BETA nonprofit public democratic european moderated

Search

#Månen
HWL 6d

Sverige har officiellt tröttnat på att spela rollen som den lim-ätande kusinen i den nordiska familjen. Efter decennier av total och fullkomlig naivitet har Sverige äntligen valt att kopiera resten av Norden och införa ett faktiskt medborgarskapsprov. Norge och Danmark har kört detta i evigheter, Finland hänger på nästa år, och nu har vi också fattat galoppen. Det fantastiska? Succén är redan ett faktum. Så fort vi höjde ribban till absolut minimum och började kräva grundläggande kunskaper i svenska och samhället, så blev provet fullbokat direkt. Det är nästan så man måste nypa sig i armen för att förstå hur absurt det var tidigare: Du kunde sätta dig på ett flyg från Kabul, kliva av på Arlanda med exakt noll koll på om Sverige ligger i Europa eller på månen, inte kunna producera ett enda svenskt ord, för att några år senare belönas med ett av planetens mest värdefulla pass. Det gamla systemet var så löjligt att det nästan krävdes en aktiv insats för att lyckas undvika att bli svensk medborgare. Att våra politiker lyckades sälja in idén att det var "främlingsfientligt" att be folk lära sig språket och förstå hur vårt samhälle fungerar är en gåta som inte ens modern psykiatri kan lösa. De klappade sig själva på axeln för sin "godhet", helt blinda för att deras heliga skräck för att ställa grundläggande krav på lagar och värderingar i själva verket dömde människor till livslång isolering. Jag förstår fortfarande inte hur det blev mer ”främlingsfientligt” att kräva att folk faktiskt förstår hur vårt samhälle och våra lagar fungerar, än att bara ge dem ett pass, klappa dem på huvudet och säga: "Vi förväntar oss absolut noll av er". Hur lyckades våra politiker sälja in den här typen av intellektuell lobotomi som den ultimata formen av ”antirasism”? #Sverige #Medborgarskap #Integration

Di.se Jun 2

NASA varnar för att det kan ta till 2028 innan skadorna efter explosionen av Jeff Bezos raket New Glenn repareras, vilket kan påverka USA:s Artemis-program och målsättningen att bygga en bas på månen. #BlueOrigin #NASA #Rymden

Nasa: Bezos raketskada kan ta år att reparera
via.tt.se May 28

NASA har presenterat sina detaljerade planer för att bygga en permanent månbas vid månens sydpol inom Artemisprogrammet, vilket kommer att ske gradvis genom robot- och astronautuppdrag samt utveckling av infrastruktur för energi och boende, med målet att skapa en kontinuerlig mänsklig närvaro och testa system för framtida resor till Mars. #Artemis #månbas #NASA

NASA visar planerna för framtidens månbas
ANSA.it May 27

La legge del 19 maggio 1975 ha rappresentato un cambiamento fondamentale nel diritto di famiglia in Italia, promuovendo l'uguaglianza tra uomini e donne e segnando una rottura con le norme patriarcali del Codice civile del 1942, come evidenziato dall'avvocata Teresa Manente. #DirittiDelleDonne #ParitàDiGenere #StoriaItaliane

La riforma del diritto di famiglia, la rivoluzione verso la parità

NASA presenterar ambitiösa planer för att bygga en permanent månbas, kallad Ignition, på månen sydpol med stöd av robotar och solar- och kärnkraft, för att påbörja projektet före 2029, men konkurrensen från Kina i den pågående rymdkapplöpningen utgör en betydande utmaning. #Månbas #NASA #Rymdkapplöpning

Så kan USA:s permanenta månbas byggas

NASA planerar att etablera en permanent bas på månen efter 2030 som en del av Artemis-projektet, med byggstart av nödvändig infrastruktur som elnät 2029 och med drönare stationerade för att övervaka området. #Nasa #Artemis #Månen

Nasa planerar bas på månen
Di.se May 27

NASA planerar att etablera en permanent bas på månen för att husera astronauter efter 2030, med byggstart av infrastrukturen från 2029 som en del av Artemis-projektet. #Nasa #Artemis #Månen

Nasa planerar bas på månen
Maps Cissé May 25

DÉMISSION OU SUSPENSION : CE QUE DIT LE DROIT Depuis l’annonce, vendredi 22 mai, de la fin des fonctions de Premier ministre de M. Ousmane SONKO, une vive controverse traverse l’opinion. D’un côté, ceux qui considèrent qu’il peut reprendre son siège de député à la 15ᵉ législature. De l’autre, ceux qui estiment qu’il y a définitivement renoncé en décembre 2024. Le débat, attisé par une déclaration publique souvent reprise, mérite d’être tranché par le droit plutôt que par la passion. Voici, sous la plume d’un praticien, ce qu’il en est exactement au delà des déclarations politiciennes dont l’objectif recherché et assumé est d’induire l’opinion en erreur LA RÈGLE CONSTITUTIONNELLE L’article 56 de notre Constitution est limpide : la qualité de ministre est incompatible avec un mandat parlementaire. Mais cette incompatibilité n’est pas une déchéance. Elle n’enlève pas le titre de député ; elle empêche seulement de l’exercer aussi longtemps que durent les fonctions ministérielles. C’est une mise en sommeil, pas une cessation. Le Règlement intérieur de l’Assemblée nationale, en son article 124, en tire les conséquences pratiques : le mandat du député nommé ministre est suspendu, son siège est occupé par son suppléant pendant la durée de la suspension, et à la fin des fonctions gouvernementales, le titulaire est réintégré par décision du Bureau de l’Assemblée nationale. C’est un mécanisme connu, classique, et appliqué de manière constante au Sénégal comme dans l’ensemble des États francophones de tradition romano-germanique. Aucun ancien ministre, à ce jour, n’a jamais eu à repasser devant les électeurs pour retrouver le siège qu’il avait laissé à son suppléant. DÉMISSION ET SUSPENSION : UNE DIFFÉRENCE CAPITALE Toute la confusion vient d’un malentendu fondamental : démission et suspension ne sont pas la même chose. Et la différence est juridiquement décisive. La démission est un acte définitif. Le député y renonce pour de bon. Son siège devient vacant et il ne peut le retrouver qu’à l’occasion d’une nouvelle élection. La suspension est un acte temporaire. Le député conserve son titre mais accepte de ne pas l’exercer pendant la durée d’une cause précise — ici, l’exercice de fonctions ministérielles. Dès que cette cause disparaît, le mandat retrouve son plein effet, sans formalité particulière au-delà du constat de la réintégration. Confondre les deux reviendrait à dire qu’un congé et une démission emportent les mêmes effets. Le droit ne saurait s’accommoder d’une telle approximation. CE QUI S’EST RÉELLEMENT PASSÉ EN DÉCEMBRE 2024 C’est ici que la controverse trouve son origine. À l’installation de la 15ᵉ législature, M. SONKO a déclaré à la presse avoir « déposé [sa] lettre de démission ». Cette déclaration, abondamment relayée, a été comprise — à tort — comme un acte de renonciation au mandat. Or, en droit, les paroles ne valent pas titre. La démission d’un député est un acte solennel qui ne peut résulter que d’un écrit, régulièrement adressé au Président de l’Assemblée nationale et enregistré par le Bureau. Aucune déclaration faite à des journalistes, fût-elle publique, ne saurait y suppléer. Et c’est précisément là que se trouve le fait juridique décisif. Ce même jour, M. SONKO a remis au Président de l’Assemblée nationale, par lettre avec décharge, une demande formelle de « suspension » de son mandat — et non de démission. Cet écrit, qui porte le tampon et la signature du service récepteur, constitue le seul acte juridique opposable. La déclaration à la presse n’en est qu’un commentaire imprécis, qui ne saurait prévaloir sur l’acte officiel régulièrement déposé. « Scripta manent » : seul l’écrit fait foi. LA CONSÉQUENCE JURIDIQUE Puisque le mandat n’a été que suspendu, sa réactivation est automatique dès lors que la cause de la suspension — l’exercice des fonctions de Premier ministre — disparaît. C’est précisément ce qui s’est produit le 22 mai 2026. #Droit #Politique #Sénégal

P
Het Parool May 14

In zijn debuutroman Mensen als zonnen en mensen als manen schrijft de Surinaamse auteur Xillan Macrooy over de uitdagingen en het opgroeien van een zwarte queer jongen, Lanny, tegen de achtergrond van de zwijgcultuur in Suriname en Nederland, en verkent hij thema's van mannelijkheid, mentale gezondheid en de impact van liefdevolle moederfiguren. #QueerLiteratuur #Suriname #Identiteit

Xillan Macrooy schrijft over opgroeien als queer jongen in Suriname: ‘De wereld heeft onze dromen nodig’