Search

In Sweden, there is no place for honor culture! In our country, everyone has an obvious right to shape their own life, dress as they want, and love whom they want. That right is equally strong for those whose families have lived here for generations, as well as for those who have recently come here. (translated)

Solidaritet med alla organisationer som @AmnestyUK stämplar som en del av en "anti-rättighetsrörelse". Kvinnoorganisationer. Organisationer för lesbiska och homosexuella. Stödcenter för offer för sexualbrott. Organisationer mot mäns våld mot kvinnor. Amnesty är en total skam. #Solidaritet #Rättigheter #MänskligaRättigheter

Bahnhof avslöjar hemlig svensk censur av internet. Stora svenska internetoperatörer har i tysthet skrivit på ett avtal med rättighetsjättar som Disney, Netflix, Warner Bros, Paramount, Universal och Svensk Filmindustri. Avtalet handlar om att blockera sajter med livesport och film, och att gemensamt driva på för ny lagstiftning som gör framtida censur ännu enklare. Bahnhof vägrar skriva på den delen. De följer domstolsbeslut under hot om vite, men de vill inte bli politiska grindvakter åt innehåll. Bahnhof kallar det "upphovsmaffian" och varnar för att operatörer håller på att förvandlas till censurmyndigheter genom hemliga handslag. Sverige håller på att bli en censurstat där stora bolag och rättighetsinnehavare bestämmer vad svenskar får se på nätet. Det öppna internet är under attack. #Censur #Internet #Yttrandefrihet

Christian leaders are protesting against the government's cooperation with Afghanistan's Taliban. This is in stark contrast to Sweden's tradition of defending religious freedom, human rights, and protection for people fleeing persecution. What do the "Christian Democrats" say? (translated)

En tjänsteman på @Skatteverket försökte idag lära mig när ett dödsbo dör. Enligt denne har dödsbon tydligen evigt liv. Ett skattemässigt önsketänkande. Dödsbon upphör när de avvecklas genom arvskifte. Men skattemyndigheten har inte alltid full insikt i eller förståelse för civilrätten... #Skatt #Dödsbo #Rättighet

När vårdpersonal deltar i politiska manifestationer iklädda arbetsuniform aktualiseras en viktig principiell fråga: Vad ska en offentlig uniform representera – den enskilda individens religiösa och politiska övertygelse eller den offentliga verksamhetens neutralitet? Religionsfriheten är en grundläggande fri- och rättighet. Ingen ska ifrågasätta en vuxen människas rätt att bära religiösa symboler privat. Religion hör i första hand till den privata sfären. Patienter befinner sig ofta i en utsatt situation och ska aldrig behöva fundera över om vårdpersonalens religiösa eller politiska symboler påverkar bemötandet. Men en offentlig uniform är inte privat. Den representerar staten, regionen, kommunen eller den offentligt finansierade verksamheten – inte den enskilda individens religiösa eller politiska övertygelse. Därför bör samma princip gälla alla religiösa och politiska symboler i offentliga uniformer. Uniformen ska signalera neutralitet, professionalism och likabehandling. Detta är särskilt viktigt i vården. Patienter befinner sig ofta i en utsatt situation och ska aldrig behöva fundera över om vårdpersonalens religiösa eller politiska symboler påverkar bemötandet. Det gäller oavsett patientens tro, bakgrund, politiska uppfattning eller livsåskådning. Av samma skäl bör vårdpersonal inte heller använda sin yrkesroll eller sin uniform som plattform för politiska demonstrationer. Den offentliga uniformen ska inte användas för att signalera religiösa eller politiska ställningstaganden. Det handlar inte om att begränsa religionsfriheten. Det handlar om att säkerställa att den offentliga makten uppträder neutralt inför alla medborgare. Uniformen ska stå för professionalism, likabehandling och förtroende – inte religion eller politik. Sameh Egyptson, Höllviken, teologie doktor och riksdagskandidat (KD) I Trelleborg Allehanda #Neutralitet #Religionsfrihet #OffentligUniform

Över 200 kvinnorättsorganisationer i Europa har skrivit till Europaparlamentet och kräver öronmärkt finansiering för kvinnors rättigheter i den kommande långtidsbudgeten 2028-2034, med anledning av oro över minskat stöd och ökad efterfrågan på deras tjänster. #KvinnorsRättigheter #Jämställdhet #EUBudget

Europaparlamentet har stärkt flygpassagerares rättigheter genom att införa enklare ersättningsprocesser, krav på pristransparens av flygbiljetter, och regler som skyddar sårbara grupper, såsom personer med funktionsnedsättning och barnfamiljer, vilket bekräftades med överväldigande stöd i parlamentet. #flygpassageraresrättigheter #EU #ersättning

Idag ser vi till att rättigheterna inom social trygghet för dem som flyttar till ett annat EU-land är väl skyddade. Reglerna kommer att bli tydligare, lättare att genomdriva och enklare för både arbetstagare och företag i EU. Samarbetet kommer stärkas mellan institutioner för social trygghet i kampen mot bedrägerier och användningen av brevlådeföretag. För första gången kommer det att finnas en europeisk definition av långtidsvård, och familjeförmåner kommer enklare att betalas ut över EU:s gränser. EU förenklar reglerna och säkerställer samtidigt att du behåller de rättigheter inom social trygghet du har i ett land när du flyttar eller bor utomlands.

Europaparlamentet har godkänt uppdaterade regler för social trygghet inom EU, som ger tydligare rättigheter och tillgång till förmåner för rörliga arbetstagare, samt stärker samarbetet mellan medlemsländerna för att bekämpa bedrägerier och säkerställa rättvis behandling vid arbetslöshet och långvarigt vårdbehov. #SocialTrygghet #EUArbetstagare #RättvisaFörmåner

Berättelsen om Anna Johansson-Visborgs Minne och de 150 stugorna i Nacka är en av de mörkaste och mest ironiska tragedierna i den svenska arbetarrörelsens historia. Det är historien om hur en storslagen, osjälvisk gåva till samhällets allra fattigaste och mest utsatta kvinnor kapades av fackpampar, politiker och den övre medelklassen – för att till slut säljas ut till fastighetsutvecklare. Här är en liten genomgång i hur "Bryggar-Annas" vackra vision förvandlades till ett monument över hyckleri och nepotism. 1. Bryggar-Annas storslagna vision Anna Johansson-Visborg (1876–1953), känd som "Bryggar-Anna", var en pionjär inom den svenska fackföreningsrörelsen. Hon slet på bryggerier, organiserade arbetarkvinnor och var en urkraft för kvinnors rättigheter. Genom smarta affärer och fastighetsinvesteringar byggde hon upp en ansenlig förmögenhet. Eftersom hon mindes hur det var att vara fattig och utsliten, skapade hon stiftelsen Anna Johansson-Visborgs Minne. Hon köpte ett enormt och naturskönt markområde i Skuru i Nacka. Syftet var glasklart och inskrivet i stadgarna: Här skulle "obemedlade och mindre bemedlade" yrkesarbetande kvinnor (som sömmerskor, städerskor och bryggeriarbetare) få chansen att hyra en sommarstuga för en struntsumma, så att de kunde få frisk luft och vila upp sig. 2. Det tysta maktövertagandet: Pamparnas paradis De första decennierna fungerade stiftelsen som det var tänkt. Men i takt med att decennierna gick, och generationerna byttes ut, skedde ett tyst och cyniskt maktövertagande. När samhället blev rikare och arbetarkvinnorna fick det bättre, borde stugorna rimligtvis ha gått till nya grupper av utsatta kvinnor – kanske ensamstående mammor i förorten eller fattigpensionärer. Istället hände följande: Vänskapskorruptionen: Stugorna började förmedlas via interna kontakter inom Socialdemokraterna, LO och fackförbunden. De som hade "rätt" nätverk fick plötsligt tillgång till de hett eftertraktade stugorna. Arvet till eliten: Hyreskontrakten gick i arv. Resultatet blev att stugorna till slut beboddes av fackpampar, högavlönade byråkrater, journalister och den akademiska medelklassen. Skrattretande hyror: Dessa priviligierade personer, med inkomster långt över genomsnittet, betalade absurda underpriser – ofta bara några få tusenlappar om året – för att ha en egen sommarstuga på sjötomt mitt i Stockholms innerskärgård. Allt subventionerat av stiftelsens pengar. 3. Avslöjandet och det skamlösa försvaret När medierna (bland annat Expressen) började granska stiftelsen på 2000- och 2010-talet briserade skandalen. Det var totalt uppenbart att stiftelsen bröt mot Bryggar-Annas testamente och syfte. Stugorna befolkades av välbärgade män och kvinnor som absolut inte kunde klassas som "obemedlade". Det mest magstarka var reaktionen från de boende när de blev ifrågasatta. Istället för att skämmas över att de i decennier hade ockuperat ett välgörenhetsprojekt för fattiga kvinnor, spelade många av pamparna och akademikerna offer. De krävde att få bo kvar med sina subventionerade hyror och hävdade "besittningsrätt" till stugorna som deras föräldrar (som en gång i tiden kanske var arbetare) hade hyrt. 4. Haveriet och den kapitalistiska slakten Pressen från media, Länsstyrelsen och allmänheten blev till slut för stor för stiftelsens styrelse. Marken och de 150 stugorna var i behov av renovering, och man kunde inte längre försvara hur man drev verksamheten. Lösningen blev ett totalt och slutgiltigt haveri för Bryggar-Annas vision: Stiftelsen beslutade att hela semesterbyn skulle säljas.Marken köptes upp av kommersiella fastighetsutvecklare. De boende tvingades bort (under högljudda och bittra protester från den vänsterelit som förlorade sitt billiga skärgårdsparadis), stugorna revs eller byggdes om, och området förvandlades till exklusiva bostadsrätter och lyxvillor för mångmiljonbelopp. Sammanfattning: Ett monument över svek Historien om Anna Johansson-Visborgs Minne är i praktiken beviset på hur den institutionaliserade arbetarrörelsen tappade sin kompass. En eldsjäl donerade sin livsförmögenhet till fattiga kvinnor. Rörelsens egna byråkrater och pampar roffade sedan åt sig gräddfilerna och lät stugorna gå i arv till sina välbärgade barn. När hyckleriet till slut blev offentligt fanns det inget annat alternativ än att sälja rubbet till högstbjudande kapitalister. Om Bryggar-Anna hade kunnat se vad hennes egna partikamrater gjorde med hennes livsverk, hade hon med största sannolikhet roterat i sin grav. (Long-Lat) 59.333149, 18.207514 https://t.co/AeNvPZtLXT https://t.co/tV0PTdw8jY https://t.co/Q8LOcXWvGE #Historia #Sverige #Arbetarrörelse

Adam Danieli argumenterar för behovet av en oberoende svensk polisinspektion för att säkerställa effektiv granskning och ansvar för Polismyndigheten, vars befogenheter har ökat utan motsvarande extern tillsyn, vilket riskerar att hota medborgarnas rättigheter i ett fritt samhälle. #Polisinspektion #Säkerhet #Ansvarstagande

Vilken enastående och halsbrytande intellektuell akrobatik du bjuder på August Sergej Torngren Wartin! Att lyckas skriva en hel artikel om palestiniernas brist på politiska rättigheter utan att ägna en enda stavelse åt deras egna korrupta ledarskap, är faktiskt en prestation som kräver en närmast olympisk förmåga att blunda för verkligheten. Låt oss plocka isär din lilla alternativa historiebok, bit för bit: Du ondgör dig över att palestinier på Västbanken och i Gaza inte får rösta i israeliska val till Knesset. Här får man ju nästan gnugga sig i ögonen. Palestinierna har egna parlamentariska institutioner. Att de inte har fått rösta sedan 2006 beror inte på Israel, utan på att deras egen president, Mahmoud Abbas, för närvarande befinner sig på det artonde året av sin fyraåriga mandatperiod, och på att Hamas hellre kastar sina politiska motståndare från hustak än håller fria val. Att du kräver att Israel ska ge rösträtt till befolkningen i ett externt, ofta djupt fientligt grannområde, är säkerhetspolitisk storhumor. Skulle de allierade ha gett tyskarna rösträtt i amerikanska val under ockupationen 1946? Din beskrivning av Gaza är rent av rörande i sin ologik. Israel drog ut varenda soldat och tvingade bort varenda judisk bosättare år 2005. Området fick totalt självstyre och miljarder i bistånd för att bygga ett "Mellanösterns Singapore". Istället valde de att bygga Mellanösterns största terrorbas. Att Israel (och Egypten, som du väldigt bekvämt glömmer bort) därefter valde att kontrollera sina gränser mot en terrororganisation, gör det inte till en "ockupation". En stat som stänger sin gräns mot en regim som skickar tusentals raketer över civila bedriver gränssäkerhet, inte apartheid. I din grandiosa kalkyl om vad som gör Israel till en icke-demokrati, sveper du snabbt förbi en avgörande detalj: de drygt två miljoner araber som faktiskt är israeliska medborgare. De har exakt samma rösträtt som judiska israeler, de sitter i Knesset, de är domare i Högsta domstolen, överläkare på sjukhusen och befäl i armén. Det måste vara fruktansvärt irriterande för din apartheid-tes att Mellanösterns friaste araber bor just i Israel. Att du sen lutar dig mot Amnesty, FN:s generalförsamling och ICJ för att bevisa din poäng är ju närmast gulligt. Vi pratar alltså om FN-organ där världens värsta diktaturer, slaktare och tyranner (Ofta från islamska länder) glatt sitter och dunkar varandra i ryggen medan de slentrianfördömer regionens enda fungerande demokrati. Att V-Dem sänker Israels betyg på grund av inrikespolitiska rättsstatsreformer under Netanyahu är en legitim inrikespolitisk debatt i Israel, det bevisar att det är en levande demokrati med debatt och fri opinionsbildning. Din slutsats att Israel måste ge alla på Västbanken och Gaza israeliskt medborgarskap för att duga i dina ögon är exakt vad Hamas drömmer om: slutet på den enda judiska staten i världen. Det är dags att sluta infantilisera palestinierna, August. Det är inte Israels fel att palestiniernas ledare konsekvent och historiskt har valt terror framför statsbyggande och fred. Men fortsätt du att leka internationell folkrättsjurist från bekvämligheten i Skandinavien, det är ju alltid mycket lättare att utdela moraliska pekpinnar när man slipper leva med terroristerna som grannar. https://t.co/BdanBWOe9l #Israel #Palestine #Politics

När Bilan Osman glömmer historien Debatten om slöjan fastnar ofta mellan två ytterligheter. Antingen beskrivs den som ett rent uttryck för personlig religionsfrihet eller som ett bevis på kvinnoförtryck. Båda perspektiven missar en viktig historisk dimension. Jag har tidigare beskrivit normaliseringen av slöjan som ett vansinne, eftersom jag menar att den bortser från symbolens historiska och politiska betydelse i stora delar av Mellanöstern. (Länk till GP-artikeln.) Nu fortsätter samma berättelse. Bilan Osmans artikel i Expressen är, enligt min mening, ytterligare ett exempel på hur en islamistiskt präglad förståelse av slöjan presenteras utan att dess politiska och historiska dimension problematiseras. Jag växte upp i Egypten. Under min barndom var hijab ovanlig i stora delar av samhället. På fotografier från 1940-, 50- och 60-talet syns kvinnor i offentligheten ofta utan huvudduk. Förändringen kom framför allt under 1970- och 80-talen, parallellt med den islamistiska väckelsen och Muslimska brödraskapets växande inflytande. Slöjan blev inte bara ett uttryck för personlig tro utan också en symbol för en ny religiös och politisk identitet. Det är denna historiska utveckling som ofta saknas i den svenska debatten. Historiskt har också olika former av slöja och ansiktstäckning haft en social funktion. I många klassiska muslimska samhällen var ansiktstäckning framför allt förknippad med fria kvinnor, medan slavkvinnor inte omfattades av samma normer och i flera rättstraditioner inte tilläts bära samma typ av täckning. Slöjans historia handlar därför inte enbart om religion utan också om social status, makt och samhällsordning. Ingen ska ifrågasätta en vuxen kvinnas rätt att bära slöja om hon själv önskar det. Religionsfriheten är en grundläggande rättighet. Men det innebär inte att vi ska blunda för att samma symbol under de senaste femtio åren också har använts av islamistiska rörelser som ett verktyg för identitetsskapande och politisk mobilisering. När den dimensionen utelämnas reduceras en komplex historisk utveckling till en fråga om individuell tro. Sverige behöver därför en mer nyanserad diskussion. Vi måste kunna försvara religionsfriheten samtidigt som vi vågar analysera hur religiösa symboler också kan få en politisk funktion. Den distinktionen är avgörande om vi vill förstå både utvecklingen i Mellanöstern och de utmaningar som Sverige står inför idag. Den som vill förstå varför jag ser så allvarligt på denna utveckling kan gärna läsa mina tidigare texter: Länkar till de båda texterna finns i kommentarsfältet på min Substack. #Religionsfrihet #KvinnorsRättigheter #HistoriskAnalys

Det irländska ordförandeskapets program, ledd av premiärminister Micheál Martin, fokuserar på att stärka Europas konkurrenskraft, främja viktiga värderingar såsom demokrati och mänskliga rättigheter, samt öka säkerheten för medborgarna i en tid av geopolitisk instabilitet och ekonomiska utmaningar. #Konkurrenskraft #Värderingar #Säkerhet