Search

Bara att lyfta på hatten o gratulera norrmännen. En bedrift som inget annat skandinaviskt land åstadkommit sedan när då? Just det, Sverige 2018. Och på det en ramsa hämtad direkt ur Islands vulkanbok. Mäkta imponerande! #Norge #Skandinavien #Gratulerar

Nya DNA-analyser avslöjar att barn i medeltida gravar i Skandinavien inte alltid begravdes med sina nära släktingar, utan snarare enligt sociala och religiösa regler, vilket ger en ny förståelse för barnens könsroller och familjedynamik under denna tid. #DNA #medeltiden #arkeologi

Skandinaviens største avis Aftonbladet er politisk korrekte kujoner. Dansk politi udsender et billede af den eftersøgte i sagen om overfaldet på Christian Zedig. Aftonbladet bringer herefter dette billede. Det er ganske enkelt en parodi på journalistisk hæderlighed. #dkpol https://t.co/KnoqHW0THN #journalisme #politikk #Skandinavien

Vilken enastående och halsbrytande intellektuell akrobatik du bjuder på August Sergej Torngren Wartin! Att lyckas skriva en hel artikel om palestiniernas brist på politiska rättigheter utan att ägna en enda stavelse åt deras egna korrupta ledarskap, är faktiskt en prestation som kräver en närmast olympisk förmåga att blunda för verkligheten. Låt oss plocka isär din lilla alternativa historiebok, bit för bit: Du ondgör dig över att palestinier på Västbanken och i Gaza inte får rösta i israeliska val till Knesset. Här får man ju nästan gnugga sig i ögonen. Palestinierna har egna parlamentariska institutioner. Att de inte har fått rösta sedan 2006 beror inte på Israel, utan på att deras egen president, Mahmoud Abbas, för närvarande befinner sig på det artonde året av sin fyraåriga mandatperiod, och på att Hamas hellre kastar sina politiska motståndare från hustak än håller fria val. Att du kräver att Israel ska ge rösträtt till befolkningen i ett externt, ofta djupt fientligt grannområde, är säkerhetspolitisk storhumor. Skulle de allierade ha gett tyskarna rösträtt i amerikanska val under ockupationen 1946? Din beskrivning av Gaza är rent av rörande i sin ologik. Israel drog ut varenda soldat och tvingade bort varenda judisk bosättare år 2005. Området fick totalt självstyre och miljarder i bistånd för att bygga ett "Mellanösterns Singapore". Istället valde de att bygga Mellanösterns största terrorbas. Att Israel (och Egypten, som du väldigt bekvämt glömmer bort) därefter valde att kontrollera sina gränser mot en terrororganisation, gör det inte till en "ockupation". En stat som stänger sin gräns mot en regim som skickar tusentals raketer över civila bedriver gränssäkerhet, inte apartheid. I din grandiosa kalkyl om vad som gör Israel till en icke-demokrati, sveper du snabbt förbi en avgörande detalj: de drygt två miljoner araber som faktiskt är israeliska medborgare. De har exakt samma rösträtt som judiska israeler, de sitter i Knesset, de är domare i Högsta domstolen, överläkare på sjukhusen och befäl i armén. Det måste vara fruktansvärt irriterande för din apartheid-tes att Mellanösterns friaste araber bor just i Israel. Att du sen lutar dig mot Amnesty, FN:s generalförsamling och ICJ för att bevisa din poäng är ju närmast gulligt. Vi pratar alltså om FN-organ där världens värsta diktaturer, slaktare och tyranner (Ofta från islamska länder) glatt sitter och dunkar varandra i ryggen medan de slentrianfördömer regionens enda fungerande demokrati. Att V-Dem sänker Israels betyg på grund av inrikespolitiska rättsstatsreformer under Netanyahu är en legitim inrikespolitisk debatt i Israel, det bevisar att det är en levande demokrati med debatt och fri opinionsbildning. Din slutsats att Israel måste ge alla på Västbanken och Gaza israeliskt medborgarskap för att duga i dina ögon är exakt vad Hamas drömmer om: slutet på den enda judiska staten i världen. Det är dags att sluta infantilisera palestinierna, August. Det är inte Israels fel att palestiniernas ledare konsekvent och historiskt har valt terror framför statsbyggande och fred. Men fortsätt du att leka internationell folkrättsjurist från bekvämligheten i Skandinavien, det är ju alltid mycket lättare att utdela moraliska pekpinnar när man slipper leva med terroristerna som grannar. https://t.co/BdanBWOe9l #Israel #Palestine #Politics

Att gräva i historien om Reso (Folkresor) är att ta en guidad tur genom det kanske mest klassiska av alla socialdemokratiska affärshaverier. Det är berättelsen om vad som händer när fackpampar och kooperativa byråkrater, helt utan affärssinne, bestämmer sig för att leka hotellmagnater och researrangörer med arbetarnas och medlemmarnas pengar. Det som började som en vacker tanke om semester åt folket slutade i en monumental, miljarddyr finansiell krater. Här är den obarmhärtiga sanningen om Resos uppgång och spektakulära fall: 1. Utopin: Arbetarnas egen lilla resebyrå Reso grundades 1937 av arbetarrörelsen (bl.a. ABF) och kooperationen (KF). Den ursprungliga tanken var sympatisk: nu när arbetarna äntligen hade fått lagstadgad semester (två veckor 1938), skulle de också ha råd att åka någonstans. Reso skulle erbjuda folklig, billig och "meningsfull" fritid. Men, som alltid när den svenska vänstern får tillgång till en stor säck med "någon annans pengar", dröjde det inte länge förrän storhetsvansinnet kickade in. Reso nöjde sig inte med att arrangera bussresor och tältläger. Man skulle bygga ett imperium. 2. Skrytbyggena och betongpalatsen Under efterkrigstiden och framåt expanderade Reso aggressivt. Fackförenings- och KF-byråkraterna förvandlades från folkrörelsearbetare till lyxiga fastighetsutvecklare. Reso började bygga och köpa upp enorma hotellkomplex över hela Skandinavien. Ofta var det gigantiska, gråa betongkolosser (som hotell Continental i Stockholm eller Rubinen i Göteborg). Det dröjde inte länge förrän dessa hotell blev den socialdemokratiska maktapparatens egna vardagsrum. LO-toppar och partiföreträdare kunde hålla sina eviga, spritdrypande kongresser och konferenser i "egna" lokaler. Gräsrötterna ute i fabrikerna finansierade kalaset, medan ombudsmännen bodde på hotell och åt trerätters på representationskontot. 3. Affärssinnet som saknades Problemet med socialistisk affärslogik är att den bara fungerar så länge man har monopol eller oändligt med medlemskapital att bränna. När den fria marknaden och den moderna charterturismen tog fart på 70- och 80-talet blev Resos inkompetens brutalt uppenbar. Privata aktörer som Vingresor och Spies erbjöd billigare, roligare och effektivare resor till solen. Reso, fastlåst i sin byråkratiska, fackliga företagskultur, var trögrörligt och toppstyrt. Istället för att anpassa sig efter marknaden fortsatte Reso att köpa upp ännu fler hotell och resebyråer under det glada 80-talet, dopade av fackföreningsrörelsens och KFs pengar. Man saknade totalt den kostnadskontroll som krävs i en lågmarginalbransch. 4. Kollapsen och notan till gräsrötterna När 90-talskrisen slog till sprack bubblan med ett öronbedövande dån. Resos extremt belånade och ineffektiva hotell- och reseimperium blödde pengar i en takt som inte ens LO-borgen och KF kunde hantera. Verkligheten, den som sossar brukar avsky allra mest, knackade på dörren. 1992 tvingades Reso i princip kasta in handduken. Koncernen styckades upp och såldes i panik. Hotellen slumpades bort (och blev senare grunden för privata miljardimperier som Scandic och Choice Hotels, och man kan ju undra om någon fackpamp tjänade pengar på detta "upplägg"?). Resebyråerna såldes av till privata aktörer. En gigantisk kapitalförstöring. Arbetarnas och kooperationens medlemmar förlorade enorma summor när pamparnas leksak gick i kras. Slutsats: Ett monument över hyckleriet Resos haveri är det ultimata beviset på regeln: Låt aldrig en sosse driva ett företag. När fackliga byråkrater slipper ta personlig ekonomisk risk, och istället kan leka "Wall Street" med undersköterskors och industriarbetares medlemsavgifter, slutar det alltid i tårar. Man lade ner miljarder på att bygga ett hotellimperium för att "undvika kapitalisternas vinster" – bara för att missköta det så brutalt att man tvingades skänka bort resterna till... ja, just det: privata kapitalister. Ironin är lika storslagen som den är tragisk. #Reso #Socialism #Historia

Österreichs Bildungsministerium hat beschlossen, die Ausgabe digitaler Endgeräte an Schülerinnen und Schüler um eineinhalb Jahre zu verschieben, um negative Auswirkungen auf Konzentration, Lernleistung und soziale Interaktion zu vermeiden, und orientiert sich dabei an Erkenntnissen aus Skandinavien. #Bildung #Digitalisierung #Lernen