Search

Elisabeth Thand Ringqvist jämförde ikväll i Aktuellt ett förbud mot burka – en ordning som redan finns i demokratier som Frankrike, Danmark och Nederländerna – med den islamistiska diktaturen Irans moralpolis, som fängslar, torterar och förtrycker kvinnor som vägrar underordna sig slöjtvånget. Det är en häpnadsväckande relativisering av förtrycket i Iran. Har Thand Ringqvist träffat kvinnor som arresterats, misshandlats, våldtagits eller fängslats för att de vägrat bära slöja? Har hon mött iranier vars anhöriga mördats av regimen för att de krävt den mest grundläggande friheten över sina egna kroppar? Att likställa demokratiskt beslutade begränsningar av heltäckande ansiktsplagg med en teokratisk diktaturs brutala tvångsapparat är inte bara historielöst. Det förminskar de iranska kvinnornas kamp och trivialiserar ett förtryck som har kostat människor frihet, kroppar och liv. Elisabeth Thand Ringqvist borde skämmas. #KvinnorsRättigheter #Förtryck #Demokrati

Simona Mohamsson gästade Morgonpasset i P3 och fick frågan varför hon kunde bära en Davidsstjärna i partiledardebatten men inte en hijab. ”Okej att ha Davidsstjärna, inte okej att ha hijab. Vad är skillnaden?” Det är en häpnadsväckande fördumning av hela diskussionen. Mohamsson bar Davidsstjärnan för att visa solidaritet med svenska judar som utsätts för antisemitism. Davidsstjärnan är en symbol för judisk identitet och religion. Det finns inget religiöst krav på att judiska kvinnor måste bära den för att betraktas som anständiga, och ingen kvinna straffas för att hon lämnar den hemma. Hijaben bär på en helt annan historia och betydelse. Visst kan en vuxen kvinna i Sverige frivilligt välja att bära slöja. Det är hennes rätt. Men att något väljs frivilligt innebär inte automatiskt att det är en frihetssymbol. Slöjan är kopplad till religiösa föreställningar om kvinnans hår, kropp, blygsamhet och förhållande till män. I delar av världen är detta inte teori. Kvinnor tvingas täcka sig och kan straffas när de vägrar. Även i Sverige finns flickor som lever under hedersnormer där valet inte är särskilt fritt. Man kan alltså försvara kvinnans rätt att bära hijab utan att låtsas att hijaben därför representerar frihet. Frihet är både rätten att ta på sig den och rätten att ta av sig den utan hot, repressalier eller straff. Ändå fortsätter Morgonpasset: muslimer är väl också en minoritet? Och samerna då? Skulle Mohamsson kunna bära kolt? Det blir till slut parodiskt. Som om Davidsstjärnan, hijaben och den samiska kolten vore tre utbytbara minoritetsaccessoarer. Det är precis denna intellektuella nivellering som gör public service-kritiken relevant. Journalister ska ställa obekväma frågor. Men de bör åtminstone förstå skillnaden mellan symboler med helt olika historia, innebörd och förhållande till tvång. För er på Morgonpasset som fortfarande undrar: Ingen kvinna behöver kämpa för rätten att slippa bära Davidsstjärnan. Det finns kvinnor som riskerar sin frihet för rätten att ta av sig slöjan. @MorgonpassetiP3 #svpol @SMohamsson #Frihet #Identitet #Diskussion

Argumentet ”de vill se ut som sina mammor” angående slöja på småflickor är så genomskinligt. Även i ett scenario då det är sant bör den vuxna då förklara att flickan får vänta. Ingen skulle skulle låta en fyraårig flicka gå till förskolan med bh och smink för att mamma har det. #slöja #barn #jämställdhet

Kids, lystring! Nu blir det söndagsskola med farbror Sfeir. Idag ska det handla om ”Saharas blå män”. Tuaregerna är ett amazighfolk, ofta kallat berberfolk, vars traditionella områden sträcker sig över dagens Mali 🇲🇱, Niger 🇳🇪, Algeriet 🇩🇿, Libyen 🇱🇾 och Burkina Faso 🇧🇫. I århundraden rörde de sig längs Saharas handelsvägar med kamelkaravaner och förmedlade salt, guld, livsmedel och andra varor mellan Nordafrika, Sahel och områdena söder om öknen. Ursprunget till benämningen tuareg är omstritt. Ordet brukar härledas från arabiskans ṭawāriq (طوارق), plural av ṭāriq, som kan beteckna en vägfarande eller någon som färdas om natten. Tuareger använder om sig själva namn som Kel Tamasheq, ”de som talar tamasheq”, eller Kel Tagelmust, ”slöjans folk”. Tuaregerna har aldrig utgjort ett enhetligt folk med en gemensam politisk ledning. De har varit organiserade i stammar, klaner och löst sammanhållna konfederationer med egna maktstrukturer och inbördes rivaliteter. Tuaregsamhället beskrivs ibland som matriarkaliskt, men matrilineärt är mer korrekt. Släktskap, arv och social tillhörighet har i många grupper räknats genom moderns linje. Kvinnan har traditionellt ägt tältet, förvaltat egendom och haft en förhållandevis stark ställning inom äktenskapet och vid skilsmässa. Hon har också varit en viktig bärare av språk, poesi, musik och muntlig tradition. Det innebär emellertid inte att tuaregsamhällena har styrts av kvinnor. Den militära, religiösa och formella politiska makten har vanligen dominerats av män. Tuaregernas språk, tamasheq och närbesläktade varianter, tillhör den amazighiska språkfamiljen. De har också bevarat tifinagh, ett gammalt skriftsystem som blivit en central symbol för amazighisk identitet. Kunskapen om skriften har traditionellt haft en stark ställning bland kvinnor, vilket ytterligare understryker deras kulturella betydelse. Tuaregerna är huvudsakligen sunnimuslimer, men islam har historiskt förenats med lokala sedvänjor och äldre kulturella traditioner. Till skillnad från i många andra muslimska samhällen är det traditionellt männen som täcker ansiktet. Den karakteristiska indigofärgade slöjan, tagelmusten, skyddar mot sol och sand men markerar också vuxenhet, värdighet och social identitet. Färgämnet kunde färga av sig på huden och gav upphov till den europeiska benämningen ”Saharas blå män”. Tuaregisk kultur har samtidigt fått internationellt genomslag, inte minst genom den så kallade ökenbluesen. Där förenas traditionella rytmer och poetiska uttryck med elgitarrer och sånger om öknen, kärleken, exilen och förlusten av ett äldre levnadssätt. #Tuareg #Kultur #Sahara

Väldigt modigt av Ifrah Yuusuf. Betydligt mindre imponerande är att ordföranden för kvinnoförbundet i Sveriges största parti, Socialdemokraterna, inte ens förmår medge att det förekommer utbrett tvång och stark press kring slöjan. https://t.co/eW79PuslJ0 #IfrahYuusuf #kvinnor #slöja

Efter SD:s förslag om ett generellt slöjförbud svarade flera debattörer med att likställa hijaben med folkdräktshättor, halsdukar och slipsar. Det tog två dagar att hitta 100 svenska domar där flickor och kvinnor misshandlas, hotas och förnedras för att de inte vill bära slöja. https://t.co/Qk1Rv0w2qM #slöjförbud #jämställdhet #mänskligaRättigheter

Branko Bačić, potpredsjednik Vlade, komentirao je pojavu pukotina na Pelješkom mostu, ističući da sigurnost mosta nije ugrožena, ali da će se početkom rujna provesti obnova zaštitnog sloja kao odgovor na ovo oštećenje koje može naštetiti konstrukciji ako se izostavi pravovremena intervencija. #PelješkiMost #sanacijaMosta #pukotine

Jag har följt Québecs sekularismlag sedan 2019. Den förbjuder religiösa symboler för dem som utövar statens makt: alla religioner, samma regel. I mars försvarade Québec den i högsta domstolen och i april utvidgades den. Vinsterna: - Eleven, den åtalade och flickan som söker hjälp möter staten & inte en trosuppfattning. – Flickan som inte vill bära slöja slipper anmäla eller trotsa sin familj. – Samma regel för kors, kippa och hijab. Ingen grupp pekas ut, ingen kan kalla det diskriminering. – Religionen förblir vad den ska vara i ett sekulärt land: en privatsak. Sverige borde ta efter 👏 https://t.co/bopmPGbE6o #Sekularism #Religionsfrihet #Jämställdhet

Samma tankegods som att skyla sig med slöja; att kvinnliga attribut är sexualiserande. Denna typ av censur av kvinnor i idrottssammanhang görs redan i t.ex. Iran. Sakta men säkert kokas grodan och krav på skylande klädsel kommer snart som ett brev på posten även i väst. #KvinnorsRättigheter #Censur #Idrott

Hon fick jobbet. Arbetsgivaren är ok med att hon bär slöja. Ändå framställs hon som ett offer som vi ska tycka synd om? Det är inte synd om Hind. Det är synd om alla de kvinnor i världen som misshandlas, fängslas och mördas för att de inte vill bära slöja. https://t.co/6TlgJFkFmK #Kvinnor #Rättvisa #Jämställdhet

När Bilan Osman glömmer historien Debatten om slöjan fastnar ofta mellan två ytterligheter. Antingen beskrivs den som ett rent uttryck för personlig religionsfrihet eller som ett bevis på kvinnoförtryck. Båda perspektiven missar en viktig historisk dimension. Jag har tidigare beskrivit normaliseringen av slöjan som ett vansinne, eftersom jag menar att den bortser från symbolens historiska och politiska betydelse i stora delar av Mellanöstern. (Länk till GP-artikeln.) Nu fortsätter samma berättelse. Bilan Osmans artikel i Expressen är, enligt min mening, ytterligare ett exempel på hur en islamistiskt präglad förståelse av slöjan presenteras utan att dess politiska och historiska dimension problematiseras. Jag växte upp i Egypten. Under min barndom var hijab ovanlig i stora delar av samhället. På fotografier från 1940-, 50- och 60-talet syns kvinnor i offentligheten ofta utan huvudduk. Förändringen kom framför allt under 1970- och 80-talen, parallellt med den islamistiska väckelsen och Muslimska brödraskapets växande inflytande. Slöjan blev inte bara ett uttryck för personlig tro utan också en symbol för en ny religiös och politisk identitet. Det är denna historiska utveckling som ofta saknas i den svenska debatten. Historiskt har också olika former av slöja och ansiktstäckning haft en social funktion. I många klassiska muslimska samhällen var ansiktstäckning framför allt förknippad med fria kvinnor, medan slavkvinnor inte omfattades av samma normer och i flera rättstraditioner inte tilläts bära samma typ av täckning. Slöjans historia handlar därför inte enbart om religion utan också om social status, makt och samhällsordning. Ingen ska ifrågasätta en vuxen kvinnas rätt att bära slöja om hon själv önskar det. Religionsfriheten är en grundläggande rättighet. Men det innebär inte att vi ska blunda för att samma symbol under de senaste femtio åren också har använts av islamistiska rörelser som ett verktyg för identitetsskapande och politisk mobilisering. När den dimensionen utelämnas reduceras en komplex historisk utveckling till en fråga om individuell tro. Sverige behöver därför en mer nyanserad diskussion. Vi måste kunna försvara religionsfriheten samtidigt som vi vågar analysera hur religiösa symboler också kan få en politisk funktion. Den distinktionen är avgörande om vi vill förstå både utvecklingen i Mellanöstern och de utmaningar som Sverige står inför idag. Den som vill förstå varför jag ser så allvarligt på denna utveckling kan gärna läsa mina tidigare texter: Länkar till de båda texterna finns i kommentarsfältet på min Substack. #Religionsfrihet #KvinnorsRättigheter #HistoriskAnalys

"Efter SD:s förslag om ett generellt slöjförbud svarade flera debattörer med att likställa hijaben med folkdräktshättor, halsdukar och slipsar. Det tog mig två dagar att hitta 100 svenska domar där flickor och kvinnor misshandlas, dödshotas, stryps, förnedras och hotas med att skickas tillbaka till hemlandet. Allt för att de inte vill bära slöja. I det här dokumentet publiceras utdrag ur de 100 domarna. Den svenska slöjdebatten handlar nästan alltid om kvinnor som väljer hijab. Den här granskningen handlar om rätten att slippa." https://t.co/BYXzYuvpjq #slöjd #feminism #yttrandefrihet

"Bilan Osman skriver att SD-förslaget om att förbjuda slöja tyder på ett hat mot – bland annat – muslimer. Hon bär sin slöja frivilligt, men det är inte för hennes skull vi vill införa ett förbud. Vi måste prioritera kvinnorna som inte får välja, skriver Sara Gille (SD)." https://t.co/xe7rkVPcCV #slöja #kvinnor #yttrandefrihet