Ukrainas försvarsminister Mychajlo Fedorov har tvingats lämna sin post efter interna konflikter om mobilisering och reformer inom armén, trots framgångar på slagfältet. #Ukraina #MychajloFedorov #Mobilisering
När Bilan Osman glömmer historien Debatten om slöjan fastnar ofta mellan två ytterligheter. Antingen beskrivs den som ett rent uttryck för personlig religionsfrihet eller som ett bevis på kvinnoförtryck. Båda perspektiven missar en viktig historisk dimension. Jag har tidigare beskrivit normaliseringen av slöjan som ett vansinne, eftersom jag menar att den bortser från symbolens historiska och politiska betydelse i stora delar av Mellanöstern. (Länk till GP-artikeln.) Nu fortsätter samma berättelse. Bilan Osmans artikel i Expressen är, enligt min mening, ytterligare ett exempel på hur en islamistiskt präglad förståelse av slöjan presenteras utan att dess politiska och historiska dimension problematiseras. Jag växte upp i Egypten. Under min barndom var hijab ovanlig i stora delar av samhället. På fotografier från 1940-, 50- och 60-talet syns kvinnor i offentligheten ofta utan huvudduk. Förändringen kom framför allt under 1970- och 80-talen, parallellt med den islamistiska väckelsen och Muslimska brödraskapets växande inflytande. Slöjan blev inte bara ett uttryck för personlig tro utan också en symbol för en ny religiös och politisk identitet. Det är denna historiska utveckling som ofta saknas i den svenska debatten. Historiskt har också olika former av slöja och ansiktstäckning haft en social funktion. I många klassiska muslimska samhällen var ansiktstäckning framför allt förknippad med fria kvinnor, medan slavkvinnor inte omfattades av samma normer och i flera rättstraditioner inte tilläts bära samma typ av täckning. Slöjans historia handlar därför inte enbart om religion utan också om social status, makt och samhällsordning. Ingen ska ifrågasätta en vuxen kvinnas rätt att bära slöja om hon själv önskar det. Religionsfriheten är en grundläggande rättighet. Men det innebär inte att vi ska blunda för att samma symbol under de senaste femtio åren också har använts av islamistiska rörelser som ett verktyg för identitetsskapande och politisk mobilisering. När den dimensionen utelämnas reduceras en komplex historisk utveckling till en fråga om individuell tro. Sverige behöver därför en mer nyanserad diskussion. Vi måste kunna försvara religionsfriheten samtidigt som vi vågar analysera hur religiösa symboler också kan få en politisk funktion. Den distinktionen är avgörande om vi vill förstå både utvecklingen i Mellanöstern och de utmaningar som Sverige står inför idag. Den som vill förstå varför jag ser så allvarligt på denna utveckling kan gärna läsa mina tidigare texter: Länkar till de båda texterna finns i kommentarsfältet på min Substack. #Religionsfrihet #KvinnorsRättigheter #HistoriskAnalys
Den 1 juli rapporterade Dagens Nyheter om Sveriges uttåg ur VM efter en förlust mot Frankrike, en mammas fängelsedom efter att hennes dotter dött i en brand, Googles rekordskadestånd till Pricerunner, samt Rysslands stängning av gränsövergångar och varningar om möjlig mobilisering. #Sverige #VM2026 #Google
Enligt militärexperten Johan Huovinen kan Vladimir Putin tvingas till en mobilisering i höst på grund av svårigheter att rekrytera soldater, vilket skulle kunna sätta press på hans stöd bland folket i samband med Ukrainakriget. #Putin #mobilisering #Ukrainakriget
Ryska militären lockar med jobbannonser som påstår att placeringar är i Kina och Belarus, men i verkligheten kan dessa kontrakt leda till fronttjänst i Ukraina, vilket syftar till att rekrytera fler soldater utan att utlösa en allmän mobilisering. #Kreml #militärjobb #Ukraina
