BETA nonprofit public democratic european moderated

Search

#Juridik

Trygga barn – ännu ett verktyg för att sätta barnens säkerhet först I dag tar Dumpen ett nytt steg. Efter en tids arbete lanserar vi Trygga barn – ett register över personer som är dömda för sexualbrott mot barn och barnpornografibrott. Det är ett projekt vi har burit med oss i tankarna under flera år, diskuterat, arbetat med och funderat över hur vi bäst skulle kunna genomföra. Nu är det dags att sjösätta det. Tanken bakom Trygga barn är egentligen väldigt enkel: kunskap ger människor möjlighet att fatta informerade beslut när det gäller barns säkerhet. Människor kommer hela tiden in i våra liv. En ny partner. En ny bekantskap. Någon som börjar umgås med familjen. Någon som på olika sätt får tillgång till våra barns vardag. Då tycker vi att det ska finnas en möjlighet att kontrollera om personen tidigare är dömd för sexualbrott mot barn. Det handlar inte om att påstå att ett register kan lösa problemet med sexuella övergrepp. Tvärtom är vi smärtsamt medvetna om registrets begränsningar. Den som söker i Trygga barn och inte får någon träff kan naturligtvis inte dra slutsatsen att personen är ofarlig. Registret omfattar dömda personer. Det säger ingenting om alla de förövare som aldrig har upptäckts, aldrig har anmälts, aldrig har åtalats eller aldrig har dömts. Och där finns ett enormt mörkertal. Därför kommer vi aldrig marknadsföra Trygga barn som något fullgott skydd för Sveriges barn. Något sådant register existerar inte och kommer förmodligen aldrig att existera. Men det är ett verktyg då vi vet att dömda pedofiler ofta återfaller i brott. Och när det gäller att förhindra sexuella övergrepp på barn anser vi att varje fungerande verktyg är värt att använda. Dumpen har under sina år förändrats och utvecklats. Vi började med konfrontationerna, men vårt arbete har aldrig handlat enbart om att möta personer som söker barn i sexuellt syfte. Vi arbetar med opinionsbildning, politisk påverkan, stöd till utsatta och anhöriga och med att försöka förändra lagstiftning och samhällets syn på det preventiva arbetet. Trygga barn är ytterligare en pusselbit. Jag vet redan vilka invändningar som kommer att komma. ”Men de har ju avtjänat sitt straff.” Ja. Det kan de ha gjort. Men frågan om vilket straff en person har avtjänat och frågan om en förälders rätt att göra en riskbedömning kring sitt barn är två helt olika saker. Om jag släpper in en människa i mitt liv och den personen därigenom också kommer nära mina barn tycker jag att information om tidigare domar för sexualbrott mot barn är högst relevant. Vad man sedan gör med informationen är upp till var och en. Trygga barn handlar därför inte om att utlova trygghet. Det handlar om att ge människor information som kan bidra till tryggare beslut. Vi kommer samtidigt fortsätta driva den större och betydligt svårare frågan: Hur stoppar vi övergreppen innan de sker? För den verkliga framgången är inte att hitta en dömd förövare i ett register. Den verkliga framgången är barnet som aldrig behöver utsättas. Barnet som slipper övergreppet. Barnet som slipper rättegången. Barnet som slipper år av behandling för något en vuxen människa gjorde mot det. Det är dit vi måste. Trygga barn är inte slutmålet. Det är början på ytterligare en del av Dumpens arbete, och precis som allt annat vi gör kommer projektet att utvecklas efter hand. Vi tänker fortsätta leta efter nya vägar. Vi tänker fortsätta ställa obekväma frågor. Vi tänker fortsätta försöka påverka lagstiftningen och politiken. Och vi tänker fortsätta utveckla verktyg som vi tror kan göra skillnad. För mitt i alla diskussioner om integritet, juridik, straff, rehabilitering och gärningsmän finns en grupp som alldeles för ofta hamnar längst bak i kön. Barnen. Hos Dumpen kommer de alltid stå längst fram. Trygga barn lanseras i dag. Det är inte hela lösningen. Men det är en början. Och Dumpen kommer fortsätta utvecklas – alltid på barnens sida. #TryggaBarn #Barnsäkerhet #SexuellaÖvergrepp

Lars Leijonborg sågar Thomas Bodström's utspel om Gunnar Strömmer. Alla skulle välja en dålig jurist som löser problemen framför en bra jurist som inte får något gjort. https://t.co/EYjc4NeXTC #politik #juridik #Sverige

Det är alltså ett bakslag för barns rättigheter att de inte längre kan begå grova brott utan att straffas för det? Bris bör läggas ned omgående. https://t.co/IdtAEVqsre #Barnrättigheter #Juridik #Brottsoffer

En praktikant på Aftonbladet vill läxa upp mig (jurist&ledamot med 10 års erfarenhet) på lagstiftningsarbete. Är det nån som vet om det är hon som har skrivit ”En kvalitativ intervjustudie om existentiellt meningsskapande genom ‘performativ aktivism’ på sociala medier”? https://t.co/JnT8Pz0sw7 #juridik #socialamedier #praktikant

Jurist för asylärenden i Ring P1: Numera får asylsökande bara 2-3 timmars rätt till rådgivning. Tidigare följde vi dem genom hela processen. Nu blir det rättsosäkert. Åkesson: Många jurister har gjort sig en bra hacka på detta, men det är slut på det! #asyl #rättssäkerhet #juridik

Ridefixer Aug 3

Något bland det svåraste jag har att förlika mig med vid domstolsprövningar är när rätten hamnar i teoretiska resonemang vad som har försegått inuti i en gärningsmans huvud. Dvs när det blir resonemang kring de så kallade subjektiva rekvisiten (har gärningsmannen haft en avsikt och insikt med sitt handlande?). Det är mycket enklare att acceptera att en domstol inte finner det styrkt att ett brott har skett pga bristande bevisning där exv den utpekade inte kan bindas till brottet. Låt mig illustrera med ett aktuellt exempel. Den 21 februari 2026 uppstod ett bråk vid Rondellens pizzeria i Västerås. Ett brottsoffer blev slagen två gånger i bakhuvudet av en gärningsman som använda ett längre skaft till en slägga som tillhygge (se bild). Offret orsakades livshotande skallskador. Gärningsmannen åtalades för försök till mord. (TLDR: GM ringer MÄ ch säger att han ska dö, krossar hans skalle med en påk, dras bort från MÄ av vittnen. Hovrätten: det är inte bevisat att han ville döda MÄ. SÄNKER STRAFFET MED 6 ÅR.) Gärningsmannen och offret kände varandra väl, där offret bl.a. varit anställd hos gärningsmannens taxibolag. Bevisningen var omfattande med bl.a. övervakningsfilm, vittnen, dna-träff på skaftet, larmsamtal m.m. Gärningsmannen förnekade att han hade slagit målsäganden, men Västmanlands tingsrätt ansåg det utrett att han var gärningsman med hänvisning till bevisningen. Med hänvisning till målsägandens skador och brutaliteten ansåg tingsrätten att det var försök till mord rent objektivt. Angående gärningsmannens uppsåt menade tingsrätten att eftersom gärningsmannen hade hotat att döda målsäganden innan händelsen, att han slog flera slag i bakhuvudet och att pizzeriaägaren närmast fick dra gärningsmannen från platsen hade han ett avsiktsuppsåt att döda och dömdes för försök till mord till 10 års fängelse. Domen överklagas. Svea hovrätt instämmer i att gärningsmannen är just gärningsman och att gärningen är rent objektivt försök till mord. Men. Vad gäller gärningsmannens uppsåt resonerar hovrätten enligt följande. "Att GM tidigare hade uttalat hot mot MÄ och beväpnat sig med ett tillhygge saknar nämnvärd betydelse för frågan om han begick den åtalade gärningen med uppsåt att döda. Det våld han utsatt MÄ för har varit mycket allvarligt, men inte av sådan beskaffenhet att det med säkerhet eller stor sannolikhet skulle leda till döden. Enbart den omständigheten att det är bevisat att GM, i objektiv mening, har begått den åtalade gärningen kan därför inte läggas till grund för några egentliga slutsatser om hans uppsåt i förhållande till en effekt (MÄs död) som rent faktiskt inte inträffat." Eftersom situationen dessutom var tumultartad på platsen går det enligt hovrätten inte att dra slutsatsen att GM har haft s.k. avsikts- eller insiktsuppsåt. Vad gäller då det s.k. likgiltighetsuppsåtet? Hovrätten menar här att "När GM utdelade de upprepade slagen mot MÄs bakhuvud måste han ha varit medveten om risken för att de kunde få dödlig utgång. För att GM ska kunna dömas för försök till mord är det dock inte tillräckligt att han var medveten om denna risk. Det krävs därutöver att han i gärningsögonblicket var likgiltig inför att risken skulle förverkligas. För att likgiltighetsuppsåt ska föreligga krävs i allmänhet att denna risk enligt gärningsmannens föreställning varit avsevärd. Om gärningsmannen trodde, i betydelsen antog eller utgick från att effekten, i detta fall döden, skulle inträffa, har han i allmänhet haft likgiltighetsuppsåt. Om han inte gjorde det, har han i allmänhet inte haft sådant uppsåt. Vid impulsstyrda våldsbrott är angreppssättet och den effekt som detta typiskt sett är ägnat att orsaka normalt en utgångspunkt för bedömningen. I praxis har uttalats att användande av skjutvapen eller våld med kniv mot halsen, bröstet eller ryggen typiskt sett är sådana angreppssätt som är förenade med livsfara (se t.ex. rättsfallen NJA 1998 s. 86 och NJA 2016 s. 763). Det har i det här fallet visserligen varit fråga om åtminstone två slag med ett tillhygge mot huvudet. Det finns emellertid ingen utredning som visar under vilka närmare förutsättningar eller med vilken kraft slagen utdelats." Hovrätten landar i att det inte är ställt utom rimligt tvivel att GM vid själva slagen hade sådan insikt om att MÄ skulle dö att han ska dömas för försök till mord. Han döms istället för grov misshandel till 4 års fängelse. Märk här alltså att det är en händelse där GM tidigare HAR HOTAT MÄ TILL LIVET, tar med sig tillhygge och SLÅR MOT BAKHUVUDET FLERA GÅNGER. Om vi inte kan få detta till uppsåt för att döda någon så kommer det vara problem vid samtliga sådana händelser, att försök till mord kan skrotas om det inte är typ skjutvapen involverade. #rättsväsende #brott #juridik

Ridefixer Jul 15

Om ni önskar se ett prima juridiskt bakslag: Bankomat AB stämde Google för att söktjänsten översätter "ATM" till "bankomat" som bolaget menade är deras varumärke. Google svarade med att ansöka om att "Bankomat" inte skulle vara varumärkesskyddat utan istället skulle ha degenererat, dvs blivit en allmän beskrivning. Detta har genom åren hänt flera varumärken, exv dynamit och termos. Patentdomstolen har nu gått på Googles linje och Bankomat AB:s varumärke är nu inte skyddat utan "bankomat" är den allmänna beskrivningen på uttagsautomat. https://t.co/kNRA6Vb1L5 #Varumärke #Juridik #Google

Vapenstölderna från Regeringskansliet under 2019 utgör en av de mest pinsamma säkerhetsskandalerna för Socialdemokraterna i modern svensk förvaltningshistoria. Att vapen avsedda för rikets högsta ledning och skyddsvakter kunde försvinna under socialdemokraternas vakt, inte bara en gång utan vid tre olika tillfällen, skapade en våg av kritik mot både den socialistiska regeringen och säkerhetsarbetet som verkar ha läckt som ett såll, under både Justitieminister Morgan Johanssons tid, och den föregående talmannen, socialdemokraten Urban Ahlin. Här är en sammanfattning av det socialistiska haveriet, ansvarsfrågan och konsekvenserna. Det var inte en enskild stöld, utan en serie av stölder som sträckte sig över flera månader under 2019. Sammanlagt försvann ett tiotal pistoler (av märket Glock 17) samt hundratals patroner med expanderande ammunition från ett låst vapenförråd inne i Regeringskansliets lokaler i Rosenbad. Stölderna skedde vid minst tre olika tillfällen. Trots att stölderna påbörjades under våren 2019 blev de inte kända för allmänheten förrän i november samma år, efter avslöjanden i media (bland annat Dagens Juridik). Det rörde sig om "förstärkningsvapen", tänkta att användas av skyddsvakter vid extremt allvarliga hot, exempelvis terrorattentat. Ansvaret för säkerheten kring vapnen och tillgången till förrådet låg hos det privata säkerhetsföretaget Securitas, som på uppdrag av Regeringskansliet ansvarade för bevakningen av lokalerna. Den misstänkte: En anställd skyddsvakt vid Securitas greps och anhölls i november 2019, misstänkt för stöld och grovt vapenbrott. Han var en av ett begränsat antal personer som hade fysisk tillgång till vapenförrådet. Den dåvarande regeringen (Löfven) hamnade under hårt tryck. Kritiker, bland annat från oppositionen (t.ex. Mikael Oscarsson, KD), krävde svar på hur regeringen kunde misslyckas så kapitalt med att skydda sina egna tjänstevapen. Statsministern och ansvariga ministrar fick svara på kritiska frågor i riksdagen om hur rutinerna kunde brista så fundamentalt. Utredningen ( om vi nu kan kalla det utredning) om vapenstölderna blev en utdragen och kritiserad historia, vilket ytterligare spädde på bilden av ett haveri av episka mått. En granskning visade att förundersökningen i princip stått stilla under långa perioder. Efter 17 månader hade den misstänkte endast förhörts vid ett enstaka tillfälle. I mars 2021 lades förundersökningen ner av åklagaren utan att någon åtalats för själva stölderna, på grund av bevisläge som bedömdes som otillräckligt trots att det fanns kameror överallt. Den mest skrämmande aspekten var var vapnen hamnade. Ett av vapnen återfanns hos en pojke i samband med en utredning om ett mordförsök på en gängledare. Ett annat figurerade i en annan brottsutredning. Det innebar att statens egna skyddsvapen i praktiken hamnade rakt i händerna på kriminella nätverk. Att vapen "tappas bort" i en vanlig myndighet är allvarligt nog, men att det sker i Rosenbad, hjärtat av den svenska regeringsmakten, där säkerheten ska vara på topp, men som visade sig bara allt annat än det, var för många obegripligt. Det faktum att vapen kunde stjälas vid tre separata tillfällen utan att säkerhetsrutinerna uppenbarligen skärptes omedelbart efter den första stölden var det största systemfelet. För den rödgröna regeringen som drev en hård retorik mot gängkriminalitet och vapenvåld blev det en enorm belastning att deras egen säkerhetsorganisation i praktiken agerade vapenleverantör till den kriminella miljön. Detta fall kvarstår som en av de tydligaste illustrationerna av hur totalt bristande kontroll och privatiserad säkerhetsverksamhet i en känslig miljö, kan leda till katastrofala följder när rutinerna väl brister. #Säkerhet #Vapen #Socialdemokraterna

via.tt.se May 28

Enligt en ny undersökning överväger varannan svensk att använda AI-tjänster i juridiska frågor, särskilt under separationer, för att få snabb och neutral hjälp med frågor om boende, ekonomi och barnens behov, vilket reflekterar en önskan om ett komplement snarare än en ersättning för mänskligt stöd. #AI #juridik #separation

Varannan svensk kan tänka sig att använda AI i juridiska frågor
via.tt.se May 28

Enligt Almegas Kompetensbarometern AI har efterfrågan på AI-kompetens inom ekonomi och juridik ökat kraftigt, med en andel av nästan 25% av jobbannonser inom dessa områden som nämner AI, vilket visar på ett behov av kontinuerlig kompetensutveckling för att möta förändringarna på arbetsmarknaden. #AI #Kompetensbarometern #Ekonomi

Kompetensbarometern AI: AI hetast inom ekonomi och juridik