Search

-B.K- wrote that a student at the University of Copenhagen (KU) was agitating to mobilize thousands for a left-wing demonstration in the middle of a class, while a teacher stood in the background. He believed that the campuses were breeding leftist voters and Antifa types at society's expense. https://t.co/d9YJUZXLHv #København #Venstrefløjen #Studieliv (translated)

In an opinion piece in Dagens Nyheter, five professors argue that the current AI situation requires both a serious view of the risks and a mobilization of research to strengthen cybersecurity and clarify responsibility, instead of slowing down or accelerating the development of AI. #AI #cybersäkerhet #reglering (translated)

The author wrote that ethnic mobilization today raised suspicions, but that investigations, propositions, and democracy projects, according to them, revealed a more troubling history. They argued that the most striking aspect was not that groups organized themselves, but what those in power did. https://t.co/fFGpSUpV7O #etik #demokrati #mobilisering #SE (translated)

Den här klokskapen är tagen från Olof Heggli på Facebook som läser Berlngske: ”Danskarna tittar över Öresund... ”Vi borde diskutera vem som blir Sveriges nästa statsminister. Nu är ordet ’bananrepublik’ det alla talar om.” Danskarna har alltid varit duktiga på att sätta ord på saker. Ibland så duktiga att vi svenskar och nordmän har föredragit att diskutera deras ordval framför det de faktiskt försökte säga. Nu är det Berlingske som sätter ord på Sverige. Det är svårt att inte uppskatta formuleringen. Särskilt som danskarna under många år har betraktat svensk migrationspolitik ungefär som man betraktar en granne som grillar inomhus: först förvånat, sedan bekymrat och till sist med ett stilla intresse för när brandkåren kommer. Sverige har naturligtvis förklarat att danskarna inte förstått saken. De har varit för hårda, för misstänksamma och framför allt för danska. Vi hade den humanitära stormakten, värdegrunden och ett närmast obegränsat antal handlingsplaner. Om verkligheten inte passade politiken fick verkligheten helt enkelt arbeta med sin människosyn. Danmark stramade åt migrationspolitiken. Sverige stramade åt språkbruket kring migrationspolitiken. Danskarna diskuterade volymer, krav, parallella samhällen, hijab och integration. Sverige diskuterade tonen hos dem som diskuterade volymer, krav, parallella samhällen och integration… Det fungerade utmärkt… Åtminstone för tonen. Nu tittar danskarna på oss igen. Två veckor efter ett extremt jämnt riksdagsval borde Sverige diskutera vem som ska bli statsminister. I stället pågår en förundersökning om misstänkt otillbörligt verkande vid röstning i Borlänge. Vad som faktiskt har hänt är ännu inte fastställt, och ingen ska dömas i förväg. Det är en ganska viktig princip. Särskilt när grannländernas tidningar börjar använda ordet bananrepublik. Men Berlingskes verkliga poäng är större än Borlänge. Vad händer när den svenska demokratin möter täta familje-, etniska eller religiösa nätverk där politisk mobilisering kan få andra former än dem våra institutioner byggdes för? Att mobilisera väljare är självklart legitimt. Partier får informera på somaliska, arabiska eller värmländska om de tror att någon begriper det sistnämnda. Moskéer, kyrkor och föreningar får diskutera politik. Men det finns en gammalmodig liten detalj i demokratin: rösten tillhör väljaren. Inte familjen. Inte föreningen. Inte klanen. Inte imamen. Inte partiet… Väljaren. Det är ett förbluffande enkelt system. Därför har Sverige naturligtvis lyckats göra det komplicerat. Danskarna har i åratal frågat vad som händer när integration misslyckas. Sverige har oftast svarat genom att fråga varför danskarna uttrycker sig så negativt. Nu får rättsväsendet reda ut vad som faktiskt hände i Borlänge. Kanske visar sig misstankarna vara överdrivna. Kanske inte. Men Berlingskes rubrik säger något om hur långt den svenska självbilden har färdats. I åratal har danskarna tittat över Öresund och frågat: ”Vad håller svenskarna egentligen på med?” Vi svarade att Danmark var hårt, kallt och inte hade förstått den svenska modellen. Nu skriver Berlingske om Sverige och ordet bananrepublik hamnar i rubriken. Det betyder naturligtvis inte att Sverige är en bananrepublik… Det vore en alldeles förhastad slutsats. Men det är ändå fascinerande hur många av de frågor som Sverige en gång ansåg det oanständigt att ställa numera ställs av Sverige självt. Danskarna behöver egentligen inte säga ”vad var det vi sa?” De behöver bara vänta. Sverige brukar komma ikapp. Det tar bara tjugo år och en statlig utredning” #Sverige #Danmark #Demokrati

Återigen – ett möte som inte redovisats väcker frågor Igår skrev jag om Nooshi Dadgostars deltagande vid Stockholms moskés 25-årsjubileum. Nu väcks liknande frågor kring hennes deltagande vid Somaliska riksförbundets årsmöte förra året. Varken Vänsterpartiet eller Somaliska riksförbundet har offentligt redovisat mötet eller vilka frågor som diskuterades där. Vad handlade samtalen om? Diskuterades jämställdhet och frågor som barnslöjor, kvinnlig könsstympning och niqab? Eller handlade mötet om politisk representation, kandidater och vallistor? Jag vill också veta hur Vänsterpartiet ser på risken att patriarkala eller klanbaserade maktstrukturer får politiskt inflytande under begrepp som mångkultur, representation och samverkan. Frågan är särskilt relevant eftersom jag redan den 12 januari 2026, åtta månader före valet, varnade i Fokus för klan- och nätverksbaserad mobilisering och för hur sådan kollektiv mobilisering kan påverka personval och partiernas interna processer. Artikeln hade rubriken ”Ändra valsystemet – klanröster urholkar demokratin”. Valresultatet aktualiserar nu frågor som Vänsterpartiet bör besvara öppet: Hur arbetar partiet för att förhindra att släkt-, klan- eller andra kollektiva maktstrukturer får inflytande över nomineringar, personröster och politisk representation? Varför har så lite offentlig information lämnats om dessa möten med organisationer som gör anspråk på att företräda större grupper? Har det förekommit andra liknande möten med organisationer som inte har redovisats i partiets egna kanaler? Demokratin bygger på transparens, individens fria val och individuella rättigheter – inte på att kollektiv får kontroll över individens politiska val eller på slutna möten utan offentlig redovisning. Jag ser fram emot Nooshi Dadgostars svar. Sameh Egyptson Riksdagsersättare (KD) #Demokrati #Transparens #Politik

Noterar att många gjort sig lustiga och anklagat oss som varnade för mobiliseringen i förorten för allehanda otrevligheter, senast igår i Politikbyrån. Som vanligt är det emellertid inte vi som ser verkligheten som den är som är problemet utan de som sticker huvudet i sanden. Det är inte radikalt att tala om klanröstning, valfusk och hur demografin förändrar spelreglerna - det radikala är att mot bättre vetande låta bli samtidigt som Sverige förvandlas till oigenkännlighet. #Sverige #Politik #Demografi

Ett släktbaserat upprop mot en regering är inte vanligt valarbete – det är precis den grupplogik Åkesson pekade på. Att Nalin och hennes släkt styr röster via släktingar, grannar och bekanta stärker bilden av att vissa partier vinner på mobilisering utifrån etnicitet och familjeband, inte sakfrågor. Att kalla motståndaren dålig förlorare när man själv gör valet till en släktangelägenhet är inget motargument, utan ett exempel. #politik #demokrati #val2023

DN ledarsida ägnar nu femtioelfte artikeln åt att misstänkliggöra själva frågan om etnisk gruppmobilisering kan vara en av flera förklaringar till valresultat på över 90 procent för S och V i vissa invandrartäta valdistrikt. ”Tänk om det är så enkelt att många i förorterna agerar precis som andra väljare? Att de helt enkelt lyssnar på politiker som pratar med och om dem, och sedan drar slutsatser av det”, skriver Amanda Sokolnicki. Ja, tänk om. Det kan mycket väl vara en viktig del av förklaringen. Men opinionsjournalistikens uppgift borde knappast vara att på förhand bestämma vilka hypoteser som är respektabla nog att undersökas. Frågan om etnisk och gruppbaserad politisk mobilisering är varken ny, suspekt eller någon svensk högerfixering. Den har studerats av statsvetare i flera europeiska demokratier. När svenska valdistrikt uppvisar exceptionellt koncentrerade röstningsmönster är det därför fullt legitimt att fråga vilka mekanismer som ligger bakom dem – socioekonomi, ideologi, diskriminering, politisk mobilisering, sociala nätverk eller en kombination av flera faktorer. Liknande frågor har länge studerats internationellt. I Norge fann valforskarna Johannes Bergh och Tor Bjørklund att hypotesen om gruppbaserat röstande fick starkare stöd än förklaringar utifrån ideologi och socioekonomisk bakgrund när de undersökte icke-västliga invandrares starka stöd för vänsterpartier (Bergh & Bjørklund, 2011, Political Studies). Senare forskning har studerat hur detta mönster förändrats över tid (Bergh & Kleven, 2026, Politics). I Storbritannien fann statsvetaren Nicole Martin ingen sådan effekt för de flesta minoritetsgrupper – men pakistanska väljare gick oftare och röstade när Labour ställde upp en pakistansk kandidat. Effekten kunde kopplas till försök att påverka hur människor röstade inom väljarnas egna sociala nätverk. Martin tolkar resultaten som etnisk mobilisering genom släktnätverk (Martin, 2016, Parliamentary Affairs). Brittiska statsvetare har också undersökt hur pakistanska släktbaserade nätverk har mobiliserats inom Labour, framför allt kring partimedlemskap och kandidatnomineringar (Akhtar & Peace, 2019, Journal of Ethnic and Migration Studies). Annan europeisk forskning har undersökt hur gemensam etnisk bakgrund mellan väljare och kandidater kan påverka röstningen (van der Zwan, Tolsma & Lubbers, 2020, Political Geography). Inget av detta visar vad som ligger bakom resultaten i Sverige. Men alla relevanta förklaringsfaktorer bör diskuteras och undersökas. Och det är en självklarhet att också fråga hur de politiska partierna förhåller sig till denna utveckling. Vänsterdebattörer invänder att 90 procent för S och V i ett invandrartätt område inte är mer anmärkningsvärt än höga siffror för Moderaterna i Danderyd. Men det är inte siffran i sig som är intressant. Det är vilka mekanismer som ligger bakom. Att människor med liknande erfarenheter och politiska uppfattningar röstar likadant är fullständigt oproblematiskt. Men om socialt tryck eller släktbaserade nätverk påverkar hur människor röstar är det en annan mekanism – och just sådana skillnader har forskare i andra länder försökt undersöka. Frågan är inte vem som röstar. Frågan är hur. Jag trodde att svensk debatt hade lämnat tiden bakom sig då frågor stämplades som suspekta innan de ens undersökts. I andra europeiska länder studeras och debatteras detta sedan länge. Varför skulle Sverige vara undantaget? Det är hög tid att vänsterns tyckonomer vänjer sig vid att de inte har vetorätt över vilka frågor som får ställas i den offentliga debatten. #PolitiskMobilisering #EtniskGruppröstning #Opinionsjournalistik

Mahmoud Aldebe och Abdullah Miri – vilka mobiliserade de för i valet? Två personer med bakgrund i Centerpartiet, Mahmoud Aldebe och Abdullah Miri, har enligt det material jag tagit del av varit engagerade i årets valkampanj. De beskriver själva en omfattande mobilisering med hundratals människor och bland annat busstransporter i samband med röstningen. Efter valet tackar de varandra för arbetet och segern. Jag publicerar dokumentationen här så att var och en kan granska den. Mahmoud Aldebe kandiderade tidigare för Centerpartiet men lämnade partiet 2010. Han har själv uppgett att han var med och grundade Muslimska brödraskapets svenska gren och intiativtagare och centeral aktör i samarbetet med socialdemokraten år 1994. Inför valet 2006 skickade han dessutom ett brev till de politiska partierna med krav på särlagstiftning för muslimer, bland annat beträffande skilsmässa, skola och religiösa högtider. Kraven mötte även motstånd från Sveriges muslimska råd. Det väcker frågor som borde kunna besvaras öppet: Vilket eller vilka partier kampanjade Aldebe och Miri för 2026? Vilka kandidater stödde de? Fanns det några överenskommelser med partier eller kandidater liknar Rapport 4/99 med soicaldemokraerna som jag avslöjade 2013– och i så fall vilka? Demokratiskt valdeltagande och valkampanjer är självklart legitima. Men om organiserade nätverk mobiliserar hundratusentals väljare för bestämda partier eller kandidater är det också rimligt att granska vilka relationer som finns mellan nätverken och dem som får deras stöd. Väljarnas röster är individuella. Därför bör också organiserad politisk mobilisering tåla offentlig granskning. #Valkampanj #Demokrati #Politik

@NalinBaksi och hela hennes släkt har alltså ägnat veckor åt att ringa vänner, grannar och bekanta för att försöka övertyga dem politiskt. Bara det krockar rätt rejält med min integritetskänsla. Jag försöker inte ens påverka mina egna barn hur de ska rösta och de förväntar sig att jag inte gör det. Nalins egen lilla mobilisering får man förmoda handlar om argument, idéer och övertygelse. Sedan jämför hon det med etniska grupper och deras röstningsmönster. Det ena handlar om vilka idéer människor röstar på och det andra om vilka grupper som röstar tillsammans. Det är en utveckling av politiken som jag tycker är betydligt mer bekymmersam än hon tycks göra. #politik #integritet #demokrati

Det här borde väcka betydligt större uppmärksamhet. När religiösa institutioner används för att styra väljare mot vissa partier har vi ett demokratiskt problem, oavsett vilken religion eller vilka partier det gäller. Politisk mobilisering från predikstolen hör inte hemma i ett sekulärt demokratiskt samhälle. Sverige borde på allvar diskutera var den juridiska gränsen ska gå för religiösa samfunds partipolitiska påverkan. https://t.co/CEgFhBcMT5 #demokrati #religion #politik

https://bjarnekimpedersen.blogspot.com/2026/09/18092026-de-siger-der-er-valg.html 18.09.2026 DE SIGER DER ER VALG Det er en hån mod alle demokratiske valg når TV2 helt seriøst taler om det russiske valg. Forenet Rusland og nogle andre Putinstøtter er de eneste valgbare resten er blevet udelukket. I de besatte områder bliver der stemt med en kalashnikov pegende på stemmesedlen når der krydses med en soldat som vidne på at Putin får stemmen. Når kåringen af Putin bliver råbt ud over Putins slaver venter de bare på dekretet om mobilisering af de russiske mænd i byerne. Journalister det er ikke et valg men en Putin kåring fra alle Mr. Nobodyerne

Ali Alabdallah kritiserar den nedvärderande termen röstboskap och påpekar att den refererar till människor som han själv, som är svenska medborgare som arbetar och betalar skatt, och att den ökade politiska mobiliseringen bland väljare med migrationsbakgrund bör ses som en del av demokratin snarare än ett problem. #röstboskap #demokrati #migrationspolitik

Titta på V:s siffror i Malmö. I flera invandrartäta valdistrikt exploderar stödet – med historiska uppgångar på över 20 och 30 %. Det är också områden där Palestinafrågan har använts aktivt i mobiliseringen: 🗳️ Rosengård centrum: +34,2% 🗳️ Hermodsdal: +25,8% 🗳️ Bellevuegården Ö: +23,7% 🗳️ Kroksbäck S: +22,2% 🗳️ Almgården: +14,2% Om detta skriver jag i dagens Expressen. 👉 https://t.co/dl4bwwpYmb #Malmö #Val2023 #Politik

Det ökade valdeltagandet i utsatta områden bör inte reduceras till religion. Gaza har gjort utrikespolitiken närvarande i vardagen, samtidigt som debatten om återkallade uppehållstillstånd och medborgarskap och om skärpt lagstiftning kring muslimska symboler har gett valet en mer existentiell karaktär för många väljare. Det är i skärningspunkten mellan utrikespolitik, migration och identitet som mobiliseringen måste förstås. #Val2019 #Utrikespolitik #Migration

Analys så långt: Bland kulturellt svenska väljare har ett flertal gett Tidö fortsatt förtroende och man kan t o m se en liten rörelse åt mitten-höger. Mobiliseringen av folk med muslimsk bakgrund i förortsområdena till förmån för V har dock aldrig tidigare varit så extrem. #politik #val2023 #sverige