Search

Plågsamt att se SVT:s intervju med Thand Ringqvist. Hon stakar sig, talar otydligt och snurrar in sig i motsägelsefulla resonemang. Framför allt försöker hon lura i väljarna att en mittenregering som saknar både partier och parlamentariskt stöd faktiskt existerar. Att någon fortfarande röstar på detta förvirrade bondeparti är ett mysterium. Men en sak var tydlig: C väljer nyval framför V i regeringen. Vid en vänstervinst väntar alltså regeringskaoz – och sannolikt ännu ett val. #svpol #politik #val2024

Jag: "Arbetarna lämnar Socialdemokraterna och går till SD. I valet 2026 kommer SD bli Sveriges arbetarparti." Socialdemokraternas alla politiker, fackliga ombudsmän och Daniel Suhonen: "Det är ett mysterium. Vi förstår inte alls vad det kan bero på." https://t.co/BT3U8yUs5c #politik #val2026 #Socialdemokraterna

Hvordan endrer et maleri seg når vi ser på det gjennom øynene til en litterær figur? Mona Lisa — Leonardo da Vinci (1452–1519) Elizabeth Bennet ville kanskje smile av alle teoriene rundt det berømte smilet. Emma Woodhouse ville sannsynligvis straks prøve å tolke personligheten til kvinnen i portrettet. Vannliljer — Claude Monet (1840–1926) Anne Elliot kunne kanskje se tid, minner og forandring i dem. Mr. Darcy ville kanskje sette pris på nettopp roen og tilbakeholdenheten i bildet. Stjernenatt — Vincent van Gogh (1853–1890) Catherine Morland kunne gjøre den urolige himmelen til begynnelsen på et mysterium. Marianne Dashwood ville kanskje først legge merke til følelsen og først deretter landskapet. Disse figurene tilhører Jane Austens (1775–1817) verden, mens maleriene kommer fra svært forskjellige perioder. Kanskje en interessant måte å se på kunst på er å ikke bare spørre: «Hva ser jeg?» men også: «Hva ville en annen person se i dette maleriet?» #Kunsthistorie #BerømteMalerier #LeonardoDaVinci #ClaudeMonet #VincentVanGogh #KunstOgLitteratur #Museer #20260826 #0021 #MrCulturewise #CaptainWeb #Norsk

Hur förändras en målning när vi betraktar den genom ögonen på en litterär figur? Mona Lisa — Leonardo da Vinci (1452–1519) Elizabeth Bennet skulle kanske le åt alla teorier kring det berömda leendet. Emma Woodhouse skulle förmodligen genast försöka tyda personligheten hos kvinnan i porträttet. Näckrosor — Claude Monet (1840–1926) Anne Elliot skulle kanske se tid, minne och förändring i dem. Mr Darcy skulle kanske uppskatta just bildens lugn och återhållsamhet. Stjärnenatt — Vincent van Gogh (1853–1890) Catherine Morland skulle kunna förvandla den rastlösa himlen till början på ett mysterium. Marianne Dashwood skulle kanske först lägga märke till känslan och först därefter landskapet. Dessa gestalter tillhör Jane Austens (1775–1817) värld, medan målningarna kommer från mycket olika perioder. Kanske är ett intressant sätt att se på konst att inte bara fråga: ”Vad ser jag?” utan också: ”Vad skulle någon annan se i denna målning?” #Konsthistoria #BerömdaMålningar #LeonardoDaVinci #ClaudeMonet #VincentVanGogh #KonstOchLitteratur #Museer #20260826 #0020 #MrCulturewise #CaptainWeb #Svenska

Hvordan ændrer et maleri sig, når vi ser på det gennem øjnene på en litterær figur? Mona Lisa — Leonardo da Vinci (1452–1519) Elizabeth Bennet ville måske smile af alle teorierne omkring det berømte smil. Emma Woodhouse ville sandsynligvis straks forsøge at tyde personligheden hos kvinden på portrættet. Åkander — Claude Monet (1840–1926) Anne Elliot ville måske se tid, erindring og forandring i dem. Mr. Darcy ville måske netop sætte pris på billedets ro og tilbageholdenhed. Stjernenatten — Vincent van Gogh (1853–1890) Catherine Morland kunne forvandle den urolige himmel til begyndelsen på et mysterium. Marianne Dashwood ville måske først lægge mærke til følelsen og først derefter landskabet. Disse figurer tilhører Jane Austens (1775–1817) verden, mens malerierne stammer fra meget forskellige perioder. Måske er en interessant måde at se på kunst på ikke kun at spørge: “Hvad ser jeg?” men også: “Hvad ville en anden se i dette maleri?” #Kunsthistorie #BerømteMalerier #LeonardoDaVinci #ClaudeMonet #VincentVanGogh #KunstOgLitteratur #Museer #20260826 #0017 #MrCulturewise #CaptainWeb #Dansk

Ett mysterium att inte den enda riktigt viktiga politiska frågan, vårt försvar, märks i valdebatten. Är det bara jag som vill spara överallt och höja försvarsutgifterna till 20 % av BNP? Om ryssarna intar oss spelar liksom inget annat vi byggt upp någon roll, då allting ändå går förlorat. #Försvar #Politik #Valdebatt

Titta på utvecklingen i Berlin och Paris. Det är inget mysterium att AfD i Tyskland, RN i Frankrike och SD i Sverige växer för varje dag som går. När etablissemanget misslyckas med att ge folk trygghet i sitt eget land, söker sig folk till de som faktiskt vill förändra. #politik #europa #förändring

Socialistiska haveriet, BPA... Om det är någon historisk händelse som perfekt kapslar in det totala, monumentala hyckleriet inom den svenska fackföreningsrörelsen och dess kopplingar till den socialdemokratiska maktsfären, så är det BPA-skandalen. Det som skulle vara arbetarnas stolta flaggskepp – beviset på att facket minsan kunde driva företag bättre än kapitalisterna – förvandlades under 80- och 90-talet till en orgie i fastighetsspekulation, girighet och miljardförluster. Och gissa vem som fick betala notan? Den vanliga, hårt slitande byggnadsarbetaren. Här är en djupdykning i hur fackpamparnas bygge raserades från grunden: 1. Den socialistiska drömmen (Början) Historien börjar med idén om arbetarstyrd produktion (bolaget bildades på 1920-talet). Tanken var vacker i sin marxistiska enkelhet: Varför ska de "onda" privata byggherrarna ta vinsten när facket kan äga produktionsmedlen själva? BPA växte sig med åren gigantiskt. Med LO och framförallt Byggnadsarbetareförbundet i ryggen blev man Sveriges näst största byggbolag, tätt efter Skanska. På ytan var allt frid och fröjd; facket visade musklerna och byggde folkhemmet. 2. Fackpamparna leker Gordon Gekko (1980-talet) Sedan kom 1980-talet och kasinoekonomin. Fackpamparna – samma män som på 1 maj stod på torgen och skrek sig hesa mot kapitalismens ondska – drabbades plötsligt av extrem börsfeber. 1986 börsnoterades BPA. Plötsligt befann sig fackföreningsbyråkrater i en värld de inte förstod. De började snurra in sig i avancerade fastighetsaffärer, aktiespekulationer och snåriga finansiella upplägg. Männen i LO-borgen trodde plötsligt att de var Wall Street-hajar, fast med medlemmarnas fackavgifter och pensionspengar som insats. 3. Haveriet och 50-miljoners-chocken (1993) När 90-talskrisen och fastighetsbubblan sprack med ett öronbedövande dån, drogs BPA rakt ner i avgrunden. Konkursen nafsade bolaget i hälarna och i ren panik tvingades LO-förbunden pumpa in 1,6 miljarder kronor för att rädda sitt sjunkande skepp. Men det som fick hela korthuset att rämna moraliskt var avslöjandet om BPA:s VD, Göran Lövgren. Mitt under brinnande kris, när bolaget blödde pengar och vanliga byggnadsarbetare förlorade jobben, avslöjades det att Lövgren hade utrustats med en guldfallskärm (avgångsvederlag) på sinnessjuka 50 miljoner kronor. Femtio miljoner! Och detta var alltså godkänt och signerat av den svenska fackföreningsrörelsens absoluta elit. 4. Huvudena rullar (De inblandade) Avslöjandet utlöste en atombomb i den svenska samhällsdebatten. Den kognitiva dissonansen hos LO-medlemmarna var total. Vilka "arbetarkämpar" hade godkänt att fackföreningspengar användes för att göra en misslyckad VD till mångmiljonär? Stig Malm (LO:s ordförande): Den högljudda och maktfullkomliga LO-basen satt i BPA:s styrelse och var djupt insyltad i fallskärmsavtalet. Han försökte klamra sig fast vid makten, men trycket från en rasande gräsrot blev för massivt. I december 1993 tvingades han avgå under total förnedring. Åke Wänman (Ordförande för Byggnads och BPA): Som högsta ansvarig för byggfacket och styrelseordförande i BPA var det han som formellt låg bakom avtalen. Även han tvingades kasta in handduken och avgå i vanära. Tommy Qvarfort (Byggnads ekonomichef): Fick omedelbart sparken när vidden av de snåriga, riskabla affärerna och myglet bakom kulisserna började nystas upp. BPA hade på kort tid gått från att förknippas med samhällsansvar till att bli en synonym för inkompetens och korruption. 5. Den ultimata ironin: Kapitalisterna vann Hur slutade detta fantastiska, fackliga maktprojekt? För att rädda vad som räddas kunde tvingades facket sälja hela rasket. Och vilka stod redo att ta över? De skånska, privatkapitalistiska bröderna Mats och Erik Paulsson, grundarna av Peab. Facket bytte sina aktier mot Peabs aktier i fastighetsbolaget Wihlborgs. Det blev en affär där de slipade bröderna Paulsson drog det längsta strået. Deras bolag Peab växte sig enormt och gjorde miljardvinster på övertagandet, medan Byggnads medlemmar fick ta de massiva förlusterna. Summering av haveriet BPA-skandalen är det ultimata beviset på vad som händer när politisk hybris möter ekonomisk inkompetens. Fackpamparna startade ett bolag för att visa att de inte behövde kapitalismen. De slutade med att spekulera bort medlemmarnas miljarder, beviljade Sveriges fetaste kapitalist-fallskärm till sin VD, och fick sedan se sig besegrade och tvingades skänka bort resterna av imperiet till en skånsk finansfamilj. Att ledande S- och LO-företrädare överhuvudtaget vågar använda ord som "girighet" eller "ansvar" efter BPA-affären är ett historiskt mysterium. https://t.co/U7xaHOMaY3 #BPA #fackföreningar #korruption

Tři mladí Češi, Lenka Tučková a bratři Michal a Jan Pavelkovi, zmizeli v létě 2001 v albánských Prokletých horách během výpravy, která se měla stát jejich dobrodružstvím, a po dvaceti pěti letech zůstává jejich osud jednou z největších nevyřešených záhad v české historii, přičemž někteří místní obyvatelé zřejmě mají informace o jejich zmizení, ale odmítají o nich hovořit z obavy o vlastní bezpečnost. #Albánie #ProkletéHory #mysterium

Anna W. (32), která se z Hamburku přestěhovala na Mallorcu za novým začátkem, byla od poslední nevysvětlené SMS jako by zmizela, a její přátelé a rodina v panice pátrají po jejích stopách poté, co obdrželi záhadné zprávy o údajném přepadení na pláži a zmizení dokladů. #VermisstePerson #Mallorca #Mysterium

Nové knihy zahrnují napínavý detektivní příběh Davida Urbana, který zkoumá záhadu nalezených mrtvol v Klánovickém lese, introspektivní esej Doroty Ambrožové o mateřství, temnou fikci Rudolfa Havlíka o žoldákovi, antologii mrazivých povídek, kapesního průvodce meteorologií od Dagmar Honsové a další fascinující tituly, které osloví různé čtenářské preference. #kniha #mystérium #napětí