Search

Die Spritpreise sind wieder gestiegen. Freue mich schon auf die ganzen Leute, die 20.000 Euro für Solaranlage + Wallbox ausgegeben haben und uns jetzt online vorrechnen, dass sie kostenlos tanken würden. Wer nicht least, sondern sich dazu noch ein neues E-Auto gekauft hat, muss laut ADAC nach 3 Jahren mit 50% Wertverlust rechnen. „Sonne & Wind schicken keine Rechnung“ 🤡 #Spritpreise #EAuto #Solarenergie

https://bjarnekimpedersen.blogspot.com/2026/07/08072026-brndstof-hunger-games-kapitel.html 08.07.2026 BRÆNDSTOF HUNGER GAMES KAPITEL INGEN BRØD Det ser ud til at brændstof hunger games breder sig til almindelig Hunger games. Ingen brød er det der føder Revolution Nu får Yevgeny Pyatkovsky Det han drømte om dengang i 2017 Priserne på brød får folk på gaden kun tomme brødhylder Mens der er benzin og penge nok til at sende droner og missiler mod Ukraine. Kaboom der røg lige et par raffinaderierne igen kø efter kø. Men der er ikke nogen tanken er tom det er brødhylderne også. Hunger Games i Putins Russiske Verden

VW baut 100.000 Stellen ab, und die Union will im EU-Parlament, dass Verbrenner auf ewig weiter fahren dürfen, wenn sie Soja oder Mais tanken. Als ob das die europäische Autoindustrie rettet. Die Industriepolitik der Konservativen hat sich von jedem Realismus verabschiedet. #VW #Industriepolitik #EU

Socialistiska haveriet, BPA... Om det är någon historisk händelse som perfekt kapslar in det totala, monumentala hyckleriet inom den svenska fackföreningsrörelsen och dess kopplingar till den socialdemokratiska maktsfären, så är det BPA-skandalen. Det som skulle vara arbetarnas stolta flaggskepp – beviset på att facket minsan kunde driva företag bättre än kapitalisterna – förvandlades under 80- och 90-talet till en orgie i fastighetsspekulation, girighet och miljardförluster. Och gissa vem som fick betala notan? Den vanliga, hårt slitande byggnadsarbetaren. Här är en djupdykning i hur fackpamparnas bygge raserades från grunden: 1. Den socialistiska drömmen (Början) Historien börjar med idén om arbetarstyrd produktion (bolaget bildades på 1920-talet). Tanken var vacker i sin marxistiska enkelhet: Varför ska de "onda" privata byggherrarna ta vinsten när facket kan äga produktionsmedlen själva? BPA växte sig med åren gigantiskt. Med LO och framförallt Byggnadsarbetareförbundet i ryggen blev man Sveriges näst största byggbolag, tätt efter Skanska. På ytan var allt frid och fröjd; facket visade musklerna och byggde folkhemmet. 2. Fackpamparna leker Gordon Gekko (1980-talet) Sedan kom 1980-talet och kasinoekonomin. Fackpamparna – samma män som på 1 maj stod på torgen och skrek sig hesa mot kapitalismens ondska – drabbades plötsligt av extrem börsfeber. 1986 börsnoterades BPA. Plötsligt befann sig fackföreningsbyråkrater i en värld de inte förstod. De började snurra in sig i avancerade fastighetsaffärer, aktiespekulationer och snåriga finansiella upplägg. Männen i LO-borgen trodde plötsligt att de var Wall Street-hajar, fast med medlemmarnas fackavgifter och pensionspengar som insats. 3. Haveriet och 50-miljoners-chocken (1993) När 90-talskrisen och fastighetsbubblan sprack med ett öronbedövande dån, drogs BPA rakt ner i avgrunden. Konkursen nafsade bolaget i hälarna och i ren panik tvingades LO-förbunden pumpa in 1,6 miljarder kronor för att rädda sitt sjunkande skepp. Men det som fick hela korthuset att rämna moraliskt var avslöjandet om BPA:s VD, Göran Lövgren. Mitt under brinnande kris, när bolaget blödde pengar och vanliga byggnadsarbetare förlorade jobben, avslöjades det att Lövgren hade utrustats med en guldfallskärm (avgångsvederlag) på sinnessjuka 50 miljoner kronor. Femtio miljoner! Och detta var alltså godkänt och signerat av den svenska fackföreningsrörelsens absoluta elit. 4. Huvudena rullar (De inblandade) Avslöjandet utlöste en atombomb i den svenska samhällsdebatten. Den kognitiva dissonansen hos LO-medlemmarna var total. Vilka "arbetarkämpar" hade godkänt att fackföreningspengar användes för att göra en misslyckad VD till mångmiljonär? Stig Malm (LO:s ordförande): Den högljudda och maktfullkomliga LO-basen satt i BPA:s styrelse och var djupt insyltad i fallskärmsavtalet. Han försökte klamra sig fast vid makten, men trycket från en rasande gräsrot blev för massivt. I december 1993 tvingades han avgå under total förnedring. Åke Wänman (Ordförande för Byggnads och BPA): Som högsta ansvarig för byggfacket och styrelseordförande i BPA var det han som formellt låg bakom avtalen. Även han tvingades kasta in handduken och avgå i vanära. Tommy Qvarfort (Byggnads ekonomichef): Fick omedelbart sparken när vidden av de snåriga, riskabla affärerna och myglet bakom kulisserna började nystas upp. BPA hade på kort tid gått från att förknippas med samhällsansvar till att bli en synonym för inkompetens och korruption. 5. Den ultimata ironin: Kapitalisterna vann Hur slutade detta fantastiska, fackliga maktprojekt? För att rädda vad som räddas kunde tvingades facket sälja hela rasket. Och vilka stod redo att ta över? De skånska, privatkapitalistiska bröderna Mats och Erik Paulsson, grundarna av Peab. Facket bytte sina aktier mot Peabs aktier i fastighetsbolaget Wihlborgs. Det blev en affär där de slipade bröderna Paulsson drog det längsta strået. Deras bolag Peab växte sig enormt och gjorde miljardvinster på övertagandet, medan Byggnads medlemmar fick ta de massiva förlusterna. Summering av haveriet BPA-skandalen är det ultimata beviset på vad som händer när politisk hybris möter ekonomisk inkompetens. Fackpamparna startade ett bolag för att visa att de inte behövde kapitalismen. De slutade med att spekulera bort medlemmarnas miljarder, beviljade Sveriges fetaste kapitalist-fallskärm till sin VD, och fick sedan se sig besegrade och tvingades skänka bort resterna av imperiet till en skånsk finansfamilj. Att ledande S- och LO-företrädare överhuvudtaget vågar använda ord som "girighet" eller "ansvar" efter BPA-affären är ett historiskt mysterium. https://t.co/U7xaHOMaY3 #BPA #fackföreningar #korruption

Av Maj Martinsson Wiberg från Facebook ”Angeläget från vän i flödet: ”Jag har tillbringat väldigt mycket tid på Karolinska det senaste året. Det blir så när man får cancer. Man har inte så mycket att välja på. Nu ska det här inlägget inte handla om min cancer. Den hittades tidigt och alla tumörer opererades bort innan de hann sprida sig. Läkarna på Karolinska räddade mitt liv och för det är jag evigt tacksam. Men när man får ett cancerbesked händer något med en. Hela världen sätts i gungning och allt blir otroligt skört. Sjukhuset blir en plats där ens liv läggs i andra människors händer. Sen ser man manifestationen utanför Karolinska. På pappret vårdpersonal som manifesterar för en fängslad kollega. Men flera av Palestinarörelsens usual suspects fanns på plats. Lorena Delgado Varas till exempel, som inte slutat sprida antisemitisk dynga bara för att hon fick sparken från Vänsterpartiet. Gholamreza Harati, den så kallade Kryckmannen, som aldrig missar en Palestinademonstration. Och "From the river to the sea" skanderades. Nej, jag tror inte att den här manifestationen uppstod i ett vakuum. Jag som patient vill inte fundera över vårdpersonalens politiska åsikter. Jag vill inte ens behöva tänka tanken på att fundera på det. Gazakonflikten behandlas av många medier och aktivister som världens enda, eller åtminstone mest angelägna, konflikt. I dess närhet flyttas gränser snabbt. Notera hur många våldsbrott mot judar som begås runt om i världen i skuggan av Gazakriget. Och glöm inte de två sjukvårdsanställda i Australien som framför kameran sa att de inte skulle behandla israeliska patienter och uttalade dödshot. Sedan dess går det inte längre att avfärda den här oron som irrationell. Lägg därtill Karolinskas fullständiga icke-svar på den kritik som framförts efter manifestationen. Hur tänker sjukhusledningen att patienter som jag ska känna oss när vi kliver in på sjukhuset och är i vårt sköraste tillstånd?” #Cancer #Sjukvård #Politik

Lek med tanken att Moderater i Sveriges tredje största stad skrikit ”Hela Malmö hatar socialsekreterare” samma vecka som en socialsekreterare blivit ihjälslagen på gatan några mil därifrån. Jag tror vi hade sett ett extrainsatt Agenda, DN hade gått upp i stabsläge och SR hade sänt live från Köpenhamn. Kopplingen (inte nödvändigtvis korrekt) hade uppfattats som så uppenbar mellan händelserna att den inte ens hade behövt nämnas. I veckor hade det diskuterats om Ulf Kristersson kan sitta kvar. Nu händer inget av det här. Så ser medias maktvridning ut. #Malmö #Socialtjänst #Media

Det här omöjliggör en röst på @magdandersson som statsminister. Tänk tanken: @dadgostarnooshi och @vansterpartiet i regeringen. Om Sverige blir som Malmö, hur blir det då? Tänk den tanken. Hela vägen. #svpol https://t.co/MEB2mKQ5fN #Sverige #politik #votering

Det fanns en tid i då denna gaphals, om hon funnits här då, inte ens hade kommit på tanken att ställa sig i sjukhuskläder och bete sig. Palme-sosseriet ville annat: Alla hierarkier raserades. Så, idag skulle en chef som tagit gaphalsen -> https://t.co/VCsJZKm2Ue #politik #Sverige #sjukhus

Wir alle wollten bei diesem Turnier mehr, viel mehr. Das gilt natürlich genauso für mich. Selbst nach Tagen ist es noch schwer, an irgendetwas anderes zu denken oder diese Worte zu schreiben. Wir haben gesehen, wie viele Fans uns unterstützt haben. Der Support in jedem einzelnen Stadion war unglaublich. Genauso in der Heimat und an vielen anderen Plätzen auf der Welt. Euch alle enttäuscht zu haben schmerzt vielleicht am meisten. Wir müssen jetzt Energie tanken und aus dieser Enttäuschung lernen. Vielen Dank für den Support und den Zuspruch, den ich besonders in den letzten Tagen erhalten habe. J ❤️🇩🇪 #Turnier #Support #Enttäuschung

Skat har nu fået aflyst en ølfestival på et bryggeri. Hvorfor? Fordi de frygter, at 300 voksne mennesker går amok med sugerør og drikker direkte af 250-liters fade med ikke-afgiftsbelagt øl. Det er ikke satire. Det er Skattestyrelsen. Tænk at vi har bygget et system, hvor myndighederne blander sig i en ølfestival, fordi de forestiller sig gæster ligge under tankene og tappe sort øl i munden. Det er jo vanvid. Borgerne er ikke kriminelle, fordi de går til ølsmagning. Skat burde prøve at finde den sunde fornuft frem. Den må stå på et lager et sted. #dkpol #ølfestival #skattestyrelsen #danskpolitik

Der Tankrabatt kostete den deutschen Steuerzahler 1,6 Mrd. Euro. Der Einbau einer Klimaanlage in ein Klassenzimmer kostet im Durchschnitt rund 5000 Euro. Bedeutet: Für 2 Monate billiger Tanken hätte man sage & schreibe 320.000 Klassenzimmer hitzefit machen können. Prioritäten…so wichtig! #Steuern #Bildung #Klimaschutz

Att gräva i historien om Reso (Folkresor) är att ta en guidad tur genom det kanske mest klassiska av alla socialdemokratiska affärshaverier. Det är berättelsen om vad som händer när fackpampar och kooperativa byråkrater, helt utan affärssinne, bestämmer sig för att leka hotellmagnater och researrangörer med arbetarnas och medlemmarnas pengar. Det som började som en vacker tanke om semester åt folket slutade i en monumental, miljarddyr finansiell krater. Här är den obarmhärtiga sanningen om Resos uppgång och spektakulära fall: 1. Utopin: Arbetarnas egen lilla resebyrå Reso grundades 1937 av arbetarrörelsen (bl.a. ABF) och kooperationen (KF). Den ursprungliga tanken var sympatisk: nu när arbetarna äntligen hade fått lagstadgad semester (två veckor 1938), skulle de också ha råd att åka någonstans. Reso skulle erbjuda folklig, billig och "meningsfull" fritid. Men, som alltid när den svenska vänstern får tillgång till en stor säck med "någon annans pengar", dröjde det inte länge förrän storhetsvansinnet kickade in. Reso nöjde sig inte med att arrangera bussresor och tältläger. Man skulle bygga ett imperium. 2. Skrytbyggena och betongpalatsen Under efterkrigstiden och framåt expanderade Reso aggressivt. Fackförenings- och KF-byråkraterna förvandlades från folkrörelsearbetare till lyxiga fastighetsutvecklare. Reso började bygga och köpa upp enorma hotellkomplex över hela Skandinavien. Ofta var det gigantiska, gråa betongkolosser (som hotell Continental i Stockholm eller Rubinen i Göteborg). Det dröjde inte länge förrän dessa hotell blev den socialdemokratiska maktapparatens egna vardagsrum. LO-toppar och partiföreträdare kunde hålla sina eviga, spritdrypande kongresser och konferenser i "egna" lokaler. Gräsrötterna ute i fabrikerna finansierade kalaset, medan ombudsmännen bodde på hotell och åt trerätters på representationskontot. 3. Affärssinnet som saknades Problemet med socialistisk affärslogik är att den bara fungerar så länge man har monopol eller oändligt med medlemskapital att bränna. När den fria marknaden och den moderna charterturismen tog fart på 70- och 80-talet blev Resos inkompetens brutalt uppenbar. Privata aktörer som Vingresor och Spies erbjöd billigare, roligare och effektivare resor till solen. Reso, fastlåst i sin byråkratiska, fackliga företagskultur, var trögrörligt och toppstyrt. Istället för att anpassa sig efter marknaden fortsatte Reso att köpa upp ännu fler hotell och resebyråer under det glada 80-talet, dopade av fackföreningsrörelsens och KFs pengar. Man saknade totalt den kostnadskontroll som krävs i en lågmarginalbransch. 4. Kollapsen och notan till gräsrötterna När 90-talskrisen slog till sprack bubblan med ett öronbedövande dån. Resos extremt belånade och ineffektiva hotell- och reseimperium blödde pengar i en takt som inte ens LO-borgen och KF kunde hantera. Verkligheten, den som sossar brukar avsky allra mest, knackade på dörren. 1992 tvingades Reso i princip kasta in handduken. Koncernen styckades upp och såldes i panik. Hotellen slumpades bort (och blev senare grunden för privata miljardimperier som Scandic och Choice Hotels, och man kan ju undra om någon fackpamp tjänade pengar på detta "upplägg"?). Resebyråerna såldes av till privata aktörer. En gigantisk kapitalförstöring. Arbetarnas och kooperationens medlemmar förlorade enorma summor när pamparnas leksak gick i kras. Slutsats: Ett monument över hyckleriet Resos haveri är det ultimata beviset på regeln: Låt aldrig en sosse driva ett företag. När fackliga byråkrater slipper ta personlig ekonomisk risk, och istället kan leka "Wall Street" med undersköterskors och industriarbetares medlemsavgifter, slutar det alltid i tårar. Man lade ner miljarder på att bygga ett hotellimperium för att "undvika kapitalisternas vinster" – bara för att missköta det så brutalt att man tvingades skänka bort resterna till... ja, just det: privata kapitalister. Ironin är lika storslagen som den är tragisk. #Reso #Socialism #Historia

Mit der Familie einfach mal raus aus dem turbulenten Alltag. Zeit, um die Gedanken zu sortieren, zu entspannen und neue Kraft zu tanken. Den Blick dabei immer fokussiert und ab morgen geht’s dann wieder mit voller Motivation weiter. Und schon sehr bald gibt es auch eine Ankündigung, auf die ich mich wirklich riesig freue. Ich hatte außerdem die Gelegenheit, viele – wenn auch leider längst nicht alle – eurer Nachrichten zu lesen. Was soll ich sagen? Ich bin unglaublich dankbar, teilweise wirklich gerührt und in jedem Fall noch motivierter als zuvor. Ich freue mich auf alles, was kommt. Heute geht’s aber erst einmal zurück nach Deutschland. 🇩🇪✌🏻 #Familie #Entspannung #Motivation

Här är en liten genomgång i en av modern svensk fackföreningshistorias mörkaste och mest hycklande kapitel. Skandalen kring Kommunal, deras skärgårdsö Marholmen och lyxkrogen Metropol Palais, som briserade i början av 2016, är en studie i hur en organisation kan tappa all kontakt med sin egen gräsrot. När landets mest lågavlönade och hårt slitande yrkesgrupper – undersköterskor, barnskötare och vårdbiträden – betalade in sin fackavgift, trodde de att pengarna gick till att strida för bättre arbetsvillkor. I själva verket finansierade de en fest för en sluten facklig elit. Här är en nedbrytning av pamparnas paradis och det totala haveriet. Den nobla tanken som blev en lyxresort Marholmen, belägen strax söder om Norrtälje i Stockholms skärgård, ägdes av Kommunal sedan 1920-talet. Den ursprungliga tanken var vacker och djupt solidarisk: ön skulle fungera som en rekreationsplats där utarbetade arbetarkvinnor och medlemmar kunde få vila upp sig till subventionerade priser. Men med tiden, och i synnerhet under 2000-talet, förvandlades ön till något helt annat under Kommunals bolag Lyran. Fackpamparnas lekstuga: Ön byggdes om till en modern lyx- och konferensanläggning. Samtidigt som vanliga medlemmar hade svårt att ha råd att åka dit, användes anläggningen flitigt av Kommunals ledning och inbjudna politiker för "konferenser" som ofta badade i dyr mat och exklusiva viner. Subventionerad lyx: Det var inte anläggningens egna intäkter som höll den flytande, utan medlemmarnas fackavgifter. Kommunal pumpade in enorma summor för att täcka bolagets förluster, så att ledningen kunde fortsätta njuta av skärgårdslivet. Det monumentala haveriet (Granskningen 2016) När Aftonbladet inledde sin granskning rullades en kultur av bottenlös arrogans och ekonomiskt vansinne upp. Marholmen var bara toppen på ett isberg som bestod av fackförbundets affärsverksamhet. 1. Spriten, festerna och nakenshowerna Förutom Marholmen drev Kommunal lyxkrogen och konferensanläggningen Metropol Palais i centrala Stockholm. Här brände facktopparna ofattbara summor. Det hölls fester med fri bar, exklusiva vinprovningar och vid ett numera ökänt tillfälle fakturerades medlemmarna för underhållning som inkluderade nakenshower och porrstjärnan Puma Swede. 2. Ett ekonomiskt slukhål Fackförbundets utflykter i restaurang- och konferensbranschen var en ren katastrof. På bara några år gick verksamheterna (inklusive Marholmen och Metropol Palais) med över 320 miljoner kronor i förlust. Vem tog notan för detta? Den ensamstående undersköterskan som betalade över 500 kronor i månaden i fackavgift. 3. Gräddfilen till lyxlägenheterna Samtidigt som facket brände miljoner på fester, utnyttjade ledningen Kommunals bostadsbestånd i Stockholm. Medan vanliga stockholmare köade i decennier, delade fackpamparna ut exklusiva hyresrätter i Stockholms innerstad till sig själva, sina anhöriga och högt uppsatta socialdemokratiska politiker. Det mest kända exemplet var när dåvarande utrikesministern Margot Wallström (S) fick gå förbi kön och tilldelades en lyxlägenhet, vilket väckte enorm vrede bland gräsrötterna. Konsekvenserna: När bubblan sprack När granskningen publicerades blev vreden från medlemmarna monumental. Telefonväxlarna hos Kommunal bröt ihop när medlemmar ringde in för att omedelbart begära utträde. Huvuden rullar: Förbundskassören Anders Bergström, som var huvudansvarig för affärsverksamheten och den som drev igenom lyxsatsningarna, tvingades avgå. Han hade drivit fackets bolag som sin privata feodalstat. Ordförandens fall: Kommunals dåvarande ordförande Annelie Nordström försökte först sitta kvar och höll en historiskt usel presskonferens där hon svor sig fri från ansvar, trots att hon själv deltagit i lyxen. Några dagar senare, under enormt tryck från medlemmarna, tvingades hon meddela sin avgång. Massflykten: Inom loppet av några veckor lämnade närmare 10 000 medlemmar Kommunal i ren och skär avsmak. Utförsäljningen: Kommunal tvingades städa upp i sitt eget moras. Metropol Palais lades ner/såldes av, och facket tvingades göra en total översyn av sina tillgångar, inklusive verksamheten på Marholmen, för att försöka återvinna en gnutta förtroende. Ett arv av svek Det som gör historien om Kommunal, Marholmen och facktopparna så djupt osmaklig är just den bottenlösa kontrasten. De som representerade Sveriges mest utarbetade och underbetalda arbetare lajvade överklass. De skapade ett slutet ekosystem av ryggdunkningar, gratis sprit och lägenhetskontrakt, allt finansierat av människor som torkar äldre och byter blöjor på förskolor. Det var inte bara en ekonomisk skandal; det var en fullständig moralisk kollaps. Hur ser du på fackföreningarnas roll idag, tror du att de har lärt sig sin läxa efter den här typen av skandaler, eller är risken för pampvälde lika stor nu? Kommunal äger fortfarande hela ön Marholmen… (Long-Lat) 59.686246, 18.780601 https://t.co/BRs0zr59GZ https://t.co/91TTmTc9Im https://t.co/HAjGyL0qBH #Fackförening #Arbetsvillkor #Skandal

Året är 2014. Islamiska Staten (IS) härjar i Mellanöstern, och unga män från svenska förorter reser ner i hundratal för att ansluta sig till en av modern tids blodigaste terrorsekter. Det svenska samhället står inför en existentiell säkerhetskris. Vad gör den svenska staten? Man drar sitt allra vassaste vapen: Man utser Mona Sahlin till "nationell samordnare mot våldsbejakande extremism". Man kunde nästan höra hur terroristerna darrade av skräck i kalifatet. Hur såg då Sahlins stenhårda strategi ut för att stoppa blodtörstiga jihadister? Jo, hon applicerade den klassiska svenska socialtjänstmodellen: fika, dialog och "förståelse". I stället för att låsa in hemvändande terrorister eller dra in deras medborgarskap, lanserades idén att dessa stackars "vilsna själar" behövde integreras tillbaka in i samhället. Budskapet som sändes ut till Sveriges kommuner var obeskrivligt: Hemvändande IS-krigare skulle erbjudas gräddfil till bostäder, skuldsanering, psykologhjälp och jobb. Om du skötte dig och jobbade hårt i Sverige fick du stå i bostadskö i tio år. Om du åkte till Syrien och deltog i ett folkmord, flögs du hem till en trea med balkong och ett fast jobb. Det var en integrationspolitik som var så gränslöst naiv att den skapade rubriker i utländsk press, där man öppet skrattade åt det "svenska dårhuset". Som grädde på moset startade Sahlins kansli en nationell "stödtelefon". Tanken var att oroliga mammor skulle ringa in och prata ut om sina radikaliserade söner. Telefonen ekade tom. Den kostade skattebetalarna miljoner, men genererade knappt några relevanta samtal alls. Kommunerna klagade högljutt på att de från Sahlins kansli bara fick diffusa powerpoint-presentationer och broschyrer i stället för riktiga verktyg. Och hur slutade detta magnifika uppdrag? Fick hon sparken för att hennes terrorpolitik var ett monumentalt magplask? Nej. Hon tvingades avgå 2016 eftersom hon – mitt under brinnande terrorhot – var fullt upptagen med att skriva falska intyg till sin egen livvakt. Ett passande slut på ett av svensk politiks mest pinsamma kapitel. https://t.co/LCXLoSizKv #Sverige #Extremism #Terrorism

De verkoop van brandstof aan burgers en bedrijven op de door Rusland bezette Krim is stopgezet vanwege een tekort, als gevolg van Oekraïense aanvallen op de Russische energie-infrastructuur, terwijl de overheid en het leger nog wel brandstof kunnen tanken. #Krim #Brandstoftekort #OekraïneRusland