annat också. Vi kan prata om barnen. Vi kan prata om vuxna som söker barn på nätet. Vi kan prata om lagstiftningen. Vi kan prata om det förebyggande arbetet. Vi kan prata om vad Dumpen faktiskt gör varje vecka. Mitt telefonnummer är precis samma när bokmässan är över och den här lilla mediestormen har blåst förbi. Frågan är bara om telefonen fortfarande ringer då. #Bokmässa #Journalistik #Mediekritik

Det är påfallande tyst från de tidigare Tidöpartiernas partiledare. Klokt. Kanske har de kommit fram till den mest effektiva strategin just nu: sätta sig på läktaren, beställa popcorn och betrakta gladiatorspelet medan Magdalena Andersson försöker tygla sitt regeringsunderlag. #politik #Sverige #Tidöpartierna

Det kanske var det för Dino Beganovic karriär som juniorförare. Var det här säsongens sista race, ja då blir Dino femma i F2. Sveriges bästa resultat i GP2/F2 någonsin. #F2 #AzerbaijanGP #F2 #Bilan2023 #Motorsport

Ni förstår väl att historien om de svenska flatorna i Borlänge som "oberoende av varandra" röstat på Ali är en efterhandskonstruktion, kanske till och med på initiativ av V för att bygga en story om det breda folkliga stödet för att få skuldsatta, gängkopplade somaliska män till riksdagen? De har alltså kontaktat Expressen själva för att berätta deras "osannolika historia". Expressen skickar en gubbkärring med kommunalarbetarfrisyr till reporter som sväljer allt med hull och hår. Som inte ställer en enda kritisk fråga i reportaget. Kom igen. #Sverige #Politik #Media